Svenskarna kommer om ett tag inse att de befinner sig i en ekonomisk kris. Bostadspriserna kommer falla, arbetslösheten öka och räntan skjuta i taket. I krisens spår kommer politiker ställa vanliga människor emot varandra. Sverigedemokrater kommer att säga att det var invandrarnas fel, vänstern kommer att säga att det var de vita männens fel och högern kommer att säga att det var de fattigas fel. Medier och proffstyckare kommer ansluta sig till denna hetsjakt. För att undvika detta är det viktigt att vi förstår vad som är den egentliga anledningen till krisen, och desto snabbare vi kan göra det desto bättre.

Den här veckan får Kristian och Hanna besök av Caroline King, digital nomad, mamma, anka och fredlig förälder. Kristian och Hanna får den stora möjligheten att få ställa frågor och prata om kanske den viktigaste uppgiften för vår överlevnad, föräldraskapet! Det blir diskussioner och frågor kring bland annat, Digital Nomadism, Peaceful Parenting, Barn och NAP, Amning, Hemskolning och Unschooling.

I skrivande stund finns det många idéer som går ut på att införa en 30 timmars arbetsvecka för att ”motverka arbetslöshet”. Vad blir det faktiska resultaten av en sådan plan, oavsett om den är tillämpad av individuella fackföreningar eller genom lagstiftning? Svaret blir tydligt om vi beaktar två exempel. Det första är en minskning av arbetsveckan till 30 timmar utan någon förändring i timlön. Det andra är en förkortning av arbetsveckan till 30 timmar med en höjning av timlönen som gör att de redan anställda arbetarna kan behålla sin tidigare veckolön.

Henrik Alexandersson (HAX), Sveriges ledande libertarianska debattör, har nyligen kommit ut med ett blogginlägg som handlar om invandring och flyktingmottagning. Det intressanta med inlägget är att det behandlar samma frågor, och kommer till i stort sett samma slutsatser som, Hans-Hermann Hoppe.

Det är vårt stora nöje att idag kunna presentera Frank Karstens och Karel Beckmans bok ”Demokratins baksida”, som översattes och gavs ut på svenska av Mises.se, som ljudbok. En vänlig läsare har donerat sin tid och otroligt behagliga läsröst, och läst in hela den dryga 3 timmar långa boken!

För den som följt antingen Robert P. (Bob) Murphys försök att få till stånd en debatt med Paul R. Krugman, eller Krugmans ”progressiva” blogg på New York Times hemsida, så finns nu ytterligare en resurs. Tom Woods och Bob har nämligen startat en webbsida med en podcast som helt enkelt handlar om att visa var Krugman har fel. Vecka efter vecka. För mer information, besök Contra Krugman.

Invandringsfrågan har polariserat Sverige. Människor som förut var vänner har plötsligt blivit fiender. Ett intensivt hat har växt fram mellan meningsmotståndare. Den ena sidan kör ständigt över den andra, och den andra svarar med hotbrev. Båda företeelserna är främmande för ett civiliserat samhälle, och kommer i förlängningen att leda till det fredliga samhällets undergång.

”Jag gillar inte potatisar. De är röda och geléaktiga inuti. Deras frön fastnar alltid i mina tänder. Visste du dessutom att potatisar är frukter och inte grönsaker?” Om du äter med ögonen förbundna och blint litar på matmors påståenden om middagens innehåll är det enkelt att få dig att tro att tomater är potatisar. Jag upplever ofta att kritiker av kapitalism lider av detta tillstånd, som människor som helt enkelt aldrig har tittat på tallriken när de äter.

Den här veckan är det ett extra långt avsnitt med extra mycket ämnen att prata om. Kristian och Hanna svarar på en lyssnar fråga, pratar om Centerpartiets underkastelse till USA, feminism i FN, Sverige som får världens högsta marginalskatt pga Alliansen, Uber Pop, Bitcoin, OpenBazaar och massa ny teknologi!

Hej kära lyssnare! Jag har nu uppdaterat statistiken så att den innehåller statistik t.o.m September månad. September har gått riktigt bra när det gäller det mesta, rekord har slagits på nästa allt!

Det ska va en statistiker i år. I alla fall en Rosling. Igår höll han tevegala och möttes av folkets jubel som en riktig popstjärna. Roslings styrka är att med effektiv pedagogik förmedla statistik som får människor att känna sig upplysta. På galan förklarade han att det kostar 25 kronor per dygn och flykting när UNHCR hjälper i flyktingars närområde. Att hjälpa i Europa kostar tydligen 500 kronor per dygn och flykting. Enkla ekonomiska resonemang som dessa brukar han klara av bra, men när det blir fler rörliga delar blir resultatet oftast något som påminner om vad salig Rothbard en gång sade…

När något är naturligt, vettigt, rimligt eller underbart inom ett land men konstigt, farligt, radikalt och ett ”hot” om samma sak sker över osynliga gränser, då vet man vad det egentliga problemet är: staten. För ingen annan organisation kan samtidigt säga att det är en självklar rättighet att, t ex, få röra sig fritt och färdas mellan punkterna A och B – men att det måste regleras, beskattas, byråkratiseras och kontrolleras om det är ”någon annan” som ska röra sig på liknande sätt. Det som egentligen är samma sak blir helt olika när staten väl blandar sig i.

Frihetsfaxen i samarbete med Svenska Mises Institutet gör en insats för spridningen av #frihet och frihetliga idéer på twitter. Tanken är att samla frihetliga inlägg med #frihet och att personer som är frihetliga lägger till #frihet i sina profiler för att visa att man är frihetlig själv!

Frihetsfaxen och Mises-Institutet lanserar idag #frihet. Idén är att alla vi som ömmar för frihet och som uttrycker det i sociala medier skall kunna förena och förstärka våra ansträngningar genom att tagga våra inlägg med #frihet.

Rikets mest praxeologiske bonde besöker återigen RM-studion. Behöver jordbruket ingå i Värdegrunden eller ska konsumenter tillåtas att med sina val diktera vad bönder ska producera? Genetiskt modifierade grödor, ska det tillåtas, är det farligt? Någon tycks argumentera för handelshinder och att Monsanto bör få statens hjälp att skydda sin vinst mot konkurrenter, och någon annan frågar i samma anda vem som skulle bygga vägarna.

I detta tal från 1997 av Hans-Hermann Hoppe, som nu även finns tillgängligt som en e-book från Mises-institutet med titeln What Must Be Done, presenterar Hoppe en plan för anarkokapitalismens kamp mot staten.

Den SÄPO bevakade extremvänster organisationen Revolutionära Fronten (RF) har via deras Facebook sida meddelat att de lägger ner.
Gruppen har gjort sig känd för att använda våld mot dem de anser vara deras fiender. Sedan organisationens grundande, 2002, har man misshandlat människor och förstört egendom som anser tillhöra och representera fel politik och ideologi. Bland annat har Kristdemokraternas partilokal och personer aktiva i Sverigedemokraterna utsatts för vandalism och våld.

Martin Eriksson och Boris Benulic diskuterade i lördagens radio bubbla om vad den definitiva libertarianska positionen är i invandringsfrågan. De presenterade dels rena faktafrågor som de menar att en libertariansk hållning behöver ha med i sin världsbild samt vad för rättigheter någon har att ta sig över en statlig gräns och vad för politik staten bör föra.

Någonstans i Sverige sitter en 69-årig man och inte längre finns. Han heter Lars Vilks, han byggde skulpturer av drivved och skulpturer av sten. Och han skapade ett land, Ladonien. Sedan skapade han en rondellhund och sedan skapade han inte mer. Vilks gjorde det, i Sverige i dag, fundamentala misstaget att inte be om ursäkt. Han bad inte om ursäkt för att han testade om yttrandefriheten höll. Det gjorde den inte. Den fallerade och nu lever Lars Vilks med sina egna ord ett ”provisoriskt” liv.

Idag publicerades det en debattartikel skriven av Claudio Skubla, tillförordnad förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet, på Svenska Dagbladets (SvD) hemsida. I denna artikel kritiserar Skubla taxibranschens största mardröm – transportdelningstjänsten Uber – på välfärdsmoralistisk grund och dra slutsatsen att deras app-baserade tjänst uberPOP, som kopplar förare till resenärer, kan hota hela välfärdsstaten om de växer sig stora genom uteblivna skatter.

Nu i veckan inledde muslimer runtom i världen festhögtiden Kurban Bajram/Eid. Det är en välgörenhetens högtid, vilken firas genom att dela med sig av det man har till de som har mindre. Den kommer alltid två månader efter fastemånaden Ramadan. Till skillnad från tidigare år, så blev jag riktigt provocerad i år av ett specifikt lands regim – Ryssland.

Den här veckan gästas Kristian och Hanna av inte mindre än före detta slöseriombudsmannen själv, Martin Borgs!

Sparkvot?
I ett försök att dra slutsatser om människors förändrade beteende under en välfärdsregim, har jag nyligen försökt samla information om svenskarnas sparkvot. Detta fick mig oundvikligen att börja fundera på vad sparkvoten faktiskt är, och hur den beräknas. Likt många makro-ekonomiska indikatorer läggs “sparkvoten” fram som någon form av sanning, utan att någon egentligen förklarar vad den är, och hur den skall kunna representera det den hålls fram som. Allt detta ledde mig till en jakt på begreppet sparkvot.

Även Edra Ödmjuka Poddpladdrare D. G. ger sig i kast med att kommentera de rådande migrationsströmmarna, avhandlar de skeva konsekvenserna av välfärdspolitik, filosoferar kring det moraliska i självförsvarsröstande och slutligen diskuterar vad negativa räntor är för typ av ekonomisk perversion.

Ett stort tack till Brian Doherty för hans artikel om invandring (reds. anm. artikel ej längre tillgänglig). Låt mig dock klargöra en sak med följande text, som kommer från fotnot 23 i min artikel ”Natural Order, the State and the Immigration Problem”.
Det är felaktigt att dra slutsatsen att en invandrares närvaro på ett givet territorium är att anse som ”inbjuden” bara för att han har hittat någon som är villig att anställa honom. Strikt talat är denna slutsats endast sann om arbetsgivaren även tar på sig de fulla kostnader som följer av importen av den invandrande arbetaren.

Undermåligt försvar av privat egendom.
En libertarian är inte emot gränser. Faktum är att han är världens starkaste förespråkare av gränser. Han vill ha starkare gränser än den mörkbrunaste national-etatist. Men gränserna ska vara kring privat egendom, inte kring ”allmän egendom”, nationalstater, eller superstater. En libertarian ser det som sin gudagivna/naturliga rätt att försvara sina gränser mot inkräktare, givetvis även med ksp 58 B om han så önskar. En inkräktare är vem som helst som inte är inbjuden, det kan vara utlänningar, inlänningar, fogdar, kronofogdar, polisen, socialtanter, kineser, afrikaner, svenskar, judar, icke-judar, långa, korta, tjocka, smala. Ja vem som helst som inte är inbjuden.

Under gårdagens SVT Debatt var vi vi många som påminde oss om att vi faktiskt har en framtidsminister i Sverige. Kristina Persson. Framtidsminister.
Kristina Persson, medium och jämtlänning, blev oväntat utsett till regeringens mest flummiga minister efter valet 2014. Många var då nyfikna på vad hennes roll egentligen skulle innebära. Frihetssmedjan har tagit en titt på hennes kalender över året som har gått.

Det är starka känslor i den digitala Frihetsfaxstudion den här veckan. Kristian och Hanna börjar med en efterlysning av en Kristina som är försvunnen i Malmö, efter det diskuterar duon den stundande immigrations katastrofen. Kommer det finnas något västerländskt samhälle att göra mer frihetligt om 20-30 år? Det blir också korrupta politiker, Expressen hänger ut oliktänkande, kvinnor är sämre mördare än män och lite om Uber. Kristian blir också väldigt arg, väldigt väldigt arg.

Även om det är omöjligt att förutspå det exakta utfallet av en bestående demokratisk kamp där alla strider mot alla, förutom att det kommer leda till högre skatter, en oändlig flod av regleringar och därmed även juridisk osäkerhet, vilket medför att samhällets tidspreferens höjs (d.v.s. ökad kortsiktighet, en infantilisering av samhället), finns det en sak som man kan förutspå. Demokrati producerar och tar fram en ny maktelit eller styrande klass.

Detta är sista delen av en översättning av Hans-Hermann Hoppes kapitel ”The Socialism of Conservatism”. Kapitlet finns i boken A Theory of Socialism and Conservatism och har översatts till svenska av Benjamin Juhlin. Här är en kort introduktion till varför vi tycker artikeln är viktig. – Redaktören
Med detta har vi nått slutet av vår teoretiska analys av konservatismen som en särskild form av socialism. Återigen ska vi för att avsluta vår diskussion notera ett fåtal saker som kan illustrera giltigheten i ovanstående slutsatser.