I alla tider har politiska spelare funnit sig släpade längs de stigar som leder till mera makt för det politiska systemet. Till en början må nyblivna politiker känna överraskning över hur regerandet kräver att de smutsar ner sig och kompromissar med eventuella övertygelser för att få saker gjorda. Den känslan försvinner dock snart, om den någonsin fanns. Ett liv av tjänst till det politiska systemet är ett liv av skräck, och politiker-egot tillåter inte att moralitet eller djup tankeverksamhet lägger en dimridå över de omedelbara krav som ställs på den som ämnar utöka eller försvara sina landvinningar.