Jag träffade en klient från Finland för många år sedan. Han sa att han reagerat för att svenskar alltid skulle vara så smidiga och fina i kanten när de pratade. “Ni säger inte fet, ni säger ‘kraftig’. Ni säger inte ‘dött’, ni säger ‘gått bort’. Och ni säger inte ‘neger’, ni säger ‘färgad’.” Han föredrog det lite rakare finska språket framför den påtåtassande svenskan. Jag har tänkt en del på det där sedan dess. Svenska språket står under ständig lupp. Ett viktigt politiskt mål i vissa kretsar är att förändra hur vi pratar och skriver.