Litteraturbanken har i dagarna lagt ut ett stort antal folksagor och skillingtryck för fri läsning. Mycket intressant! Eller vad sägs som skillingtrycket från 1892 om Dåden i Hälsingland som berättar om förbrytarligan i Delsbo och lönnkrögarnästet i Alfta, eller varför inte den om Gråbergs-Gubben från 1887 eller Lasse-Majas besynnerliga öden från 1916.

I somras hittade då åttaåriga Saga ett svärd från järnåldern i sjön Vidöstern i en gammal järnåldersbygd i Småland. Nu meddelar Sveriges Radio att Saga har fått 15,000 kr i hittelön från Riksantikvarieämbetet, en summa som baseras på ett uppskattat marknadsvärde av svärdet – vilket givetvis inte är detsamma som det kulturhistoriska värdet.

Be en svensk visualisera det raraste sommartorp som finns och det är ofelbart rött.

I slutet av december stördes julfriden när en mycket hätsk diskussion bröt ut om den svenska kulturens vara eller icke vara och om julens ursprung. Det är förstås ingen ny företeelse i dagens Sverige med politiskt motiverade utspel där man förminskar och rent av förnekar existensen av allt inhemskt. Julen 2018 var inget undantag.

Texten ovan är ett citat av historikern Herman Lindqvist. Hans beskrivning är ett utmärkt exempel på hur inte bara luciatraditionen, utan också kulturer som helhet har utvecklats. När människor hävdar att svensk kultur inte finns menar de oftast att vi tagit emot kulturella intryck utifrån. Men enligt ett sådant resonemang skulle inga kulturer finnas över huvud taget – ingen nu existerande kultur är fri från inflytande från andra.

Många har skrivit om den märkliga PR-kampanj Åhléns drog igång i veckan där man auktionerar ut en väggbonad till välgörande ändamål.

Åhléns budskap: Det finns ingen svensk jul, eller som de skrev: ”svensk”.

I Allmogens almanacka 2019 hittar du för varje månad ett utvalt foto ur arkiven som visar glimtar ur den svenska allmogens liv genom säsongerna. Bilderna är tagna från 1800-talets slut till mitten av 1900-talet

Dan Korn (född 1962 i Göteborg) är folklivsforskare och författare. Framför allt har han gjort sig känd för debattartiklar inom kulturområdet och böcker som skildrar hur gamla sedvänjor överlever i det moderna samhället. Numera är han bosatt i Storbritannien, där han är verksam som rabbin. Jag har nu läst hans bok Kalle Anka på kräftskiva. Berättelser från landet utan kultur och vill dela med mig av mina intryck.

I år blir det inget luciafirande för de små barnen på förskolan Kärrbaken, för i Sverige anno 2018 har man nämligen kommit fram till att den gamla luciatraditionen som firats på svenska skolor i över 100 år kan innebära ”diskriminering och kränkande behandling” med motiveringen att alla föräldrar kanske inte har råd att köpa luciadräkter.

I ett av Jordans besök i Joe Rogans show (kommer tyvärr inte ihåg vilket) kommer de in på varför ens förflutna spelar roll och varför det är viktigt att inte enbart ha blicken fixerad på framtiden. Peterson berättar:

Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten, Aftonbladet, TT Nyhetsbyrån och flera andra stora medier sprider i helgen en identisk artikel om att hälften av alla invånare i Sigtuna var ”invandrare”, och att svenskar inte finns.

Ingenting får mig att känna så mycket nostalgi som de Astrid Lindgren-filmer och berättelser jag växte upp med främst under 90-talet, filmatiseringar som redan då hade upp till 30 år på nacken.

Enligt ett gammalt talesätt dör man två gånger; första gången när man slutar andas och en andra gång slutgiltigt när nån tänker på dig för sista gången

Jag fick syn på en uppfriskande artikel i Smålandsposten häromdagen. Den är skriven av Thomas Hermansson (@ThomHermansson), som går in på den konservativa synen på naturvård och påpekar riktigt att värnandet av naturen inte är en fråga enbart för miljöpartister.

Sverige brinner, och min hembygd är inget undantag. Jag har sen i söndags tillbringat mer tid till skogs än hemma i egenskap av deltidsbrandman, vilket påverkar mina övriga åtaganden.

För en tid sedan fick jag på bubb.las medlemsforum ta del av ett gammalt brev från en persons avlidna farfar. Hans farfars önskan var att brevet skulle offentliggöras efter sin död, men det glömdes bort. Därför är jag glad över att nu kunna bidra till att Arnolds önskan går i uppfyllelse.

Sveriges band till Amerika har långa anor. Sverige var den första neutrala nation som erkände USA efter självständighetskriget 1776. Det hade skett genom 1783 års handelsavtal i Paris mellan den amerikanske diplomaten Benjamin Franklin och Sveriges ambassadör Gustaf Philip Creutz.

Idag handlar midsommar mest om att umgås med vänner, dricka gott och äta gott, vilket man helt säkert gjorde förr i tiden också (särskilt det där med att dricka gott). Att ha det trevligt helt enkelt. Men alla våra högtider har en gång också haft en djupare innebörd, som Vilhelm Moberg berättar:

Det här är min replik till ”Jonas” som den 8 juni i Örnsköldsviks Allehanda krävde att den gamla statyn Sörköraren på torget skulle flyttas och ge plats för ett modernt ”monument” som skulle hylla ”mångfald” och ”mångkultur”. Läs gärna hans insändare innan du läser vidare här.

Lars Anders Johansson har lagom till nationalstatsfirandet skrivit en artikel om nationaldagen där han går in på skillnaden mellan framtvingade och frivilliga gemenskaper – med blicken på den svenska historien. Klart läsvärt, och det säger jag inte bara för att Projekt Allmogen får ett fint omnämnande på slutet.

Den 1 juni 1675 mördades 71 personer i Torsåker, Ångermanland, på ett berg som sedan dess kallats Häxberget eller Bålberget. 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar halshöggs, en efter en, och deras kroppar brändes på tre bål som hade förberetts – ett för varje socken. (Vissa källor anger att 9 avrättades redan den 28 mars och resterande 62 den 1 juni.)

Att välja namn till sitt barn, handlar det bara om att hitta ett namn som ”känns” bra och låter fint? För en del kanske, och det är inget fel med det. Men det finns också traditioner som går tillbaka tiotals, eller rent av hundratals, generationer i Norden – traditioner som kan skänka glädje inte bara till föräldrarna utan också till barnet. Traditioner som ger barnet en meningsfull koppling till sina historiska och kulturella rötter.

Ett naturfolk. Så kallade Vilhelm Moberg svenskarna i sin bok Min svenska historia. Med tanke på friluftslivets framstående ställning i dagens Sverige är den benämningen lika aktuell. Med risk för att överdriva (och möjligtvis generalisera utifrån mig själv), visst är det så att många av oss svenskar nästan uppskattar naturens sällskap mer än vi uppskattar andra människors sällskap.

Har du besökt ”Bondens Marknad” nån gång? Nu för tiden kan den dyka upp i en del svenska städer som ett tillfälligt och kanske lite spännande inslag under odlingssäsongen, då man kan köpa lokalproducerad mat på stadens torg. Men förr, ja då var bondens marknad i stort sett den enda marknaden.

I den gammelnordiska kalendern kallades den här månaden för lövmånad eller blomstermånad. Personligen tycker jag det senare har finare klang.

När en familj förr i tiden byggde sin gård, var traditionen att man planterade ett så kallat vårdträd på gårdsplanen. Helst skulle vårdträdet härstamma från nån av de heliga lundar som sen hednisk tid funnits i varje by. Viktor Rydberg fortsätter sin text om vårdträd i boken Fädernas gudasaga från 1887:

Om något kan få mig på bra humör så är det när Edward Blom dyker upp i rutan. Därför blev jag extra glad när jag härom veckan snubblade över ett antal videoklipp från 2011 där Edward Blom i egenskap av Centrum för Näringslivshistorias expert på handelshistoria berättar om utvalda fotografier och skeenden från svensk historia.

Här kommer en uppdatering från Allmogens högkvarter. Det pratas gamla kartor, kommande planer och en gnutta ångermanländsk fosterlandskärlek.

Katherine Hauptman har inte bara en gedigen och genuint imponerande meritlista där hon bland annat har doktorerat i arkeologi och är ordförande för Svenska ICOM, Sveriges nationella förening inom International Council of Museums. Hon har också alla dom ”rätta” åsikterna för ett toppjobb i den svenska kultursektorn. Nu blir hon ny chef för Historiska museet.