I min ungdom brukade man tala om tredje världskriget. Om “mutually assured destruction” – MAD – doktrinen som förutsatte att både den anfallande parten och den försvarande blir fullständigt utplånade. Och av något skäl är det dom här minnesbilderna från lektionerna i samhällskunskap, tillsammans med svartvita bilder från Hiroshima och Nakasaki, som flimrar förbi när jag läser att Sverige ska skapa ett nätverk av kvinnliga fredsmäklare. Obehag, oro, rädsla. Jag tänker på Margot Wallström, som nästan startade krig mellan Saudiarabien och Sverige. Som fick hela arabvärlden att resa sig mot vår lilla nation i det kalla Norden. Som blev portad från Israel ungefär samtidigt.