Svensk politik är märklig. Den tycks helt fri från konsekvenstänkande. Politiker tycker saker. De tycker om att göra saker och ta ställning för och emot. Men de förefaller ointresserade av konsekvenserna. Det viktiga är att sända signaler. Att markera (läs posera). Att visa vad som är OK.Vi har en drakonisk drogpolitik och en stigande dödlighet bland tunga missbrukare – men politikerna vill fortsätta värna nolltoleranspolitiken.