Projektet med ett digitalt corona-pass för resande m.m. tycks ha givit mersmak.

Kommer ni ihåg 2008? FRA-motståndet kokade, riksdagen skakade och dramatiken var stor.

Efter en rättsprocess som pågått i nästan 13 år har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att den svenska FRA-lagen måste skrivas om.

Det kommer information om att inte bara den amerikanska militären utan även andra amerikanska myndigheter köper persondata som kommer från till exempel appar, från privata data brokers.

Förra året trädde the European Electronic Communications Code (EECC) i kraft. Dess syfte var att garantera internetanvändares rätt till privatliv, vilket den också gjorde. I kombination med eHandels-direktivets förbud mot allmän, svepande övervakning gav den användarna det skydd som vi rimligen har rätt att kräva – om man tillämpar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och vad denna har att säga om rätten till privatliv på våra liv online.

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

I Österrike har regeringen nu presenterat sitt förslag till implementering av EU:s nya upphovsättsdirektiv.

Europeisk gammelmedia, med Springer i spetsen, vill att EU – i sin nya Digital Services Act – skall införa något slags skiljenämnd som skall avgöra hur stor del av Facebooks, Googles, Youtubes, Twitters & Co:s vinst som skall konfiskeras och transfereras till Big Media.

I går hölls den avslutande trialog-förhandlingen on Chatcontrol – som öppnar för operatörerna att avkryptera och kontrollera innehållet i alla meddelanden och all e-post i jakt på barnporr och grooming riktad mot underåriga.

Som vi rapporterat har Europaparlamentet antagit förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – utan votering.

Precis som Sverige har Frankrike problem med datalagringen, det vill säga lagring om data av alla medborgares alla tele- och datakommunikationer. 2014 upphävdes EU:s datalagringsdirektiv, då EU-domstolen kom fram till att det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

Europaparlamentets arbetsordning är hopplöst snårig och komplicerad. Dessutom är det inte alltid man följer den, då man inte vill ha en massa stök. Och nu, detta: Europaparlamentet har just godkänt förordningen om terror-relaterat innehål online utan omröstning i plenum. Debatten i plenum kommer dock, enligt föredragningslistan, att äga rum först i morgon, onsdag kl 20:30.

Först var det artikel 17 (f.d. 13) i EU:s upphovsrättsdirektiv som kommer att kräva uppladdningsfilter, även om man inte använder det ordet. Sedan kom förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) som röstas igenom i Europaparlamentet på torsdag – som också i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter, åter utan att använda själva ordet i texten.

I slutet av förra veckan upphävde den belgiska författningsdomstolen landets lag om datalagring. Vilket är i linje med att EU-domstolen redan för sex år sedan upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Motiveringen är den samma: Man får inte urskiljningslöst övervaka eller samla metadata om alla medborgares alla telekommunikationer utan misstanke om brott.

I går presenterade EU-kommissionen sitt »Proposal for a Regulation on a European approach for Artificial Intelligence«.

I sommar skall EU:s nya upphovsrättsdirektiv vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning. Oredan är stor – speciellt när det gäller den kontroversiella artikel 17 (tidigare artikel 13) som kommer att tvinga fram uppladdningsfilter.

Under sin session den 26-29 april kommer Europaparlamentet med största sannolikhet att godkänna förordningen om terror-relaterat innehåll online. Detta är ett principiellt viktigt steg, eftersom det innebär att man öppnar dörren för censur av åsikter online.

Trots EU-domstolens upprepade beslut om att datalagring (lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, meddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.) inte får ske urskiljningslöst och inte utan misstanke om brott – så envisas EU:s medlemsstater med att vilja ha ett nytt datalagringsdirektiv.

Bland annat vill man att icke-auktoriserade liveströmmar skall blockeras av internetoperatörerna inom 30 minuter (vilket är hälften så lång tid som föreslagits vad gäller terror-relaterat innehåll). Vilket dels är praktiskt svårt för små ISP:ar som inte har dygnet-runt-bemanning med beslutsfattare som kan göra ett informerat ställningstagande om att stänga ner trafik. Dels är blockering ett trubbigt verktyg, som lätt kan kringgås.

I USA ger HD-domaren Justice Clarence Thomas uttryck för åsikten att sociala plattformar och nätjättar med dominerande ställning (Twitter, Facebook, Google m.fl.) är kollektiva nyttigheter, närmast att jämföra med telekom-infrastruktur. Därmed skall de även vara skyldiga att tillhandahålla sina tjänster till alla.

Efter Encrochat vill Moderaterna ha större möjligheter till avlyssning och övervakning. »Nu behöver svensk lagstiftning ta ett ordentligt kliv framåt för att ge vår egen polis samma möjligheter som den franska.«

Vad man vill komma runt är att telefonens och SIM-kortets ID-nummer enligt uppgift krypteras i 5G-systemet. Vilket gör det svårt att sortera ut de kommunikationer som myndigheterna är intresserade av.

Man måste hålla isär saker och ting när man talar om automatiserad ansiktsigenkänning.

2013 avslöjade Edward Snowden den globala massövervakningen. Dessa avslöjanden rörde inte bara USA, utan även samarbetsländer som Tyskland (och Sverige). Trots all kritik som följde på avslöjandet fortsatte Tyskland sin verksamhet – genom att man antog en ny lag som i stora drag gjorde sådant som var förbjudet och kontroversiellt lagligt.

Ett år har gått sedan polisen fick möjlighet till hemlig dataavläsning. Den innebär att myndigheterna kan installera spionprogram hos personer som är misstänkta för brott (och i deras omgivning) som ger tillgång till allt som görs och allt som finns lagrat i en dator eller på en surfplatta eller mobiltelefon.

Ett 60-tal organisationer har skrivit brev till Europaparlamentets ledamöter och vädjat till dem om att rösta nej till förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Idag är det åter utskottsförhör med Facebooks Mark Zuckerberg i det amerikanska representanthuset. I ett skrivet uttalande som skall ligga till grund för utfrågningen säger Facebook något intressant och möjligen oroväckande om den omdebatterade sektion 230 i the Communications Decency Act (som ger plattformarna budbärarimmunitet så länge de tillhandahåller en ren tjänst utan att göra egna redaktionella överväganden):

Vi har gjort en kort video av en av förra veckans bloggposter – om rätten till privatliv och privat korrespondens, speciellt online.

Decennier av krypskytte mot kryptering från regeringar världen över; EU:s idéer om avkryptering och granskning av meddelanden och e-post; FRA-lagen med sin ändamålsglidning som ger allt fler myndigheter tillgång till innehållet i våra elektroniska kommunikationer… Exemplen på hoten mot vår rätt till privatliv och privat kommunikation online är många.

Sociala medias ofta till synes slumpartade censur av inlägg och avstängning av användare är en ständig källa till irritation. Speciellt som det inte går att kontakta de olika plattformarna – och då den som censureras inte får reda på varför. Vilket blir extra problematiskt med tanke på nätjättarnas dominerande ställning i debatten.