Det inre partiet reflekterar över konsekvensen av färginställningen på en hand, och gör sedan ett djupdyk i meritokratins förfall. Där finner vi ett hjärta som slutat slå, en hand som slutat klättra, och en hjärna som äter upp allt vad värde heter. I en allt tätare konkurrens kräver sedan skattefinansierade narrativskapare ett färgstarkt gille, och i en allt råare verklighet börjar brottsoffer ta saken i egna händer.

Det inre partiet har idag en vid bredd och inleder med att tala om Onlyfans, det nya sociala mediet. Vad gör det med synen på sexualiteten? Och vad säger det om vårt samhälle? Därefter bävar och hoppas vi på reform av den svenska modellen för styrning av arbetsmarknaden. Vi avslutar med att lyfta en dold bidragsgivare till det svenska välfärdsindustriella komplexet och undrar hur många fler som gömmer sig där ute.

Det inre partiet konstaterar att straff alltid har minskat brottsligheten och att internet alltid har lett till översocialiserade, ängsliga identitetsplattformar. Vi fortsätter med att resonera kring de fyndiga fädernas syfte med den högsta domstolen, tills vi reser digitala murar kring västerlandet för att stänga ute TikTok.

Det inre partiet varnar och ordinerar antidepressiva inför detta avsnitt där vi inleder med att krasst konstatera att Sverige alltid haft problem med kriminella klaner, för att sedan redogöra för hur klaner funkar och att de är här för att stanna. Därefter lyfter vi Danmarks allra nyaste myndighet för att till sist avsluta med ett rafflande inlägg kring det svenska pensionssystemet under angrepp.

Det inre partiet har bytt energileverantör och fokuserar på kärnan i energiproduktionen, och hoppas även att att Busch gör det samma med public service. Därefter funderar vi på om svenskarna håller på att dö. Och flytta ut. Slutligen borrar vi hål i skallbenet där vi ser matrisen bakom vår verklighet, och drömmer om ett tertiärt lager av kognition med Neuralink.

Det inre partiet inleder med att anföra krisbevis! Vi ställer vidare frågan hur det kommer sig att vissa protester anses grundlagsskyddade medan andra inte är det. Svaret stavas “anarkotyranni”. Därefter redogör vi för det kulturkrig som drivs från väst, och förklarar varför ingen längre talar om pensionerna.

Det inre partiet inleder med att efterlysa fler högerprodukter. Därefter borrar vi oss först ned i den grå betongen och synar EU:s federalistiska innovationer. Även de mest EU-älskande kommer börja vrida sig i stolen och titta efter nödutgången. Därefter schaktar vi fram de stora massor av genus som lagt sig som en ful farlig filt över svenska universitet. Genusdoktrinen ersätter sanningsdoktrinen och verkar vara här för att stanna.

Det inre partiet har stekt färdigt på stranden och inleder med en spaning på strandkönsmaktsordningen. Därefter hoppas och tror vi på direktimport över sundet av den danska kriminalpolitiken. Vi drömmer och fördömer sedan monopol i Amazon-skogen, och hoppas på att facket ska ta vår strid. Slutligen ser vi igenom plastskatten, så klart med egen bomullspåse i bakfickan.

Det inre partiet har njutit av den svenska sommaren och inleder med att fråga varför just du lyssnar på oss. Vi granskar sedan både renhetsspiraler och -paradoxer och undrar vilka former ett “normalt” overtonfönster kan bestå av

Det inre partiet inleder med att djupdyka i barbarer och skatter. Finns det ett optimalt skattesystem? Vi fortsätter därefter på utpressningstemat med Sveriges moderna maffia: public service och civilsamhället. Varför betalar högern lydigt sina skyddspengar varje år? Och går det att bygga ett annat samhälle?

Det inre partiet är tillbaka från midsommarfirande och inleder med att undra hur Kina kommer använda sina genetiska register för att behålla harmonin. Sen tar vi efter feministerna och applicerar genusperspektivet på just genus.

Det inre partiet inleder med att begrunda potentialen i Nordamerikas nyaste stat. Därefter noterar vi frånvaron av klimatskatter och fackligt engagemang för ett väldigt fundamentalt samhällsområde, och föreslår en ovanligt libertariansk skatt.

Det inre partiet dyker djupt ned i idégrytan och undersöker hur det kan komma sig att jante-Sverige är så flitiga på att vara värst. Vi har även ett råd från de gamla grekerna till föreningsstämman: bilda falang! Avslutningsvis lyfter vi en svensk skolskandal och ger Skolverket hemläxa i PISA-population.

Det inre partiet svettar igång veckan och inleder med att fråga om vi är en publicist eller plattform, i sken av den nya exekutiva ordern från väst. Därefter fortsätter vi att gräva efter guld i nyhetsregnet och utvecklar ett ramverk för att förstå framtida förutsättningar för kravaller. Vi avslutar med att göra en recension av myndigheters tillväxtlogik och föreslår att statens omsättning bör minska.

Det inre partiet firar in det fina vårvädret med att i artistisk detaljrikedom tala om den konst somliga tror inte existerar: högerkonst. Vi kliver ned från våra höga högerhästar och diskuterar vulgär, romantisk, landstingsfinansierad och internetmemad högerkonst. Efter den utläggningen går vi vidare och gräver i elitstyret i USA där folkets röst är lätt som en fjäder, och de rika verkar styra med järnhand.

Det inre partiet fröjdas i vår muntliga frihet och lider med våra franska bröders stundande digitala munkavle. Därefter debatterar vi funktionaliteten i vissa medeltida straff och undrar hur vapeniserad skam skulle kunna se ut. Vi avslutar med att moralisera kring experter och myndigheter: knark är en inkörsport till expertförnekelse.Kp

Det inre partiet bryter taffeln och ägnar första rätten åt det juridiska och moraliska i den svenska nödvärnsrätten. När bör man få skjuta grannen, egentligen? Därefter intar vi huvudrätten och spinner vi vidare på det moraliska när vi diskuterar den svenska prioriteringsplattformen i sjukvården. För även utan en corona-kniv mot strupen bör vi trots allt prioritera – men vem skall göra det egentligen?

Det inre partiet inleder med att notera att Elon Musk nedvärderar sina tillgångar för att sedan kasta oss in i de faktiska grunderna till den amerikanska revolutionen. Där etablerar vi att landsfäderna var både fyndiga och konservativa, och frågar vem som övervakar övervakaren i republiken. Slutligen diskuterar vi marginalisering, självförsörjning och skattevilja bland för varandra främmande grupper.

Det inre partiet är tillbaka och både förundras och förfäras av datorer som bygger sig själva. Vi går sedan rakt in i generationskriget där boomers och granater zoomar mellan skyttegravarna. När larmet lagt sig fortsätter vi med att djupdyka ned i de statsstöd som nu föreslås. Ska staten verkligen vara ett försäkringsbolag?

Det inre partiet får besök av rysslandsexperten Martin Kragh, och letar konspirationer i det ryska etablissemanget. Därefter översköljer vi världen med information för att maximera vår handlingsfrihet, tills vi försöker smeta en ideologi på tvålen Putin. Slutligen kombinerar vi den ryska statsoligarkin med fördelaktiga konstitutionella förändringar, och ser Putin trona länge än.

Det inre partiet ringer ut fastan med ett nytt ljud. Vi byter sedan genre från något demoniskt till något betydligt farligare: frihet. Därefter konstateras att en pausad verklighet kanske är verkligare än en dimmad, och att en legion inte bör ledas av centurioner. Slutligen spårar vi våra medmänniskor för den goda sakens skull.

Det inre partiet inleder med att fråga sig vem som är maskulin, för att sedan konstatera makten i kungens talade ord. Vi fortsätter med att ge regeringen rätt att utfärda undantagstillstånd, eller kanske ändå inte. Vi går även på djupet in i del två av vår följetong rörande Scrutons konservatism och undersöker kapitalismens sköte och skönhetens kapital.

Det inre partiet bryter av det pandemiska läget med en sportslig jämförelse av olika typer av skytte. Därefter noterar vi hur Sagan om ringen var tidigt ute med att varna oss från den härskarring som nu lockar världens ledare och imperier. Vi låter därefter Scruton vara vår ledstjärna i sökandet efter grunden för nationen och samhörigheten mellan människor.

Det inre partiet försöker att inte prata om Corona men undrar först om semester är en rättighet. Vi bygger upp begreppen inflation och pengar från grunden och försöker förstå hur pengar från luften skall rädda världen.

Det inre partiet tar för en stund av sig sina heltäckande skyddsdräkter och observerar att läget i landet fortfarande är “normalt”, men att “normaliteten” dolts under ett lager av virus.

Det inre partiet inleder med att häpnas över filmlika fritagningsförsök och vildsinta viltstängsels-vurmanden. Vidare gräver vi oss ned i det rådande börsraset för att sen fråga hur det svenska folkets konsumtionsskuldsättning kunnat bli så stor. Vi fortsätter med en förhoppning om en partiöverskridande migrationsöverenskommelse tills vi slutligen måste fråga oss om högern egentligen är postmodern.

Det inre partiet är delvis satt i karantän och inleder med att fråga oss hur farligt ett virus kan vara. Därefter går blicken rakt genom de hellenska grindarna vid Thermopyle och undrar om historien kan upprepa sig själv igen, efter två och ett halvt millennium.

Det inre partiet inleder med att lyfta värdet i värdighetskulturen tills vi diskuterar champagnehinken som symbol för vänsterns missunnsamhet. Vi gräver sedan i den symbios mellan stat och företag som det välfärdsindustriella komplexet driver genom propagerande tankesmedjor.

Det inre partiet klagar kärnfullt kring kommunikationens förgörande effekt på tillförlitlighet och står på darrande ben inför EU:s framtida skatterätt. Därefter hjälper vi statsministern att förstå hur många våldsbrott en schweizisk skattepolitik skulle medföra, och dyker djupt ned i debatten om förnedringsrån.

Det inre partiet inleder med att nobelprisa Söders arkitektur, läsarprisa Business Sweden, samt kulturprisa årets Oscars. Vi dyker sedan ned i diskussion kring coronakränkta diktaturer och om huruvida svenska karantänregler kan klara kommande kaos.