Julian Assange har kallat Sverige för “ett feminismens Saudiarabien”. Tillspetsat, javisst, men inte utan ett korn av sanning. Men framför allt förbryllas jag över fokuset på struntfrågor. Danmarks utrikesminister “dissade Sverige” (på kvällstidningsspråk) häromdagen när han apropå plåstergate sade att han “ännu en gång är glad att inte bo i Sverige”. Piken var förstås riktad åt hans nordliga grannlands ständiga oförmåga att sortera ut viktigt från oviktigt, trivialt från dödsallvarligt. Och som på beställning kom kritiken.