Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

När den stora staten blir sin egen värsta fiende

Det är som om den politiska makten släppt den kontroll den själv tillskansat sig – för att istället ägna sig åt genusfrågor, identitetspolitik, politisk omskolning av folket, moralisk självförhävelse och ideologiskt tingeltangel. Vilket leder till att samhällelig offentlig kärnverksamhet förfaller.

Den postdemokratiska staten

“Tro inte att en auktoritär stat förutsätter enpartivälde, despoter eller någon totalitär överideologi. En konsensuskultur med outtalade sammanfallande intressen kan mycket väl vara grogrund för ett särdeles kvävande, förstelnat samhällsklimat. Likgiltighet kan vara lika farlig som hänsynslöshet.

För att skapa ordning krävs frihet

I en svensk politisk kontext är frihetens idéer oerhört radikala. De utmanar överheten, de för tillbaka makt till individen, de implicerar personligt ansvar, de sätter den enskilda människan i centrum – och de sätter upp en mycket tydlig ram, ett slags minsta gemensam nämnare för civiliserat mänskligt umgänge.

Samtyckesregeringen

Så tycks vi alltså få ännu en S+MP-regering. Med stöd av mindre än en tredjedel av väljarna.

En rödgrön regering som lovar att på vissa områden driva mittenpartiernas politik. Med ett löfte om att hålla V borta från makten. Fast med ett hemligt avtal mellan S och V, som verkar gå ut på att inte driva borgerlig politik. Vilket är en ekvation som helt enkelt inte går ihop.

Det omöjliga politiska samtalet

En mer allmänmänsklig iakttagelse är att det i princip aldrig går att rätta någon eller att tala någon till rätta inför publik. Därtill är den möjliga prestigeförlusten allt för stor. Detta gäller än mer inom politiken än i andra forum. Vilket leder till att politik som bevisligen är tokig, ologisk och verklighetsfrånvänd får fortsätta skapa problem och elände – även om alla egentligen vet att den är fel.”

Agendadriven journalistik är inget nytt

»Nyheter måste användas för att förändra samhället och påverka människor. Om nyheterna är objektiva, och endast avsedda för att informera, är nyhetsrapporteringen konservativ. I ett litet land som Sverige har en tidning av Dagens Nyheters storlek en oerhörd styrka. Vi kan på egen hand förändra den allmänna opinionen. […] Ett litet land har inte råd med individuella personer som har egna åsikter. Det måste finnas en grupp. Och eftersom svenskarna reagerar i grupp är de lättpåverkade.«
Olof Lagercrantz, chefredaktör för Dagens Nyheter 1960-75.
Källa: The New Totalitarians (1972). Via: Projekt Morpheus.

Tanken bakom Public Service

»Svenskar är intellektuellt primitiva och underutvecklade. TV fungerar så att det framkallar känslor och ett intellektuellt liv – och därmed skapar det opinion; det är ett opinionsbildande medium. TV är ett väldigt kraftfullt media för indoktrinering.«
Örjan Wallqvist, chef för TV2 i slutet av 60-talet och en stor del av 70-talet. Källa: The New Totalitarians (1972).

Samma Sossesverige nu som då

En tes – värd att följa upp – är att dagens samhällsproblem är en konsekvens av ett långvarigt och konsekvent socialdemokratiskt projekt. Ett projekt som fortgått oavsett vilket slags regering vi har haft.

Vad som är nytt är det fria flöde av information som internet givit oss. Det ingick inte i den stora planen. Och det ogillas uppenbarligen av den politiska överheten.

Klimat-Greta has left the building

Klimat-Greta måste vara årets mest cyniska exempel på barnarbete.

Först används hon och hennes klimatstrejk för att promota mammas nya bok. Sedan för att lansera en ny klimatsmart PR-byrå. Vilket är väl dokumenterat.

Därefter dök hon upp på klimattoppmötet i Polen. Och höll tal – vilket gav mig visst huvudbry. Ett tal värdigt en DDR-pionjär.

Nedräkning mot extraval

Nedräkning mot extraval »
“Det måste rimligen vara bättre med en borgerlig regering som driver borgerlig politik än en rödgrön regering som ställer i utsikt att göra det. Hur man ens kan tro att S verkligen skulle ge upp – och göra helt om i – ett antal av sina hjärtefrågor är obegripligt. Ett sådant avtal skulle inte vara värt något. Sossarna är tillräckligt skamlösa för att kunna lova precis vad som helst, som de sedan kan begrava i utredningar och förhala i evighet.”

Kan politisk makt vara frihetlig?

Jag är libertarian. Jag tror på individen, marknaden och civilsamhället. På spontan ordning, byggd på erfarenhet och best practice. Jag vill ha en minimal stat, som bara ägnar sig åt det viktigaste – och som i övrigt lämnar folk ifred.

Politisk inkompetens hotar demokratin

Om våra politiker inte håller sin del av det så kallade samhällskontraktet, inte ser till att samhällelig kärnverksamhet fungerar – vad har vi då för nytta av dem?

Det rimliga alternativet vore spontan ordning, individuell frihet och decentraliserat beslutsfattande. Men risken är uppenbar för att helt andra krafter kommer att utnyttja situationen.

När normkritik blir det goda samhällets fiende

Är normer formuleras genom politiska diktat blir de inte bara mindre äkta, utan även sämre mentalt förankrade bland befolkningen. Att tycka något, att ha en viss attityd bara för att man blir tillsagd att göra det skapar inga stabila värderingar. Det blir en »plakatmoral« som lättvindigt kan bytas mot någon annan. Men om normer däremot bygger på insikt och förståelse, då står de starkare.

Sverige är genomkorrumperat

Vad vi ser är ett slags informellt kotteri i vilket alla inblandade kan reglerna för hur man håller sig kvar, utnyttjar systemet och hur man smörjer vänner och organisationer med skattemedel. Mörk materia.

Visst kan Sverige bli tryggare!

Det måste helt enkelt handla om att upprätthålla samhällskoden. Det öppna, fria, demokratiska samhällets kod – som bland annat säger att du skall respektera andra människor, deras frihet, säkerhet och egendom.

Hoten mot det fria ordet

Själva tanken att staten skall styra media i publicistiska och etiska frågor är direkt frånstötande. Det står i konflikt med det öppna, demokratiska samhällets grundprinciper. Att sådana tankar drivs i en FN-resolution bör få larmklockorna att gå igång, på flera plan.

Sverige behöver en medborgarrättsrörelse

“Våra grundläggande fri- & rättigheter inskränks ständigt med hänvisning till än det ena än det andra. Politiker i såväl Sverige som EU talar gång efter gång om att »avväga« våra rättigheter mot till exempel terrorism, hatbrott eller den senaste moralpaniken. För varje gång det sker inskränks – med nödvändighet – våra fri- & rättigheter. Till slut kommer de att vara helt urholkade.”