Friheten – och då inte minst yttrandefriheten på internet är under attack – från den politiska makten.

Ny tysk lagstiftning är på väg vad gäller hat och hot på internet.

En annan infallsvinkel är att EU – i sin iver att sätta käppar i hjulet för de amerikanska nätjättarna – överreglerat den europeiska marknaden så till den milda grad att inga europeiska företag kunnat slå sig in på den.

Idag har man inlett den brittiska prövningen av USA:s begäran om att få Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange utlämnad – misstänkt för allt från dataintrång till spioneri. Han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år.

Från Matthias Monroys blogg om säkerhetsarkitektur och polissamarbete i EU:

Idag presenterade EU-kommissionen ett första, allmänt hållet papper om sin nya Digitial Services Act. Detta nya regelverk kommer att bli mycket omfattande. EUobserver sammanfattar:

Över 100 läkare kräver i en artikel att Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange skall flyttas från det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh till ett lämpligt universitetssjukhus.

På onsdag (19 februari) röstar riksdagen om hemlig dataavläsning. Det vill säga att polisen (m.fl.) skall kunna installera spionprogram på människors telefoner, surfplattor, datorer, smart-tv-apparater, spelkonsoler, smarta högtalare etc.

I veckan höll EU-kommissionen ännu ett möte för att försöka uppnå en någorlunda enhetlig implementering av det nya upphovsrättsdirektivet i medlemsstaterna.

Det kommer signaler från Storbritannien om att landet kan komma att överge EU:s modell för persondataskydd.

Schweiziska tidningen Republik hade härom veckan en lång intervju med Nils Melzer – som är FN:s specielle rapportör om tortyr – om situationen för Wikileaks grundare Julian Assange.

Vilken roll spelar egentligen Sverige i den amerikanska globala massövervakningen?

Ett Europa utan Youtube, Twitter och Facebook? Detta är ett av flera scenarier som övervägs av den amerikanska IT-branschen efter att EU antagit sitt nya, hårt kritiserade upphovsrättsdirektiv. Speciellt är det artikel 17 (f.d. 13) – licenskrav som kan leda till uppladdningsfilter – som är problematisk.

Den tyska namninsamling för Julian Assange som började med 130 framstående tyskar har nu svällt till över 11.000 namnunderskrifter – och spridits även utanför Tyskland.

I Tyskland, där nät- och övervakningsfrågorna lever får Wikileaks fängslade grundare Julian Assange stöd från drygt 130 kulturella och politiska tungviktare.

I morgon, torsdag den 6 februari, har riksdagens justitieutskott sammanträde. På dagordningen finns bland annat frågan om hemlig dataavläsning – som är tänkt att klubbas i kammaren den 19 februari.

Privacy International har gjort en sammanställning över kända EU-finansierade projekt på övervakningsområdet.

För en dryg vecka sedan läckte information ut om att EU-kommissionen ville se ett tillfälligt förbud mot användning av automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats, i tre till fem år – medan man utreder systemets risker och möjligheter.

EU-kommissionens samtalsrunda med så kallade stakeholders (nätjättarna och upphovsrättsindustrin) om uppladdningsfilter (artikel 17, f.d. 13 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv) närmar sig sitt slut.

Om en vecka – torsdag den 6 februari – har riksdagens justitieutskott (JuU) åter hemlig dataavläsning på dagordningen. Ännu har man bara beslutat i formfrågor, som att skjuta fram lagens ikraftträdande en månad på grund av för kort ledtid efter att lagen klubbas i riksdagen (19 februari).

På torsdag, 30 januari, fattar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna beslut i ett mål som rör anonyma SIM-kort. Det är den piratpartistiske ledamoten av Europaprlamentet Patrick Breyer som anmält den tyska lag som kräver identifiering vid köp av så kallade kontantkort.

Säkerhetspolisen och regeringskansliet har idag haft en smått förvirrad kommunikation om datalagring, genom media.

I ett arbetspapper (white paper) som läckt ut från EU-kommissionen diskuteras ett EU-omfattande förbud mot automatiserad ansiktsigenkänning i tre till fem år.

Textens första budskap är att telecom-företagen inte har tillräcklig kontroll för att kunna garantera kundernas säkerhet mot spionage, att de inte kan garantera sina nätverks tillgänglighet och att Europa saknar möjlighet att självständigt tillhandahålla nätverk för telekommunikationer.

Detta lär polis och politiker (och många andra) betrakta som något slags acceptabel »collateral damage«. Men för dem som identifieras felaktigt är det inte trevligt. Frågan är om vi nu är på väg att hamna i en situation där vi behöver oroa oss för att bli felaktigt identifierade som efterlysta av polisens automatiserade verktyg så fort vi går ut genom dörren.

Automatiserad ansiktsigenkänning är en kontroversiell fråga i många länder. Till exempel har flera amerikanska delstater förbjudit myndigheternas användning av tekniken, eftersom den anses vara alltför integritetskränkande. Någon sådan debatt har vi dock ännu inte sett i Sverige.

Idag, den 16 januari, håller EU-kommissionen ännu ett »stakeholder meeting« om upphovsrättsdirektivets artikel 17 (f.d. 13) – som ställer krav på licensiering och filtrering av upphovsrättsskyddat material på nätplattformarna.

EU-domstolens generaladvokat föreslår att domstolen skall stå fast vid sitt beslut från 2014 om att svepande datalagring utan misstanke om brott inte skall vara tillåten.

Frankrike och Nederländerna är först ut när det gäller att lagstifta om artikel 17 (f.d. 13) i EU:s upphovsrättsdirektiv. I båda fallen ser det ut att bli uppladdningsfilter. Och i båda fallen är lagstiftningen problematisk.

Debatten om politisk annonsering i sociala media fortsätter. Facebook har bestämt att inte faktakolla politiska annonser. Google begränsar så kallad micro-targeting. Och Twitter har helt stoppat politiska annonser. Och just nu utsätts framförallt Facebook för hård kritik för sitt beslut.