Corona-krisen är inte så tillfällig som vi kanske först trodde. Nu talas om smittspårning som kan pågå i åratal – och corona-appar som verktyg för detta.

EU-kommissionen fortsätter att försöka stressa fram en uppgörelse om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO).

Just nu pågår arbetet med EU:s nya Digital Services Act. Där kommer man att ägna sig åt micro management och reglera allt man kan komma på. En snabb genomläsning av EU-kommissionens vitpapper och Europaparlamentets utkast till rapport ger vid handen att EU nu tänker styra och ställa över bland annat följande.

Det börjar dyka upp dokument som rör EU:s nya Digital Services Act (DSA). Än så länge handlar det mest om vaga formuleringar dolda i byråkratiskt fikonspråk. Men ändå är ambitionen rätt tydlig: Politisk micro management på EU-nivå av det mesta som har med internet att göra.

Den tyske ledamoten av Europaparlamentet, Patrick Breyer (Pp), ställer några av de frågor som behöver besvaras – innan vi rusar in i en situation där våra liv kommer att styras av en corona-app:

I takt med att allt fler länder är på väg att utveckla egna corona-appar ökar även antalet frågetecken.

Det går inte så bra för Europaparlamentet att arbeta på distans. Kaos är ett ord som känns passande, när man läser denna artikel hos Politico:

Vi befinner oss inte bara i en medicinsk och en ekonomisk kris – utan även i en politisk. Svåra beslut med långtgående konsekvenser måste fattas – utifrån otillräcklig och ofta motstridig information. Så man skjuter från höften.

Se till att få tummen ur när det gäller förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Det är budskapet från EU-kommissionär Ylva Johansson i ett brev till Europaparlamentet.

Till exempel är det värt att notera att den tidigare kritiken mot nätjättarnas datainsamling är som bortblåst, i vart fall för tillfället. Vilket lär hänga samman med att Big Government insett att den plötsligt har en del gemensamma intressen med Big Data.

Även om mycket av den aktuella politiken gått i stå under corona-krisen, så finns det sådant som inte låter sig stoppas.

Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange sitter formellt sett fängslad för att ha brutit sin borgensförbindelse när han sökte asyl på Ecuadors ambassad i London.

Till exempel kan det öppna för att tvinga medborgarna att använda appar för smittspårning, rätt att resa eller för en mer heltäckande mobilspårning. Teoretiskt sett skulle lagen även kunna användas för att begränsa enskildas tillgång till internet för den som till exempel anses undergräva regeringens trovärdighet eller auktoritet i krishanteringen. Det är knappast troligt att så skulle ske. Men med den aktuella skrivningen är det ändå möjligt.

Stödet till traditionella media utökas till 200 miljoner kronor på grund av coronakrisen, meddelar regeringen. Med redan existerande press- och distributionsstöd handlar det nu om miljardbelopp av skattepengar som pumpas in i en bransch med grundläggande strukturproblem.

De stora teleoperatörerna tänker dela mobilpositionsdata med EU. Förmodligen har detta redan börjat. Syftet är att följa virusets väg och utbredning. Hur man nu tänkt göra det.

Låt mig börja med att säga att jag inte tror annat än att de åtgärder som nu sätts in mot coronaviruset införs med de bästa intentioner och utan baktankar. De är förmodligen rimligt rätt och nödvändiga.

Vodafone, Deutsche Telekom, Orange, Telefonica, Telecom Italia , Telenor, Telia och A1 Telekom Austria delar nu platsdata med EU för att spåra smitta.

I corona-krisens skugga förbereder EU ett nytt direktiv om datalagring. Som bekant ogiltigförklarade EU-domstolen det förra direktivet, eftersom det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

Nu börjar vi se hur mobilteknik och positionsdata börjar rullas ut i Corona-krisens spår.

De senaste dagarna har Femte julis twitterkonto blockerats gång på gång på grund av ”misstänkt aktivitet”. Blockeringen kan hävas genom sms-bekräftelse, men det är inte alltid det funkar på första försöket, och det är inte alltid vi upptäcker blockeringen direkt.

Den pågående smitto-krisen kan leda in i en Storebrors-stat.

Igår fick Facebooks algoritmer fnatt och började censurera / spam-märka helt seriösa länkade artiklar från etablerad media – vilket fick som konsekvens att folk inte kunde dela dem.

Ur två bloggposter från Matthias Monroy:

Regeringen har sänt ett nytt lagförslag till lagrådet för granskning. I  ett pressmeddelande skriver man:

Vi noterar att Francis Rawls vann slaget om huruvida man i USA måste uppge lösenordet till sina krypterade hårddiskar när polisen kommer på besök.

EU fullständigt sprutar ur sig lagförslag efter lagförslag som på ena eller andra sättet underminerar internets öppenhet och frihet.

Företaget Clearview har en enkel men obehaglig affärsidé: Man dammsuger internet och sociala media på bilder av identifierbara personer. Sedan tillhandahåller man en tjänst för automatiserad ansiktsigenkänning.

Detta är intressant. Det finns med andra ord kommersiella tjänster som gör samma saker som datalagringen och i viss mån hemlig dataavläsning.

Frankrike har fått sitt första domstolsutslag om automatiserad ansiktsigenkänning.

Ibland går det undan i EU. Först ville EU-kommissionen införa ett tre- till femårigt förbud mot teknik för automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats – medan man utvärderar risker och möjligheter. Sedan försvann detta förbud plötsligt ur de aktuella arbetsdokumenten.