Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Lågpriskungar

Karikatyren av det rika kapitalistsvinet har länge varit den där lilla monopolgubben med mustasch, monokel och pengapåse över axeln. En bankir som bara bollar med andra miljardärers miljarder. Som inte vill ha något med vanligt folk att göra, som inte kunde bry sig mindre om vad vanligt folk tycker, tänker och vill ha.
I slutet av 2014 publicerade DI en artikel med rubriken ”Lågpriskungar rikast i Sverige”. Den listade de rikaste människorna i Sverige och föga överraskande var Kamprad och H&M-Perssons i topp. Men där fanns många andra lågpriskungar och även de som ärvt sin förmögenhet så har den förmögenheten ofta skapats av lågpriskungar.
Förklaringen till varför lågpriskungar ofta toppar rikemanslistorna är enkel.

Skolavslutning, liberal statanism och fil kand Christer Sturmark


Svensk frihetlig debatt har varit starkt beskuren på grund nyliberala tillkortakommanden att tillämpa frihetens idéer på ett konsekvent sätt. En viktig mission är därför att visa att frihet inte endast gäller för kulturradikala och ateistiska idéer, utan även för värdekonservativa och kristna dito. Personligen älskar jag både vetenskap och religion. Jag tror nämligen inte att man bör avvisa någon idé eller åskådning på förhand.
Det pågår en debatt om svensk skolavslutning skall få äga rum i kyrkor eller inte och åter har Christer Sturmark, fil kand i datakunskap, synts på Statens Television. På andra sidan har kvinnliga präster sagt deras åsikt och nynnat inför TV-kamerorna på ”Den Blomstertid nu kommer” i hopp om att väcka nostalgiska känslor. Gud, sade de, ville de inte tala om.

Hotet mot Sverige kommer varken från radikal islamism eller från Ryssland

Det hela kan förefalla enkelt om man betraktar orsak och verkan. Ändå är det svårt att få gehör för detta perspektiv i en debatt som bygger på fördummande polariseringar och bristande respekt för kulturer och religioner och i synnerhet en bristande självrespekt för den egna svenskheten. Det finns ett dialektiskt samband mellan svensk kulturmasochism och svensk intolerans för olikheter. Jag vill uttrycka detta i 10 punkter.

Ekonomisk kalkylering och det ekonomiska kalkyleringsproblemet

Ludwig von Mises dog år 1973 vid 93 års ålder. Under de sista åren hade plågats av sjukdom och då beklagat sig till sin fru eftersom det fortfarande var så mycket som behövde göras. Mises var den sunda ekonomiska vetenskapens främsta förkämpe och när han dog hade han gjort sitt bästa för att lära ut den till så många människor som möjligt. Några av sina största insikter hade han nått redan vid 31 års ålder, år 1912, i boken Theorie des Geldes und der Umlaufsmittel (Teorin om pengar och omloppsmedel).

Veckan som förgick, vecka 5

Vecka 5 i landet upp-och-ner går till historien. Inte en dag för tidigt. En vägledande princip i Det Nya Sverige tycks vara att man ska belöna kriminella men straffa laglydiga som arbetar och sköter sig själva. Toblemåna Sahlin går ännu längre och vill belöna inte bara vanligt gatubus, utan helst avlöna ISIS-terrorister som skurit halsen av folk och våldtagit oskyldiga flickor i främmande länder. Samtidigt som detta vill regeringen straffa svenskar i Sverige för handlingar begångna i andra länder där de inte är olagliga. Allt detta upp-och-ner kan tyckas konstigt, men demokratisk logik försäkrar oss att det är precis så svenska folket vill ha det. De har faktiskt röstat för det i fria och allmänna val och därför drabbar det ingen oskyldig. Om de vill ändra något kan de rösta på det i valet om 7,5 då Kartellen eventuellt upplöses.

Libertarian, kristen och konservativ

Ibland lyckas jag reta flera grupper utan att ha denna effekt som egentlig avsikt. När jag exempelvis försvarade yttrandefrihet i fallet Charlie Hebdo så retade jag upp vissa som inte tycker att friheten skall omfatta heliga personer och symboler. När jag sedan kritiserade Charlie Hebdo mot bakgrund av min egen kultursyn så retade jag upp andra. Självklart kan jag försvara friheten till något utan att sympatisera med detta något. Dem som hade svårt att förstå skilde inte på: VAD och HUR.

Forska i österrikisk ekonomi

Österrikisk ekonomi är ett alldeles ypperligt ämne för den som skriver uppsatser, ska skriva rapporter eller arbeten på gymnasiet eller universitet, samt den som vill lära sig mer om världen. Och det finns fantastiska möjligheter att få stöd för sådant arbete samt flera sätt att få det man skriver publicerat. Nedan följer att antal ypperliga möjligheter till både finansiering, erfarenheter och publikationer:

Marcus Birro går på lunch

Vi lever i en märklig kultur där en person som äter lunch med en folkvald politiker från ett av Sveriges största partier blir av med sitt arbete som fotbollskommentator. Eller är det så märkligt? Vår västmarxistiska kultur är mycket känslig för offentliga symboler och för politiska associationer. Marcus Birro blev en sådan symbol efter att ha blivit avskedad från Expressen på grund av att i en refuserad artikel ha använt sig av fel slags dramaturgi där islam representerade förtryck och kristna de förtryckta. Så får man inte skriva i Expressen. Särskilt inte om det är sant. Om förhållandena hade varit de omvända hade han däremot sannolikt blivit publicerad. Nu blev han istället farlig för en tidning som annars inte hyser några större moraliska betänkligheter över samarbete med extremvänstern.

Låt oss aldrig glömma

Igår högtidlighölls judiska offer för den socialistiska regimen i 30-talets Tyskland. Må de vila i frid.
Det är en utmärkt idé att minnas offer för statligt våld.
Så idag kan vi till exempel högtidlighålla offren för den regim som uppfann koncentrationsläger, nämligen den brittiska regimen under boerkrigen.
Vi kan också minnas de japan-amerikaner som samlades in i amerikanska koncentrationsläger under andra världskriget.

Tio anledningar att fördöma inflation

Inflation, definierad som expansion av mängden fiatpengar, är att frukta oavsett när och var den förekommer.[1] Det är den dolda orsaken till flertalet av våra problem såväl i samhället som i ekonomin:
1. Inflation orsakar hög- och lågkonjunktur
Kreditexpansion som sker till följd av en ökning av mängden fiatpengar och inte verkligt sparande leder till artificiellt låga räntor. Detta välkomnas till en början då kreditexpansionen ger upphov till en ekonomisk ”boom”. Investeringar som tidigare inte var genomförbara blir plötsligt lönsamma med de artificiellt låga räntorna. Men eftersom inget verkligt sparande har skett kommer det uppstå resursbrist, det finns nämligen inte tillräckligt med resurser för att slutföra samtliga projekt. När räntorna stiger igen uppdagas felinvesteringarna och en oundviklig korrigering blir ett faktum. För att övervinna recessionen sänker centralbanken räntorna igen. Recessionen, eller depressionsfasen, som hade inneburit likvidationen av felinvesteringar och återställningen av produktionsstrukturen förhindras då det inte är politiskt önskvärt…

Radio Mises 42: Gamla och nya medier

Internet tog vid där Gutenberg slutade. Information är idag mer lätt-tillgänglig än någonsin. Har det gjort människor till smartare och mer upplysta informationskonsumenter? Edra ödmjuka podpratare har olika åsikter i frågan och presenterar sedan en favoritlista på några av de mer eller mindre rumsrena poddar och webbsidor de brukar besöka.

Historien som en kamp mellan statsmakt och social makt

På samma sätt som de två ömsesidigt uteslutande relationerna människor emellan är fredlig samvaro eller tvingande exploatering, produktion eller rovlystenhet, är mänsklighetens historia, framförallt dess ekonomiska historia, att betraktas som en kamp mellan dessa två principer. Å ena sidan finns kreativ produktivitet, fredligt utbyte av varor och tjänster samt samarbete; å andra sidan påtvingade krav och predation av de sociala relationerna. Albert Jay Nock namngav gladeligen dessa två konkurrerande krafterna som: ”social makt” och ”statsmakt.”[41] Social makt är människans makt över naturen, hans samarbetsvilliga förvandling av naturens resurser och kunskap om naturens lagar, vilket gynnar alla inblandade parter.

Upp till bevis, Syriza

Efter en sensationellt oansvarig, skenande utgiftspolitik som ledde till statsfinansernas sönderfall och lika oansvariga, paternalistiska räddningsaktioner från den berömda trojkan (EU, ECB och IMF) som permanentat förlamningen av ekonomin, så trodde många bedömare nog att Grekland hade nått sin botten. Men efter gårdagens valseger för det nysocialistiska Syriza kan det vara dags att ompröva denna tanke.
När Grekland 2001 smög sig in i euron bakvägen och fick tillgång till ECB:s kreditfönster som gjorde det billigare att låna, låg de offentliga utgifterna på en nivå av 46 procent av BNP och statsskulden på omkring 100 procent av BNP. Idag är motsvarande siffror 59 respektive 176 procent och växande. Denna utveckling tillsammans med det kontraproduktiva agerandet från EU, ECB och IMF och brottet mot Maastrichtfördraget tycks vara den perfekta grogrunden för spänningar och politisk totalitarism.

Lamporna slocknar

Häromnatten, runt midnatt, slocknade alla gatulampor i min lilla trevliga engelska småstad. Faktum är att de har slocknat varje natt vid midnatt i över två månader, men eftersom jag har inte varit där hade jag ingen aning om det. Hur detta har utvecklat sig (eller, detta är snarare motsatsen till utveckling) är indikativt för alla de ekonomiska problem som västvärlden idag står inför.
Lamporna släcks för att skära ner på kostnader, inte för att mörkret är estetiskt eller kulturellt fördelaktigt (något jag faktiskt hävdar kan vara fallet), eller för att det är något fel med elnätet. Privata boenden lämnas orörda. Du kan fortfarande ha ljuset tänt hela natten om du så vill.

Makromyt nr 1: Sparandeparadoxen

Nationalekonomin brukar delas upp i mikroekonomi och makroekonomi. Av dessa två är mikron förbunden med verkligheten, medan makron är närmast besläktad med alkemi. De två teorierna är oförenliga. Makro är inte ens en sammanhängande teori utan snarare ett lapptäcke av motstridiga modeller.
Ett vanligt argument för makrons nödvändighet är följande. ”På individnivå (mikro) är sparande inget problem, men om många sparar samtidigt stannar ekonomin.” Alltså behövs en särskild teori som gäller när det är ”många” inblandade. Detta är makromyt nummer 1. För övrigt är makromyt nr 2 är den om handelsbalans, vilken Per Bylund klädde av här.

Veckan som förgick, vecka 4

Vecka 4. Sverige. 2015. Det är mörkt. Det snöar. Riksbanken ger ut sedlar med nazistmotiv, hävdar en operasångerska som framfört musik av känd nazistsympatisör. När inte ryssen kommer, då kommer vargen. Skatteverket tvingar inte enbart till sig pengar under hot om våld, utan nu har de i all sin oöverträffade vishet även fastställt vad som utgör den perfekta koppen kaffe. Vi ser även till att uppmärksamma något viktigt, som tyvärr håller på att försvinna. Eller?

Den social-liberala offerkulturen

Det är en fruktansvärd begreppsförvirring nuförtiden, särskilt bland s.k. liberaler. Detta kan tyckas vara en perifer fråga, men det är tvärtom av yttersta vikt att vara tydlig med vad man pratar om. Som exempel, ta det senaste utspelet från De Nya Moderaterna ™s eventuellt sista partiledare :
”Det viktiga är att det måste bli färre som kan bli offer för våld. Att värvas som krigare för att utöva dödligt våld är faktiskt också att bli offer för våld och att bidra till att det sprids i världen.”[1] Orwellianskt ”double-speak” i ordets finaste bemärkelse.

Den svagaste länken mot terrorism är en kombination av amerikansk utrikespolitik och politisk korrekthet

Ok, vi är emot terrorism och våld, men vad är vi för? Frågan ställdes nyligen av Pat Buchanan i artikeln: ”Against terrorism but for what”. Buchanan noterar att det finns en korrelation mellan närvaron av amerikanska militärbaser och amerikansk krigföring i länder vars befolkning generellt upplever sig som muslimer och terrorism mot västerländska politiska, ekonomiska, kulturella och civila intressen. Det amerikanska politiker brukar anföra som argument mot denna korrelation är en floskel om att terroristerna hatar västerlandet på grund av vår demokrati och vår frihet. Terroristerna själva anför å sin sida ofta helt andra skäl, bland annat amerikanska militärbaser, amerikansk inblandning och amerikanskt stöd till staten Israel.

Skapar yttrandefrihetslagar konflikter?

Lag har inte bara en förmåga att verka avskräckande på potentiella förövare, utan kan också ingjuta en falsk känsla av trygghet hos deras offer. Ta som exempel en ensam kvinna som går lättklädd om natten genom, säg, ett typiskt ”utanförskapsområde” i sydvästra Sverige. Har hon rätt att göra det utan att bli antastad? Javisst. Skyddar lagen henne mot våldtäkt? Inte ett dugg. Den som ofredar henne kan visserligen åtalas och straffas, men detta sker i så fall post factum och förändrar inte något som redan skett.

Logiskt underskott med handelsöverskott

I den ekonomisk-politiska debatten talar man ständigt och jämt om huruvida landet har handelsöverskott eller -underskott. Det låter lika viktigt och uppenbart som om man har överskott eller underskott på ens lönekonto, så de flesta reflekterar nog inte över vad det betyder. Det är ju ganska uppenbart att underskott är dåligt och överskott är bra. Att en hel hop så kallade experter – politiker, makroekonomer och utredare hos storbankerna – uttalar sig om detta i TV gör ju att det hela verkar väldigt viktigt. Ändå saknar den österrikiska skolan i allt väsentligt en teori om handelsbalans. Hur kan det komma sig? Det är helt enkelt så att det inte finns något ekonomiskt problem som har med rikets handelsbalans att göra. De problem som man anför när man har handelsunderskott (eller ”för mycket” handelsöverskott) handlar nästan bara om arbetsmarknads- och monetär politik. Det handlar aldrig om tillväxt eller välstånd och det blir uppenbart om man går lite djupare än endast ser till retoriken.

Schweiz lämnar euron

Idag publicerar vi två kortare artiklar, den första från Patrick Barron och den andra från Frank Hollenbeck, om Schweiz beslut att lämna euron. – Redaktören
Jaså, du visste inte att Schweiz var en del av EMU? Du trodde kanske att de använde sin egen valuta, den schweiziska francen? Definitionsmässigt stämmer detta så klart. Inom sitt monopoliserade valutaområde, det vill säga Schweiz politiska gränser, är francen det lagliga betalmedlet. Den schweiziska centralbanken (SNB) har dock under tre års tid vidhållit en fast växliningskurs mellan franc och euro, där 1 euro gav 1.2 franc.

Bail in – ett steg i rätt riktning

Den notabla bloggaren Cornucopia har uppmärksammat att G20-länderna på ett möte i november föreslagit att bail-outs av banker, d.v.s. statliga utköp och rekapitalisering av banksektorn med hjälp av skattemedel i händelse av en bankkris, ska överges som krishanteringsstrategi. Istället föreslås en annan metod som går under namnet bail-in. Med detta avses en inkonvertering av vissa skulder till eget kapital för att minska de krisande finansinstitutens belåning och absorbera förluster som inte täcks av det egna kapitalet. Impulsen att undvika fler kostsamma bail-outs kommer rimligen ur en insikt om att många stater inte längre är starka nog att ta över sina banker vid nästa kris. Att förslaget kommer sent och med kniven mot strupen betyder dock inte att själva innehållet är tokigt.

FMSF recenserar Ron Paul

Fria Moderata Studentförbundet med Alexandra Ivanov i spetsen har tagit ton mot Students for Libertys inbjudan av Ron Paul som talare på sin internationella årskongress som går av stapeln den 13-15 februari i år. Anledningen är vad man ser som Ron Pauls ”desinformationskampanj i namnet av fred, frihet och välstånd”. Han har helt enkelt kritiserat fel stormakt i inbördeskriget i Ukraina. Ron Paul har nämligen, i likhet med LewRockwell.com, jag själv här på Mises.se och flera andra libertarianska och konservativa debattörer, konstaterat att Förenta staterna och EU orsakade konflikten och krisen i Ukraina, inte Ryssland. Detta betyder inte att vi därför (ett annat missförstånd) stöder Putin eller den ryska staten. Det betyder endast att vi är emot Förenta staternas offensiva nykonservativa politik i andra stater.

Radio Mises 41: Japan

Vad har Japan med heliga krigare och Sovjetunionen i Afghanistan att göra? Jo, Daniel Fjellström, gäst i denna episod är påläst inom alla dessa områden och delar med sig av sina kunskaper. Tips på hur man känner igen bra sushi.

En vägledning till systemtrogen godhet

Det kan vara svårt att få till det där med godhet enligt svensk modell. Det första du behöver göra är att kasta ifrån dig förnuft och likabehandling och istället lära dig att förstå systemideologin som sådan. Det är viktigt att: 1.) Försvara Charlie Hebdo som gjort karikatyrer på alla religiösa symboler och i kanske i synnerhet på Muhammed. Det är nämligen inte islamofobi när vänstern gör det i Frankrike. Samma sak med Lars Vilks som också tillhör vänstern och som gjort det inom gränserna för vad som är tillåtet i Sverige…

Ryssland är skyldig att köpa svensk mjölk

Sveriges Radio levererar idag ett smått underhållande inslag om svenska mjölkbönder. Under hösten har betalningen för mjölken sjunkigt kraftigt p.g.a. att Ryssland som ett svar på sanktionerna ifrån EU stoppat importen av mjölk och mjölkprodukter. Det finns just nu inte köpare för all den mjölk, ost och smör som flödar inom EU. Mjölkbonden menar att:
– Vi ska inte behöva stå för politiska beslut när Putin härjar. Det måste samhället hjälpa oss med, säger Peter Peterson, mjölkbonde utanför Eneryda i Småland.
Stat A genomför alltså sanktioner mot stat B. Stat B svarar genom sanktioner i form av importförbud. Efter att staten har saboterat den fria marknaden är lösingen att stat A ska beskatta invånarna i stat A och subventionera mjölkbönderna i stat A som plåster på såren (finska staten subventionerar just nu p.g.a. detta finska bönder med 1 kr/liter).

Medelvägens motståndare, del 3

Välfärdsprincipen kontra marknadsprincipen, ur Human action (1949)
Kritiken av kapitalismen bygger enligt Mises på bristande ekonomisk kunskap. Marknadsekonomin måste bära ansvaret för oundvikliga misslyckanden som är följder av interventionismen. Marknadsekonomin, säger motståndarna till kapitalismen, är bristfällig från socialpolitisk synpunkt. Den är ett system som gynnar en liten grupp privilegierade på bekostnad av den överväldigande majoriteten och är därmed orättvist. Välfärdsprincipen måste därför ersätta vinstprincipen.

Vår Fiende, Staten

Om vi ser under ytan på aktuella händelser kan vi utröna ett fundamentalt faktum, nämligen ; en enorm omdistribuering av makt mellan samhället och Staten. Detta är det faktum som intresserar en student av civilisationer. Denne har enbart ett sekundärt eller härlett intresse av sådant som pris-fixering, löne-fixering, inflation, bankpolitik, “jordbruks-justeringar”, och snarlika delar av statlig policy som fyller tidningarnas sidor och omtalas av publicister och politiker.