I serien oönskade och socialt oacceptabla uttalanden har jag nu kommit fram till följande tankekonstruktion: Frågan är om vi märkt av coronat utan allt ståhej i media. Det är en tillspetsning av en fråga som hörs allt oftare nämligen om boten, alltså nedstängningar och motsvarande, är värre än coronasoten.

Sommarens dofter, smaker och ljud för oss tillbaka till några av våra första minnen. En doft av tjära, hav eller skog kan räcka för att återigen förnimma det omhändertagna barnets känsla av trygghet och tillräcklighet. På något sätt finns ofta föräldrar eller far- eller morföräldrar med i bilden. Antagligen är det deras omsorg, deras kärlek som minnet förmedlar. Som vuxna kan vi gå tillbaka till våra minnen och hitta kraft i upplevelsen av trygghet och stabilitet. Kanske är det ofta det vi försöker göra på sommaren.

Det går också en röd tråd genom alla reportage som beskriver olydnaden hos medborgarna, och den röda tråden är att det med ytterst få undantag är majoritetsbefolkningen som hängs ut. Det är helt riskfritt att visa svepande filmklipp över en samling vita svenskar som rör sig i parker eller i krogköerna, eftersom ingen skulle komma på att skrika om diskriminering eller rasism. Om filmerna visar så kallade rasifierade gäller helt andra regler, och helt andra kommentarer.

Ännu har ingen dom över den svenska coronapolitiken fallit annat än att den preliminärt av många – till skada för den så kallade Sverigebilden – anses misslyckad. Enda hoppet för Sverigebilden vore om förre statsepidemiologen blev sannspådd i sin förutsägelse att när coronat är färdigt så kommer lika många människor per tusen att ha dött i alla länder. Om det dog riktigt många norrmän och finnar så skulle Sverige således få upprättelse.

Var Karl XII en bra eller dålig kung?

Om jag inte missförstår står vi här inför en graverande samhällelig realitet som väcker åtminstone två besvärande frågor. Den första frågan är varför detta sociala fenomen – att systemet ibland låter coronasjuka äldre dö i stället för att ge dem adekvat medicinsk behandling; något som på mig alltså låter som mord eller i varje fall vållande till annans död – inte väcker någon upprörd allmän debatt trots att man inte behöver leta så mycket i svenska och utländska media för att se saken påtalas. Den frågan kan jag inte svara på.

Är alla kulturer lika bra? Enligt nyvänstern är man ”kulturrasist” om man anser att vissa kulturer är sämre än andra. Kulturer är föränderliga och för att få en kultur att förändras i en viss riktning krävs kritik. Det är denna kritik som nyvänstern hindrar genom sin föreställning om ”kulturrasism”. Det finns därför fog att beskriva denna vänster som regressiv, eftersom den paradoxalt främjar förtryck i toleransens och antirasismens namn.

För det första var alla svenskar, inklusive riksdagsledamöterna, helt homogena i sitt tänkesätt. De visste inte att den svenska kulturen var en distinkt och rätt ovanlig skapelse. De trodde att svenskheten var alla människors inneboende rätta tillstånd som bara inte hunnit manifesteras hos alla. Svenskheten låg och lurade strax under ytan på de mörkhyade och bara dessa fick vistas i Sverige ett litet tag så skulle deras osvenska särdrag slipas av. Därför kunde Mona Sahlin uppriktigt förklara att Sverige inte hade någon särskild kultur. Den var ju allas sanna kultur.

Om mörkhyade människor kan sägas vara ”rasifierade” kan väl ljushyade på samma sätt vara ”vitifierade”? Så fort det talas om vita går det bra att generalisera och skuldbelägga. Det Goda Samhället lanserar därför ett nytt socialkonstruktivistiskt begrepp som ska bidra till att bringa klarhet i de processer som gör det legitimt att tala om vita som en homogen grupp och dessutom tillskriva gruppen en kollektiv skuld. ”Vitifieringen” måste studeras och analyseras. Leve den maktkritiska forskningen!

I förordet till sin bok Döda vita män (2010) skriver Johan Hakelius om en tendens i samtiden att skylla i stort sett allt ont på döda vita män:

I mer än två sekler har västerlandet dominerat världen och vita män har dominerat västerlandet. Oavsett vad det beror på har denna ordning lett till den största framgång som hänt mänskligheten sedan skapelsen, nämligen allmänt välstånd, alltså inte bara välstånd för en gynnad elit utan för alla medborgare. Västerlandet har emellertid numera blivit så vant vid detta tillstånd att vi tror att situationen är normal bara för att den existerat i snart hundra år. Vi tror att fortsatt rikedom är garanterad.

En staty av spanjoren Cervantes, en av västvärldens mest älskade författare, vandaliserades av så kallade ”antirasister” i San Francisco. Vandalerna sprayade ordet ”bastard” på statyn. Cervantes-monumentet vandaliserades tillsammans med statyer av Ulysses S. Grant och Francis Scott Key.

Jesus från Nasaret var en märklig människa (om han nu fanns vilket jag är benägen att tro). Hans eget folk, judarna, eller i varje fall en grupp bland judarna, hatade honom och förmådde den romerske guvernören Pontius Pilatus att halvt motvilligt döma Jesus till döden.

I min hemstad Karlskoga står en bronsstaty av en järnarbetare. Den är skapad av den svenske skulptören John Lundqvist (1882-1972) och rest 1946, och en ständig påminnelse om bergslagsstadens historia och kulturarv.

I Sverige har flera svensksomalier deltagit i Black Lives Matter-demonstrationer. Och i rörelsens hemland USA deltar många somaliamerikaner. I en artikel på sajten Middle East Eye (31/5 2020) skriver Umar A Farooq att somalierna spelar en särskild roll i rörelsen eftersom de, som är både svarta och muslimer, tillhör två ”förtryckta” grupper.

Vi behöver en S-EXIT i Sverige. Människor behöver lämna Socialdemokraterna. S har blivit ett maktparti som inte längre står på svenska folkets sida. Vi har exempelvis sett de senaste månaderna hur onödigt många äldre svenskar fått dö på äldreboenden på grund av den socialdemokratiska regeringens handfallenhet och ansvarslöshet. De måste få betala för det.

Det är ett helvete att vara kvinna – och det beror på att män är svin. Så kan man sammanfatta Mia Skäringers show ”No more fucks to give”, som nu finns att streama på Netflix. En bejublad föreställning som gått för fulla hus – och som är så förutsägbar och tråkig att klockorna stannar.

Det som behövs är inga märkvärdig själsliga kvaliteter utan bara vad som i västerlandet räknats som normal anständighet, till exempel att man kommer i tid och utför sina uppgifter även utan förmans övervakning, att det finns folk som upptäcker när något hotar att gå fel och vidtar åtgärder för att ställa sakerna

Med jämna mellanrum hör man politiker, inte minst statsminister Stefan Löfven, uttala satser som ”vi ska sätta människorna i arbete” och ”vi ska dra igång ekonomin efter coronakrisen”. Tankefiguren är att ekonomin är som en avstängd motorgräsklippare och att Löfven ska dra i startsnöret för att få igång motorn.

Igår skrev jag en sak som kanske bygger på en allvarlig historisk felbedömning. Jag skrev om de tre strategier som mänskligheten använder för att tillgodogöra sig sin nästas pengar, nämligen stöld, försäljning av varor och tjänster samt moralisk utpressning.

Vi bestämmer själva när vi sätter upp dem eller ta ner dem. Passar det inte med svensk historia på svenska gator och torg går det bra att dra åt h…

Igår morse gjorde jag tre alldagliga observationer som kanske hänger ihop på något vis.

Upprorsliknande perioder med demonstrationer, hatiska kravaller och omfattande skadegörelse återkommer i mänsklighetens historia. Finns det något gemensamt mellan exempelvis det tidiga nittonhundratalets europeiska försök att åstadkomma en socialistisk revolution med dito övertagande av staten och dagens amerikanska oroligheter?

Lärosatserna får aldrig den praktiska konsekvensen att politiken inte behöver göra någonting alls ty dogmernas syfte är aldrig att åstadkomma något som kommer sig naturligt utan tvärtom att olämpligförklara sådant som människor gör av sig själva exempelvis att äta kött och köra bil. Människosynen är att människor gör fel om de inte får hjälp av sådana som begriper bättre.

Blade Runner från 1982, Ridley Scotts dystopiska science fiction-film som utspelar sig i ett mörkt Los Angeles 2019. Filmen är baserad på en roman av den amerikanske författaren Philip K. Dick från 1968: Do Androids Dream of Electric Sheep?

Sanningen är den att en konsekvent individualism går emot precis allt vad etablerad praxis för rationellt tänkande heter. Såväl inom vetenskapen som i det vardagliga livet ägnar vi oss ständigt åt den tanketeknik som heter induktioner.

I frågan om hur för samhället problematiska individer ska hanteras bor det två själar i den svenska statens kropp vilket jag påpekat åtskilliga gånger

Om jag inte kan komma på något att skriva om så har jag ett knep som nästan alltid fungerar. Jag läser Dagens Nyheters ledarsidor där det regelmässigt presenteras åsikter som är så anstötliga att de helt enkelt måste tillbakavisas. Annars får jag andnöd.

Men om ingenjören stannar, så arbetar sannolikt denne och betalar en betydande mängd skatt varje år. Skattepengar är monstrets föda. Gör ingenjören verkligen en insats om han väljer att stanna, då det på ett mycket direkt vis är sådana som hans arbete i landet som möjliggör fortsatt finansiering av diverse samhällsförstörande verksamheter?

Den här texten är ett budskap till Sveriges alla ungdomar. Ge inte efter för de destruktiva krafter som vill förgöra vårt västerländska samhälle! Tro inte på de galningar som säger att heteronormer och könsroller gör livet svårare att leva.