Om du inte visste det, så är det så här lögnaktiga mainstreammedier jobbar: De plockar några gnälliga vänsterröster ur surret på sociala medier och kallar det för “kritikstorm”. De ringer den “kontroversiella” personens uppdragsgivare och försöker skapa en storm så att obehaget för uppdragsgivaren ska bli för stort, och man gör sig av med personen.

Allt som behövdes för att störta västvärlden var okontrollerad massinvandring, politisk korrekthet, genusvetenskap, postkoloniala- och intersektionella teorier, samt rasiststämplingar och tillräckligt många nyttiga idioter som medverkat till, samt trott på alla lögnerna.

Det är som Moder Svea själv ligger på knä och låter sig förnedras av ligister. Hon blir kränkt och ser nästan ut att njuta av det. Hon har tappat alla spärrar, all känsla för vad som är moraliskt rätt och riktigt, all insikt i vart hennes agerande leder.

Medan andra länders våldsamheter uppmärksammas med illa återhållen indignation i våra mainstreammedier, normaliseras och relativiseras det eskalerande våldet i Sverige, som om det är något acceptabelt. Syftet är inte att ge saklig och korrekt information eller ha nyanserad debatt – syftet är att hjärntvätta folket, få människor att anta en viss politisk hållning.

Jan Sjunnesson skriver idag om känslan av att vara i exil och att invandrare och utlandssvenskar har vissa gemensamma drag som bör forskas om.

Den 28 maj kom beslutet att Tomas Åberg, även känd som Näthatsgranskaren, nekas statliga bidrag på 770.000 respektive 610.000 kronor, alltså över 1,3 miljoner, till fortsatt verksamhet som i stort sett går ut på att försöka censurera människors åsikter i sociala medier.

Så illa har det 2020 blivit i vårt kära Sverige att public service-redaktörerna och journalisterna tvingas fostra lyssnarna, det vill säga folket, till exempel genom att tydligt behöva ta avstånd från åsikter som är alltför sanningsenliga. Det senaste angreppet mot möjligheten att fritt uttrycka vad man tycker och tänker är att det politiska organet Granskningsnämnden fällde “Ring P1” då programledaren inte tog tillräckligt kraftfullt avstånd från korrekt beskrivning av det svenska samhällsförfallet.

Jag tycker inte att hon pressas tillräckligt. Svenska journalister är för mesiga mot makten. De låter makthavare hållas och står och skrapar med foten när dessa myndighetspersoner ägnar sig åt maktmissbruk. Småpåvar och chefer bör sättas åt mycket hårdare och de ska lära sig att de inte bara kan komma undan med sina dumheter. Och ja, de ska vara med namn och bild i alla medier, så vi kan stifta bekantskap med dessa högt uppsatta byråkrater som anser att människors liv och hälsa inte är tillräckligt viktigt och som verkar mer måna om att sopa sanningen under mattan och skylla ifrån sig än att skydda patienter och personal.

I natt var det dags igen. En explosion inträffade i ett flerfamiljshus i Helsingborg, en tidigare vacker och fridfull stad som idag närapå skulle kunna gå under benämningen Sveriges Beirut.

De två nämndemän som friade en 41-årig nigeriansk man från misstänkt våldtäktsförsök med motiveringen att det kvinnliga brottsoffret inte var “trovärdig” då hon inte tittade den tilltalade mannen i ögonen under rättegången, är alltså två socialdemokrater med utomvästlig bakgrund, Abbas Al-Janabi och Mitra Hobehshoar, avslöjar tidningen Samhällsnytt

Den som haft mage att påtala att det senaste decenniets urskillningslösa massinvandring från länder diametralt skilda från Sverige – såväl kulturellt, politiskt som socialt – är en katastrof för landet, har av etablissemangets medier och opinionsbildare jagats med blåslampa.

I takt med att åsikterna glider allt mer isär i många av västvärldens länder hårdnar också mediekriget. De gamla medierna ser sig allt mer bli omsprungna av de fria aktörerna, de som stämplats som alternativa men som allt mer seglat upp som representanter för de folkliga rösterna, som inte räds att ta strid med dammiga och många gånger förljugna gamla auktoriteter, som i Sverige dessutom springer den socialdemokratiska maktens ärenden.

“Vi kan hamna i ett läge där vi tydligare behöver prioritera”, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, till Nyheter Idag. På ren svenska betyder det att en illegal invandrare (så kallad “papperslös”) med corona som behöver intensivvård, kan komma att prioriteras före en äldre svensk medborgare.

Jag blir mörkrädd när jag ser de här siffrorna, för jag undrar vilket Sverige ni lever i, och framför allt, vilket Sverige ni vill ha till er själva och till era barn och barnbarn? Vill ni bli gruppvåldtagna och kanske tvingas svepa er i hucklen, vill ni att era barn ska bli urinrånade och förnedrade, att de ska tvingas krypa på sina knän och kyssa sina förövares fötter? För det är den kvinnofientliga politiken de flesta av er röstar för, den politiken som gett oss det här våldsamma, trasiga, olycksaliga samhället.

Jag har fått många frågor om mina kommande böcker och därför tänkte jag berätta mer om dem.

På 90-talet hade en riksdagsledamot väsentligt lägre ersättning än 2020, om man jämför med en vanlig löntagare. 1995 fick en riksdagsledamot 26 500 kr per månad i ersättning, vilket kan jämföras med medianlönen för en tjänsteman, som då låg på 20 695 kr. Idag får riksdagsledamöterna hissnande 68 400 kr per månad – jämfört med medianen för tjänsteman som för närvarande är på 46 300 kr.

Jag funderar på hur många svenskar som nu fått sätta livet till i den humanistiska stormaktens fiaskoartade migrationspolitik. För detta urspårade experiment kräver sina offer dagligen. När tänker BRÅ börja föra statistik över migrationspolitikens blodiga offer bland den oskyldiga civilbefolkningen? Reinfeldts och Löfvens mångkulturella experiment är ett hatbrott mot svenska folket.

Kommer det heta att “vi” har “varit naiva” igen, när Sveriges myndigheter med öppna ögon släpper in radikaliserade terrorister med målet att skapa ett islamistiskt Kalifat, in i det fredsskadade Sverige?

Ilskan mot flygbolaget SAS “reklamfilm” där man med hjälp av ledsna individer hävdar att det inte finns något skandinaviskt, växer på sociala medier. Det bildas nu Facebookgrupper där man uppmanar till bojkott av företaget tills de ber om ursäkt för rasism mot skandinaver.

Jag hade egentligen inte tänkt ge den här saken uppmärksamhet, tänkte avfärda den som en dåres utspel. Men allt eftersom jag fördjupat mig i frågeställningen, desto mer har en isande insikt landat i mig: Sverige befinner sig i en galopperande normalisering av förföljelse av så kallade “tankebrott”, eller brott mot värdegrunden, numera behändigt kallat “hatbrott”, något som utnyttjas av framför allt vänsterextremister för att tysta systemkritik och kritik mot destruktiv massinvandring.

Allmänheten i Örebro har i vår möjlighet att lära sig “påverkansarbete” på skattebetalarnas bekostnad via något som marknadsförs som “aktivistverkstad”, en “kurs” i hela tio tillfällen med start den 27 februari. Kursen leds av Nadja Pasent Awad, ökänd slöjaktivist och islamist samt kommunpolitiker för Vänsterpartiet i Örebro

Nu är det kanske ingen som bryr sig särskilt mycket om verksamheten på Sveriges Radios tynande, nerbantade “musikkanal” P3, men eftersom de parasiterar på våra skattepengar och står bakom “Sveriges största musikgala”, P3 Guld, som sänds på bästa sändningstid i public service-kanalen SVT kan det vara intressant att titta lite närmare på vilka som är ansvariga för nomineringarna.

Jag var på en mycket intressant debatt igår, mellan kommunisten Joe Nilsson från Helsingborg och Jeff Ahl, som är representant från det nationella partiet Alternativ för Sverige.

Den sittande regeringen och dess politiska kollaboranter börjar mer och mer att dras åt det totalitära hållet. Enligt den allt skarpare retoriken kan alla som inte gillar regeringens politik betraktas som brottslingar.

Ja, Sverige är förändrat. Men inte genom “små vidrigheter” på Twitter, utan genom massinvandring av människor som fullkomligt skiter i Sverige, svenska lagar, svenska invånare,

I ett kort, men uppmärksammat Facebookinlägg på söndagskvällen, som i skrivande stund fått sjutton tusen interaktioner, varnar Uffe Hylin, läkare på Södersjukhuset i Stockholm, människor för att bli sjuka. “Nu har vi fullt på Södersjukhuset”, skriver Hylin och berättar att människor väntar mer än 15 timmar på vård.

Hade någon för tio år sen sagt att jag en dag kommer att skriva en krönika med rubriken att Sverige måste förbli svenskt hade jag troligen skrattat. Idag är det dock lätt att hålla sig för skratt. Statistik gör gällande att svenskar inom några få decennier riskerar att bli en minoritet i sitt eget fädernesland.

Folk i Skåne har fått nog av invandrare som kommer hit och ställer diskriminerande, ofta kvinnofientliga och homofoba krav som är svenska folket helt främmande. Riksdagspolitikerna lyssnar inte, därför tvingas kommunala politiker främst i Skåne ta ett eget ansvar gentemot sina väljare och införa de lagar och regler som kommunernas invånare faktiskt vill ha.

Det enda rätta är att riva upp bygglovet till Dawacentret i Uppsala. Låt Stenhagen förbli Sverige.

Stefan Löfven envisas med att gång på gång poängtera att Ulf Kristerssons brutit ett löfte om att inte samarbeta med SD, till Förintelseöverlevaren Hédi Fried, nu senast i sitt jultal från Visby. Men han har själv påpassligt förträngt sitt eget brutna löfte i närtid – att han lovade terroröverlevande Iryna från Ukraina att Sverige skulle göra sitt bästa för henne.