Jag brukade gilla Pride som fenomen. En manifestation för allas rätt att vara den man är, ett sätt att uppmärksamma vissa problem som drabbar personer med annan sexuell läggning än den traditionellt heterosexuella och något som ger lite färg till en i övrigt väldigt ordnad och tyst huvudstad.

SD-ägda nättidningen Samtiden publicerade en uppmärksammad film om Socialdemokraternas historia. Nu är den bortplockad från YouTube (men finns att se på andra ställen). Vad hände?

Mitt i semesterhettan släpper Migrationsverket sin uppdaterade prognos för migrationen 2018, den fjärde av fem. Sommarprognosen kan mycket väl vara ett av landets minst lästa dokument, men fler borde sätta sig ned och fundera över de siffror som myndigheten presenterar och konsekvenserna av dem.

Minns ni valrörelsen för fyra år sedan? Minns ni tonläget? Var begränsningslinjerna för vad som fick sägas utan repressalier gick?

En aktivistaktion av en enskild gråtande ung kvinna har fått uppmärksamhet i några av världens största medier. Bakom tårarna, kramarna och hurraropen ligger dock en misslyckad aktion och ett gediget missförstånd om vad civil olydnad egentligen är.

Moderaterna har varit hårda i sin kritik mot regeringen under den gångna mandatperioden. Nästan all kritik har emellertid kommit i retur likt en bumerang. Partiet har ännu inte gjort upp med Reinfeldt-åren.

Den händelse som har dominerat alla nyhetssändningar den senaste tiden är förstås bränderna i framför allt Hälsingland, Jämtland och Dalarna. Bränder som kommer rasa länge än, om vi får tro de experter som just nu arbetar häcken av sig för att få dem under kontroll.

Telia är på väg att köpa Bonnier Broadcasting (där Cmore och TV4 ingår). Därmed kommer landets största kommersiella TV-kanal, tillika den enda som konkurrerar med public service i nyhetsbevakning, hamna i statlig ägo.

Sverige brinner. Fastigheter evakueras, sommarstugor omringas av lågorna och det förs en bitvis ojämn kamp mot ett 70-tal skogsbränder runt om i landet.

Om det brinner i ditt hus, vad gör du? Försöker rädda kassaskåpet med ditt livs besparingar eller tar med dig kassen med pantburkar som ligger på bordet på vägen ut? Om du frågar en miljöpartist blir svaret troligen det sistnämnda.

Gängvåldet tar inte semester. Det har blivit uppenbart för regeringen hittills i sommar.  Under en tvåveckorsperiod sköts sju personer ihjäl. Det fick Stefan Löfven att mitt under Almedalsveckan be justitieministern att kalla till sig polisledningen.

Medborgerlig samling, ett nytt liberalkonservativt parti som ställer upp i höstens val, har utestängts från möjligheten att delta i årets Pride i Stockholm. Skälet som uppges är att partiet ”inte lever upp till Stockholm Prides värdegrund”.

När tidigare språkröret Åsa Romson avslöjades med att ha målat sin båt med förbjuden bottenfärg, skyllde hon på sin man. Det var han som hade handlat den.

Från och med den 1 juli gäller den så kallade gymnasieamnestilagen, en lag som ger uppehållstillstånd till 9 000 asylsökande utan skyddsbehov och som regeringen med hjälp av Vänsterpartiet och Centerpartiet fick igenom riksdagen.

Det var svårt att se på statsministern på Almedalens scen att hans förtroendesiffror faller och att han är på väg att leda Socialdemokraterna till ett katastrofval. Stefan Löfven höll ett av sina bästa tal som partiledare.

Under Centerpartiets dag i Almedalen lanserade Annie Lööf idén ett integrationspolitiskt förslag, ett så kallat integrationsår. Det är värt att titta lite på förslaget då det är talande för hur C tänker i frågor som rör migration och integration.

Om regeringen hade hoppats att vissa samhällsproblem skulle ta paus under valrörelsen för att få väljarna på andra tankar kan den nog sluta med det nu. Någon lugn sommar ser det nämligen inte ut att bli.

Almedalsveckan har dragit igång. Politikens och lobbyisternas egen firmafest är åter här, och nu ska valfläsket dukas fram.

Tänk dig ett regeringsalternativ bestående av flera partier som aldrig kan prata ihop sig innan de öppnar truten, notoriskt undviker att utmana den sittande regeringen och aldrig vågar stå för nånting. Skulle du lägga din röst på något av dessa partier?

Under lång tid har det varnats för framväxten av parallella samhällsstrukturer i Sverige. En av de mest destruktiva och avskyvärda av dem är den vi kommit att kalla hederskulturen.

Tiden för nyanlända att komma i sysselsättning har halverats, jublar regeringen och dess sympatisörer. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson kallade det ett ”trendbrott” på regeringens pressträff (bilderna finns här). Men stämmer det verkligen?

Två år har gått sedan britterna röstade för att lämna EU. Två år av förhandlingar men också etablissemangets högljudda suckar och föraktfulla omdömen om de väljare som valde ”fel” den där historiska dagen.

Paniken stiger. Socialdemokratin närmar sig en valförlust som kommer eka genom hela Rörelsen. Det var därför inte så oväntat att vi fick se en osedvanligt grinig statsminister i sista partiledardebatten i riksdagen före valet.

Det har skett en på ytan anmärkningsvärd förändring av det politiska landskapet och debatten i Sverige de senaste drygt 15 åren.

Skolan är en av de frågor som väljarna prioriterar högst inför höstens val. Men närhelst den debatteras handlar diskussionen mest om betygsskalor och religiösa friskolors vara eller icke vara och desto mindre om att många elever över huvud taget inte klarar sig.

Det som inte kunde ske skedde i går. En amerikansk president mötte Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, hade ett totalt tre timmar långt möte och undertecknade en gemensam överenskommelse om total kärnvapennedrustning av den koreanska halvön.

Jag växte inte upp med internet, det blev en del av min vardag först i tonåren då vår familj skaffade den första datorn. Inköpet handlade nog mest om att underlätta mitt skrivande, men snart öppnade sig en helt ny värld.

Sedan han försvann med svansen mellan benen på valnatten 2014 har Fredrik Reinfeldt varit tämligen osynlig för allmänheten. Förutom när han gjort bisarra och verklighetsfrånvända uttalanden om bland annat migration.

Var tionde mord i Sverige 2016 var ett hedersmord. Var tionde. Till detta ska läggas brasklappen att det sannolikt förekommer mord som antingen inte har kunnat bevisas ha hedersmotiv men som faktiskt har det samt märkliga dödsfall där mord över huvud taget inte har kunnat styrkas.

Nationaldag. Ska vi fira den? Varför i så fall? Och vilket Sverige ska vi fira? Feminismens, marknadsekonomins, socialdemokratins eller bara våra egna drömmar och fantasier om vad Sverige borde vara?