Förnuftet är människans särskilda och utmärkande kännetecken. Praxeologin behöver inte fråga om förnuftet är ett lämpligt verktyg för att nå kunskap om slutlig och absolut sanning. Den behandlar endast förnuftet i den mån det gör det möjligt för människan att handla.

Alla de föremål som är grunden för människans sinnesintryck, uppfattningar och observationer uppenbarar sig även framför djurens sinnen. Men enbart människan kan omforma stimuli från sinnesintryck till observationer och erfarenheter. Enbart människan kan strukturera sina olika observationer och erfarenheter till ett sammanhängande system.