Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Den svagaste länken mot terrorism är en kombination av amerikansk utrikespolitik och politisk korrekthet

Ok, vi är emot terrorism och våld, men vad är vi för? Frågan ställdes nyligen av Pat Buchanan i artikeln: ”Against terrorism but for what”. Buchanan noterar att det finns en korrelation mellan närvaron av amerikanska militärbaser och amerikansk krigföring i länder vars befolkning generellt upplever sig som muslimer och terrorism mot västerländska politiska, ekonomiska, kulturella och civila intressen. Det amerikanska politiker brukar anföra som argument mot denna korrelation är en floskel om att terroristerna hatar västerlandet på grund av vår demokrati och vår frihet. Terroristerna själva anför å sin sida ofta helt andra skäl, bland annat amerikanska militärbaser, amerikansk inblandning och amerikanskt stöd till staten Israel.

Skapar yttrandefrihetslagar konflikter?

Lag har inte bara en förmåga att verka avskräckande på potentiella förövare, utan kan också ingjuta en falsk känsla av trygghet hos deras offer. Ta som exempel en ensam kvinna som går lättklädd om natten genom, säg, ett typiskt ”utanförskapsområde” i sydvästra Sverige. Har hon rätt att göra det utan att bli antastad? Javisst. Skyddar lagen henne mot våldtäkt? Inte ett dugg. Den som ofredar henne kan visserligen åtalas och straffas, men detta sker i så fall post factum och förändrar inte något som redan skett.

Logiskt underskott med handelsöverskott

I den ekonomisk-politiska debatten talar man ständigt och jämt om huruvida landet har handelsöverskott eller -underskott. Det låter lika viktigt och uppenbart som om man har överskott eller underskott på ens lönekonto, så de flesta reflekterar nog inte över vad det betyder. Det är ju ganska uppenbart att underskott är dåligt och överskott är bra. Att en hel hop så kallade experter – politiker, makroekonomer och utredare hos storbankerna – uttalar sig om detta i TV gör ju att det hela verkar väldigt viktigt. Ändå saknar den österrikiska skolan i allt väsentligt en teori om handelsbalans. Hur kan det komma sig? Det är helt enkelt så att det inte finns något ekonomiskt problem som har med rikets handelsbalans att göra. De problem som man anför när man har handelsunderskott (eller ”för mycket” handelsöverskott) handlar nästan bara om arbetsmarknads- och monetär politik. Det handlar aldrig om tillväxt eller välstånd och det blir uppenbart om man går lite djupare än endast ser till retoriken.

Schweiz lämnar euron

Idag publicerar vi två kortare artiklar, den första från Patrick Barron och den andra från Frank Hollenbeck, om Schweiz beslut att lämna euron. – Redaktören
Jaså, du visste inte att Schweiz var en del av EMU? Du trodde kanske att de använde sin egen valuta, den schweiziska francen? Definitionsmässigt stämmer detta så klart. Inom sitt monopoliserade valutaområde, det vill säga Schweiz politiska gränser, är francen det lagliga betalmedlet. Den schweiziska centralbanken (SNB) har dock under tre års tid vidhållit en fast växliningskurs mellan franc och euro, där 1 euro gav 1.2 franc.

Bail in – ett steg i rätt riktning

Den notabla bloggaren Cornucopia har uppmärksammat att G20-länderna på ett möte i november föreslagit att bail-outs av banker, d.v.s. statliga utköp och rekapitalisering av banksektorn med hjälp av skattemedel i händelse av en bankkris, ska överges som krishanteringsstrategi. Istället föreslås en annan metod som går under namnet bail-in. Med detta avses en inkonvertering av vissa skulder till eget kapital för att minska de krisande finansinstitutens belåning och absorbera förluster som inte täcks av det egna kapitalet. Impulsen att undvika fler kostsamma bail-outs kommer rimligen ur en insikt om att många stater inte längre är starka nog att ta över sina banker vid nästa kris. Att förslaget kommer sent och med kniven mot strupen betyder dock inte att själva innehållet är tokigt.

FMSF recenserar Ron Paul

Fria Moderata Studentförbundet med Alexandra Ivanov i spetsen har tagit ton mot Students for Libertys inbjudan av Ron Paul som talare på sin internationella årskongress som går av stapeln den 13-15 februari i år. Anledningen är vad man ser som Ron Pauls ”desinformationskampanj i namnet av fred, frihet och välstånd”. Han har helt enkelt kritiserat fel stormakt i inbördeskriget i Ukraina. Ron Paul har nämligen, i likhet med LewRockwell.com, jag själv här på Mises.se och flera andra libertarianska och konservativa debattörer, konstaterat att Förenta staterna och EU orsakade konflikten och krisen i Ukraina, inte Ryssland. Detta betyder inte att vi därför (ett annat missförstånd) stöder Putin eller den ryska staten. Det betyder endast att vi är emot Förenta staternas offensiva nykonservativa politik i andra stater.

Radio Mises 41: Japan

Vad har Japan med heliga krigare och Sovjetunionen i Afghanistan att göra? Jo, Daniel Fjellström, gäst i denna episod är påläst inom alla dessa områden och delar med sig av sina kunskaper. Tips på hur man känner igen bra sushi.

En vägledning till systemtrogen godhet

Det kan vara svårt att få till det där med godhet enligt svensk modell. Det första du behöver göra är att kasta ifrån dig förnuft och likabehandling och istället lära dig att förstå systemideologin som sådan. Det är viktigt att: 1.) Försvara Charlie Hebdo som gjort karikatyrer på alla religiösa symboler och i kanske i synnerhet på Muhammed. Det är nämligen inte islamofobi när vänstern gör det i Frankrike. Samma sak med Lars Vilks som också tillhör vänstern och som gjort det inom gränserna för vad som är tillåtet i Sverige…

Ryssland är skyldig att köpa svensk mjölk

Sveriges Radio levererar idag ett smått underhållande inslag om svenska mjölkbönder. Under hösten har betalningen för mjölken sjunkigt kraftigt p.g.a. att Ryssland som ett svar på sanktionerna ifrån EU stoppat importen av mjölk och mjölkprodukter. Det finns just nu inte köpare för all den mjölk, ost och smör som flödar inom EU. Mjölkbonden menar att:
– Vi ska inte behöva stå för politiska beslut när Putin härjar. Det måste samhället hjälpa oss med, säger Peter Peterson, mjölkbonde utanför Eneryda i Småland.
Stat A genomför alltså sanktioner mot stat B. Stat B svarar genom sanktioner i form av importförbud. Efter att staten har saboterat den fria marknaden är lösingen att stat A ska beskatta invånarna i stat A och subventionera mjölkbönderna i stat A som plåster på såren (finska staten subventionerar just nu p.g.a. detta finska bönder med 1 kr/liter).

Medelvägens motståndare, del 3

Välfärdsprincipen kontra marknadsprincipen, ur Human action (1949)
Kritiken av kapitalismen bygger enligt Mises på bristande ekonomisk kunskap. Marknadsekonomin måste bära ansvaret för oundvikliga misslyckanden som är följder av interventionismen. Marknadsekonomin, säger motståndarna till kapitalismen, är bristfällig från socialpolitisk synpunkt. Den är ett system som gynnar en liten grupp privilegierade på bekostnad av den överväldigande majoriteten och är därmed orättvist. Välfärdsprincipen måste därför ersätta vinstprincipen.

Vår Fiende, Staten

Om vi ser under ytan på aktuella händelser kan vi utröna ett fundamentalt faktum, nämligen ; en enorm omdistribuering av makt mellan samhället och Staten. Detta är det faktum som intresserar en student av civilisationer. Denne har enbart ett sekundärt eller härlett intresse av sådant som pris-fixering, löne-fixering, inflation, bankpolitik, “jordbruks-justeringar”, och snarlika delar av statlig policy som fyller tidningarnas sidor och omtalas av publicister och politiker.

Jämlikhet är omöjligt

Den sannolikt mest vanliga etiska kritiken av marknadsekonomin är att den inte lyckas uppnå jämlikhet. Jämlikhet har förespråkats på diverse ”ekonomiska” grunder, så som en minimal social uppoffring eller pengars avtagande marginalnytta, men på senare tid har ekonomer insett att de inte kan rättfärdiga egalitarism med hjälp av ekonomi och att de är i digert behov av en etisk grund för sin strävan efter jämlikhet.
Ekonomi, eller praxeologi, kan inte fastställa etiska ideals giltighet, men även etiska mål måste framställas meningsfullt. De måste vara internt konsekventa och konceptuellt möjliga och än så länge har inte rimligheten i strävan efter jämlikhet testats på ett tillbörligt sätt.

Iluminati attackerade Charlie Hebdo

I ett tidigare inlägg skrev jag en lathund för vänsterskribenter som fick lite olika alternativ att välja mellan angående de egentliga ORSAKERNA till massakern i Paris. Orsakerna kunde med andra ord konstrueras utanför gärningsmännens egna avsikter, motiv och världsbild och upptäckas bland vänsterskribenternas föreställningar om motsättningarna kapital/ arbete, rika/ fattiga, kolonialherrar/ förtryckta massor och fredsvänster/ våldshöger. Man kunde då, utan att egentligen veta något om motiv, redan ”känna” till varför massakern ägde rum.

Hyckleriets utmarker

Var finns arvtagarna till sansculotterna idag: bland kaviarvänstern eller i förorterna till Paris?
Den största marschen genom Frankrike under den löjliga parollen ”Je suis Charlie” måste ses som det värsta hyckleriet i modern politisk historia. Där gick en Allende och en Merkel i täten för andra politiska ledare vilkas främsta gemensamma nämnare är att de hatar frihet och i synnerhet yttrandefrihet. De har en sak till gemensamt: de har alla varit med om att skapa det samhälle som varit förutsättningen för att massakern på Charlie Hebdo skulle kunna äga rum. Höjden av hyckleri kom emellertid med den flamberade politiska efterrätten: att använda attacken mot yttrandefriheten för att inskränka samma yttrandefrihet. Faktum är att jag har lättare att stå ut med konsekventa radikala islamister som står för sin ideologi, än med politiker som säger sig värna frihetliga europeiska värden och därför anser sig ha skäl att avskaffa samma värden i namnet av demokrati.

”Sverige ska ha en stark ekonomi”

Just så uttryckte sig nya moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra i sitt installationstal: ”Sverige ska ha en stark ekonomi”. Det låter ju bra. Men vad betyder det egentligen?
Intressant nog kan det tolkas på i alla fall tre sätt tack vare (eller på grund av) det moderna, högst oprecisa språkbruket. Ett problem är sammanblandningen mellan ordet ”Sverige” (som står formellt är namnet på riket, nationen) och den svenska staten. Så vad menar man med att ”Sveriges” ekonomi ska vara stark? Det kan betyda endera:

Veckan som förgick: Vecka 1 & 2

Veckan är tillbaka!
Veckan som förgick blev plural efter välförtjänt ledighet efter överdådigt ätande efter dopparedan. Här följer ett axplock av märkvärdiga lustigheter och olustigheter som timat sedan vi sågs sist.

Charlie Hebdos Heliga Kor

När Jyllands-Posten för några år sedan publicerade Muhamedkarikatyrer väcktes en stor debatt om yttrandefrihet, en debatt där jag som libertarian kompromisslöst försvarade rätten att publicera vad som helst. Svaret på Muhamedkarikatyrerna från Iran blev emellertid att utlysa en tävling där man drev med Förintelsen av den europeiska judenheten i nationalsocialistiska koncentrationsläger i Polen och Tyskland. Karikatyrerna över Förintelsen ledde ut i en het debatt i svenska medier om antisemitism, historierevisionism och antisemitiska tendenser i muslimska länder. Många skribenter som försvarat Jyllands-Posten ansåg nu att Iran passerat en moralisk gräns för vad som var acceptabelt att publicera. Och om vi backar tillbaka några år till for Elisabeth Ohlsson land och rike runt med utställningen Ecce Homo som visade fotografiska montage av Jesus Kristus i sexualiserade miljöer.

Centraliserad polis ska komma närmare medborgarna

Idag fick Sverige en helt ny polisorganisation. Istället för länspolisindelningen blir det nu en enda rikspolis. Varför?
Målet med den nya organisationen är att komma närmare medborgarna, effektivisera och samordna både kompetens och resurser. Ända till 60-talet var polisen kommunal. Sedan blev den centraliserad till länen. Och nu ska den centraliseras till Stockholm. Kan någon nämna en enda byråkratisk organisation som kommit närmare medborgarna, blivit effektivare och ökat sin kompetens genom att centraliseras? En enda? Bara en. Någon?

Gammelmedia om Ny[liberal]a Moderaterna

Förvisso har svensk parti- och medievänster alltid hävdat att moderaterna varit nyliberala kapitalister uppväxta på Östermalm i Stockholm och födda med guldsked i munnen. Och det hävdar man givetvis fortfarande. Idag skriver till exempel Karin Eriksson, ytterligare en i raden ignoranter i gammelmedia som inte förstår att hennes tid är förbi, en kusligt lång artikel om tidigare överförtryckaren (”statsministern”) Fredrik Reinfeldt. Det är i det närmaste ett idolporträtt skrivet utifrån ett ursvenskt mellanmjölksperspektiv. Så långt är allt oerhört ointressant.
Men så kommer en passus som etatisterna som häckar på mises.se nog känner sig lite bedrövade över. Eriksson skriver om den ”konservative” Reinfeldt att: Han trodde inte, som nyliberalerna, på perfekta individer eller perfekta marknader.

Omar Mustafa: Kristna från Mellanöstern är inblandade i moskébränderna

Det var en kraftfullt anklagelse som ordföranden för Islamska Förbundet Omar Mustafa gjorde i en intervju för tidskriften EuroPress Arabica under annandag jul. I intervjun påstår Omar, som har en politisk bakgrund inom Socialdemokraterna, att kristna från Mellanöstern är inblandade i moskébränderna i Sverige. Ännu märkligare är att Omar senare, efter att ha mötts av kritik för sitt påstående, dementerar utsagan. Då emellertid intervjun spelades in och överhördes av fyra personer, står redaktionen för EuroPress Arabica fast vid att det var detta som sades.

Kristendom, Islam och Tolerans (Icke-våld)

Jag har aldrig haft problem med religiös fundamentalism och fanatism om den inte leder till våld och tvång mot oliktänkande. Faktum är att jag har svårt att se hur en seriös religiositet inte i någon mening måste gå till fundamenten, grunderna, för sina urkunder och söka sanning och insikt där. Vad betyder sedan fanatism? Betyder det att man tar sin religion på för stort allvar? Betyder det att man inte bör vara religiös offentligt? I så fall så är jag positiv till fundamentalism som inte leder till tvång och våld eller inte, som fallet blev med den svenska frikyrkorörelsen, lade grunden för mycket av den svenska välfärdsstaten. Jag kan till och med tycka att det är intressant att se vissa religioner i det offentliga rummet.

Yttrandefrihet är till för att håna staten, inte religioner

Det skrivs mycket om yttrandefrihet efter dåden i Paris, både bra och mindre genomtänkta saker. Till kategorin mindre genomtänkt bör man nog lägga Özz Nûjens senaste alster i Expressen. Han skriver att vi bör skratta åt terrorismen, vilket känns klokt på alla sätt, men sen säger han också att
Det är vår förbannade plikt, skyldighet och rättighet att skämta om allt.
Låt oss testa påståendet. Är det vår plikt och skyldighet att skratta åt offren i Paris? Åt deras familjer? För normalt funtade människor känns det nog inte helt rätt. Är det vår rättighet att göra det? Javisst, men var beredd på att betraktas som idiot.

Henrik Arnstad är sinnebilden för bigott kaviarvänster

Det finns skribenter som saknar egna idéer, som följer med opinionen och som tycks sakna moralisk kompass och integritet. Henrik Arnstad är en sådan skribent. Att läsa Arnstad känns ungefär som att läsa en djurgårdssupporter som skriver monomana betraktelser över AIK och allt som är fel med motståndarlaget. Arnstad tillskriver dem alla dåliga egenskaper och anklagar dem ständigt för fulspel. Själv står Arnstads alterego på den goda sidan i en kosmisk kamp mot allt som är orättfärdigt och fel i tillvaron. Arnstad använder taggen ”Jag är muslim” på sig själv för att markera sitt spellag. Själv har han givetvis aldrig fallit på knä som muslim en enda gång under sitt vuxna liv, men det bekymrar honom icke. I Arnstads dikotoma världsbild är nämligen alla som spelar i rätt lag på de förtryckta muslimernas sida.

Mehmet Kaplan: Muhammedkaritaryrer är inte en fråga om yttrandefrihet

Mehmet Kaplan (MP), numera bostadsminister i den Löfvenska regeringen, har uttalat sig om yttrandefriheten och Jyllands-Posten när det begav sig med diverse karikatyrer. Kaplans åsikt var då att karikatyrer på Muhammed inte bör omfattas av samma yttrandefrihet. Kaplan skriver:
”– Det här handlar inte om yttrandefrihet utan att man kränker människor i deras tro. Jag kan inte se någon yttrandefrihet råda i detta. Det är en provokation som inte går att stödja.”

16 radikala punkter

1.) Sverige, folket eller riksdagen kan inte ha en vilja. Demokratin kan inte ha en vilja. Endast individer har viljor och att en del individuella viljor vill samma sak betyder inte att de har mer moraliskt rätt än andra som vill något annat.
2.) Majoritetens vilja betyder endast att fler individer delar samma åsikt, inte att åsikten i sig är sund, önskvärd eller allmängiltig. Att många individer råkar dela en åsikt, gör inte heller åsikten bättre än andra åsikter. Den är endast giltig för dem själva och de har inte moraliskt rätt att låta den gå ut över någon annan. Även om majoriteter under historien har varit överens om slaveri och övergrepp mot andra individer (vilket har ägt rum) betyder inte detta att de har haft moraliskt rätt…

Vad vi kan lära oss av Smaug och guldet i Erebor

Ni som har läst JRR Tokiens bok ”The Hobbit” och/eller sett hobbitfilmerna vet att det finns en till synes oändlig mängd guld och ädelstenar i dvärgfästningen Erebor. Stället liknar mest Joakim von Ankas pengabinge, ett veritabelt hav av guldmynt som draken Smaug simmar omkring i. Förutom en spännande historia och intressant dialog innehåller guldet i Erebor också en intressant lektion i penningteori.
Det första jag kom att tänka på när jag såg Erebors skatt var vad som skulle hända om ens hälften av allt guld där skulle sättas i cirkulation. Precis som i nästan all sagor är det metallmyntfot som gäller, det vill säga koppar, silver och guld används som pengar.

Radio Mises 40: Invandring, migration och flyktingpolitik

Nådens år 2015 inleds med ett längre avsnitt om migrationspolitik. Edra ödmjuka podpratare med utländsk härkomst diskriminerar ingen politik utan tycker illa om alla sorter, inte minst den sorten som använder andras pengar till att flytta runt andra människor. Däremot ser de gärna frivilliga goda handlingar mot människor som behöver hjälp. Hur ser libertarianer på invandring rent principiellt? Är det möjligt att tillämpa sådana principer på ett förstatligat samhälle? Slutligen aktuellt om invandring med anledning av nyligen timade händelser i Sverige och Europa, och vilda spekulationer med stöd av historiska paralleller.