Staffanstorps kommun har länge retat gallfeber på vänstern och vänsterliberalerna. Det är en kommun som tillhör landets mest välmående, dessutom är den borgerligt styrd och kommunstyrelsens moderate ordförande Christian Sonesson har ingen beröringsskräck med Sverigedemokraterna.

Vi människor har en fantastisk förmåga till anpassning. I både stort och smått. Vi lagar efter läge, eller gillar läget som det ibland kallas (ett jäkla uttryck, egentligen) och vips är det där nya något vi vant oss vid.

Ett av den moderna historiens vackraste ögonblick är när överlyckliga östtyskar, som plötsligt kan kalla sig tyskar, klättrar över Berlinmuren. Den har då öppnats upp, av misstag, och folk kunnat strömma fram och tillbaka över gränsen.

”Vi måste stå upp för det öppna samhället” brukar det heta efter ett terrordåd. Vi hörde det uttalas, nästan reflexmässigt, efter dådet på Drottninggatan 2017. Men vad betyder det egentligen? Finns det en faktisk innebörd eller har det som så mycket annat bara blivit en innehållslös floskel?

Miljöpartiet var drivande i att ge runt niotusen afghanska män utan asylskäl möjlighet att stanna i landet. Om den ordning och reda som statsministern säger sig stå för de facto rådde, hade samtliga utvisats.

Liljestrand anser visserligen att han skulle känna bitterhet och avsky över en SD-ledd regering. Att ha en sverigedemokratisk talman i riksdagen var ”som att bli analt penetrerad av en dalahäst”.

Stefan Löfven blev socialdemokratisk partiordförande 2012. Året efter lovade han att partiet efter en valseger skulle se till att Sverige fick EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det visade sig bli bara ett av många brutna löften från den gamle fackpampen.

Titta riktigt noga på Anders Knape. This is what a kommunuppror looks like. Ett väldigt svenskt uppror i kavaj och med ordet som vapen. Men det är radikalt för att vara Sverige att en SKL-ordförande är så öppet kritisk mot regeringens lagstiftningsarbete, i detta fall gällande den så kallade gymnasielagen.

I dag är 20 procent av Sveriges befolkning, nära två miljoner människor, födda utomlands. På knappt 20 år har antalet utrikes födda i Sverige ökat med en miljon människor, konstaterar SCB. Det är en remarkabel ökning som sannolikt saknar motstycke i västvärlden i modern tid räknat per capita.

Få organisationer kan producera så verklighetsfrämmande idéer och förslag som politiska ungdoms- och kvinnoförbund. Efter SSU:s vegetarisk kostnorm-utspel ville S-kvinnorna inte vara sämre.

De apatiska barnen då – könskorrigeringar nu. Det pågår något djupt problematiskt i Sverige.

Ungefär 6 av 10 väljare misstror politikernas förmåga att få slut på skjutvapenvåldet, enligt en undersökning från Ipsos. Endast en av sju är förhoppningsfulla om att det ska gå. De största optimisterna hittar vi hos Centerpartiets och Miljöpartiets väljare, som också är mest positiva till samhällsutvecklingen i stort.

Donald Trumps valslogan inför presidentvalet 2016 var ”America first”. I Sverige utmålades den som egoistisk och absurd, men eftersom nationalstater ej kan sägas ha något ansvar för andra diton är det snarare den svenska omsorgen om alla andra än oss själva som är absurd och ohållbar.

Det finns ett tydligt sätt på vilket vi gör saker i Sverige. Vår extrema konsensuskultur tvingar in oss i den diskurs som råder för tillfället. I skolan, på arbetsplatsen, i samhället. Många känner i magen att det är fel men protesterar inte. Vi stör inte ordningen utan bevarar lugnet på ytan.

Under fredagen samlades företrädare för regeringen och de övriga fem inbjudna partierna för tredje gången för att diskutera hur gängkriminaliteten ska bemötas. Regeringen sade sig ha ett 30 tal ”skarpa” förslag (i motsats till slappa?). Tanken var att gå iland med en överenskommelse. Så blev det inte.

Prideflaggan har bisarrt nog blivit något slags inofficiell nationsfana. Alla måste knäböja framför den, från barn till kommunanställda till pensionärer på äldreboenden. Det är värdegrunden som avgör.

Drygt 6 av 10 svenskar anser att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, enligt en mätning från Demoskop.

Vad händer med ett samhälle där den laglydiga delen av befolkningen ser hur kriminella profiterar på sin verksamhet och undkommer straff eller behandlas med silkesvantar om de väl grips?

Ni känner säkert igen känslan. Ni sitter på en vårdcentral med ert barn eller för er egen skull. Som brukligt i Sverige har ni tagit en nummerlapp och väntar nu på er tur. Runt omkring er finns många som gjort exakt samma sak.

När fan blir gammal blir han religiös, brukar det heta. Vi skulle kunna parafrasera det påståendet med ett ”När problemen blir gigantiska, blir sossen realist.”

Håller Sverige sakta men säkert på att vakna? Den känslan infinner sig ibland. Som när Sveriges Radio sände ett reportage i två delar om de ensamkommande vuxna som medgav att de ljög om sin ålder för att få stanna i Sverige. En mycket obekväm sanning för etablissemanget.

En tysk journalist under Hitlereran berättade i en intervju många år senare hur det journalistiska arbetet under regimens och i praktiken Joseph Goebbels allt striktare vägledning såg ut. Den gamle mannen såg tillbaka på en fin tid som journalist.

Att vi har ett polariserat politiskt klimat har blivit något av ett axiom. De flesta är ense om det, och få gillar det. Vem eller vilka som är orsaken till det träts det däremot om. Helt uppenbart är att tonläget successivt höjs, och precis som i en slamrig skolmatsal tvingas alla till slut skrika för att höras.

Sverigebilden må ha stötts och blötts till leda, men diskussionen är fortfarande relevant eftersom den så uppenbart styr mycket av såväl det mediala som det politiska etablissemangets agerande i dag.

Det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU har varit i blåsväder många gånger. Är det inte fusk med medlemssiffrorna så är det krogslagsmål, långa taxiresor eller antisemitiska slagord i första majtåget.

Hon misslyckades med det stora målet att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Hon har gjort bort sig i BBC angående brottsligheten. Hon har på den famösa tillställningen Sverige tillsammans hävdat att det är ”en så härlig känsla att få vara med när Sverige förändras” och att ”bra svenska kan man tala på många olika sätt”.

Det går knappt en dag utan att någon proklamerar att det stora hotet mot Europa och EU-samarbetet är högerpopulismen. En av många som predikat detta mantra och misstänkliggjort gamla politiska vänner är Centerpartiets Fredrick Federley (via unvisit).

Det så kallade januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är ett typexempel på en kohandel där alla säger sig ha fått något men där kontentan är att ingen part egentligen står upp för sin egen politiska uppfattning.

Jag brukade bli topp tunnor förbannad över idiotiska insändare, debattartiklar och ledarstick. Det var denna ilska, kombinerad med svårartad skrivklåda, som fick mig att börja terrorisera lokaltidningen med insändare. Sedan föddes bloggverktyget.

Jag skriver aldrig om min kommun, mitt hem eller mitt närområde här på bloggen. Efter gårdagens händelser känns det ändå relevant att säga några ord om vad som försiggår i helt vanliga, lugna medelklasskvarter i Sverige 2019. Ty i går natt brann det bilar bara ett stenkast från mitt sovrum.