Måns Vestin skriver om hur han som aktiv medlem i Ung Vänster begått sexuella övergrepp. Hans poäng är nog att “… om till och med en så fin människa som jag någon gång kan begå övergrepp så sitter problemet nog i strukturerna – inte i människorna”. Min tanke är en annan – som illustrerar ett statistiskt problem som kallas “sample selection bias”. För antag att alternativmedia ägnade lika mycket energi åt att uppmärksamma och hänga ut vänsterpolitiker som begått övergrepp – hur skulle mediebilden av vänstern till slut se ut?