Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade i en undersökning vill alltså att värnplikten i Sverige ska återinföras – och att den också ska gälla kvinnor.

Jag blir som vanligt mest fascinerad av tolkningar och argument som följer i debatten på undersökningen. Oavsett om man är för eller mot allmän värnplikt bör väl ändå debatten hållas ren från ologiska och obegripliga argument?

En del hävdar till exempel att allmän värnplikt är nödvändig därför att krigsmakten har brist på manskap därför att ingen vill ha jobben. Och eftersom en krigsmakt är ett allmänt intresse ska alla medborgare i lämplig ålder inkallas.

Men utbildning och sjukvård är väl också att betrakta som ett allmänt intresse som staten (tyvärr) ansvarar för. Och det råder brist på lärare och sjukvårdspersonal i nästan alla kategorier. Med samma logik så ska man väl rimligen kunna tvångsinkalla människor med någorlunda lämpliga förutsättningar eftersom brist råder och ingen vill ha jobben. Det finns ju en hel del lärare och sjukvårdspersonal som sökt sig till andra verksamheter – tvångsenrollera dem bara!

Mest märkligt är nog ändå det väldigt vanligt förekommande argumentet att det är bra med allmän värnplikt för samhällsandan och den nationella mentalhygienen. Ni vet hur det brukar låta – det är bra för människor med olika bakgrund att tillbringa tid tillsammans i fält. Man får större förståelse för varandra. Men betraktar man 1970- och 1980-talet då vi hade allmän värnplikt så var antalet strejkdagar – både legala och vilda – extremt mycket större än i dag. Man skulle med samma rätt lika gärna kunna hävda att allmän värnplikt ökar klassmotsättningar och minskar förståelsen mellan olika socialgrupper.

Det mest obegripliga argumentet är dock det som går ut på att de som är inkallade mår bra av det – att de danas, härdas och kommer ut på andra sidan som mer vuxna och bättre människor och medborgare. Om detta stämmer är det ganska skrämmande.

Betänk hur Sverige ser ut. Våra telningar ska börja formateras i sisådär en två-års-åldern med hjälp av dagis, sedan kommer grundskola och gymnasium. I 18 år ska det pågå fostran, bildning och utbildning. En enkel balkanbonde som jag tycker väl kanske att det borde räcka för att få människor att växa upp, bli kloka och ansvarstagande.

Men nejdå, den gröna uniformen är alltså en magisk mantel som klarar allt det som cirka 10 000 lektionstimmar inte klarar. De som anför det här argumentet har nog läst lite för mycket Harry Potter. Eller så har de bara läst Harry Potter.

Kanske är det mest förvånande i debatten att ingen diskuterar hur den ”krigsmakt” vi har nu skulle kunna hantera ett stort antal nya beväringar varje år. Det innebär att de måste få mer resurser. Men vill vi ge dem som leder krigsmakten i dag mer resurser? Nyss ville de slänga ett radarsystem och köpa ett nytt för 60 miljoner – men det visade sig att det gamla var fullt funktionsdugligt. Man kan inte skicka folk norrut på övning därför att det inte finns vinterkängor, på vissa regementen får soldaterna förvara tillhörigheter i sopsäckar. Känns inte som om ledningen för krigsmakten förmår förvalta de resurser den fått – känns därför märkligt att vi skulle ge den mer manskap och pengar… och om man dessutom inte ens bryr sig om att ta kamp för att rädda de tolkar man haft i Afghanistan säger en hel del om stridsdugligheten och moralen.

… och jo, jag tycker ni ska ha en krigsmakt. Och den ska fungera och vara en effektiv yrkesarmé som får ryssen att tänka sig för. Men att Sverige inte har en effektiv yrkesarmé är inget argument i sig mot en sådan och för en värnpliktsarmé – det är ett argument för att byta ut politiker samt ledningen för krigsmakten.

Foto: Carl Nenzén Lovén