Man kunde tro att det här med invandringen är en fråga som ställde två grupper i konflikt med varandra, å ena sidan migranterna och å den andra ursprungsbefolkningen. I framtiden, när motsättningarna skärpts, kommer det nog att bli så. Men idag är det inte migranter och svenskar som står emot varandra i migrationsfrågan utan svenskar och svenskar.

Vad har hänt med Sverige? Hur är det möjligt att vi sätter vårt eget lands väl och ve på spel i ett utsiktslöst försök att skapa ett idealsamhälle i miniatyr för jordens alla folk? Var kommer all dårskap från? Kanske måste vi våga oss längst ut i de mörka tassemarkerna och tänka det mest förbjudna? Att det handlar om att svenska män varit så urbota korkade att de låtit hysteriska ”kärringar” ta över ruljangsen.

Av detta kan man dra två slutsatser. Den första är att det finns en stark koppling mellan skuldkänslor och lydnad. Den som känner skuld eller skam är lättare att styra eftersom dessa känslor undergräver den själsstyrka vederbörande skulle behöva för att sätta sig upp mot reglerna.

I år fyller journalisten och äventyraren Tintin 90 år. År 1929 gav sig ut på sin allra första reportageresa till Sovjetunionen. Många resor följde. Det sista fullbordade seriealbumet, Tintin hos gerillan, utspelas i det fiktiva landet San Theodoros Sydamerika.

På ledarsidorna.se skriver Chris Forsne att ”den svenska samhällsdebatten i allt väsentligt saknar bildning och nyfikenhet” och att det är bättre i Frankrike. Hur det är i Frankrike kan jag inte bedöma men i övrigt kan jag lite försiktigt hålla med.

Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om den psykiska ohälsan bland unga. Enligt Socialstyrelsen mår vart femte barn i Sverige psykiskt dåligt, en skrämmande hög siffra – särskilt i ett land som för inte så länge sedan gjorde anspråk på att vara en humanitär stormakt.

När perser hoppar över eldar är det intressant och roligt, men när svenskar står runt en valborgseld och sjunger så är det töntigt, löjligt och dumt. När Dagens Nyheters kulturdel skrev om festen användes orden ”rätt patetiskt”. Tonen gavs redan i rubriken: ”Med knyppling och trollmasker för nationen” (14/6 2019).

Frågar du mig så finns avsevärda likheter mellan fariséerna, talibanerna och våra lokala svenska PK-ister.

Till skillnad från dem som för några år sedan föreställde sig att migrationen skulle gynna Sverige med ett kompetensregn så tror jag, tills något annat bevisas, att Sverige genom alla dessa omständigheter och genom eget val tvärtom får nöja sig med en negativ selektering.

Vill man ge en helhetsbild över de problem vi har att hantera i vårt samtida Sverige är det ofrånkomligt att diskutera de märkliga inslag som finns av en sträng religiositet.

Den som väntar på att de 83 procenten som stött de sju etablerade partierna i riksdagen vid sidan av SD, skall krympa väsentligt, det vill säga att väljarna skulle lämna dem, kommer att få vänta förgäves. Svensk invandringspolitik kommer först att ändras, när den stora sekten – dessa partier och deras väljare – förkunnat att den fått en uppenbarelse från ovan, en uppenbarelse som ger dem insikten att invandrarna inte bör bli invandrare, utan istället duktiga medborgare i sina hemländer.

Därför blir det så märkligt när politiker talar om invandring och berikning/kulturspridning som om det vore samma sak. Vi kan berikas kulturellt utan invandring, som i fallet japansk kultur. Och samma sak gäller den amerikanska kulturen. Det bor väldigt få amerikaner här också. Vissa skulle inte beskriva mangavågen och amerikaniseringen som berikning, men ni förstår vad jag menar.

Det påstås finnas en giftig koppling mellan skärmapparater och sociala medier. Med skärmapparater menar jag smartphones och iPads och andra internetuppkopplade datorer som är tillräckligt små för att barn ska kunna ha dem med sig jämt. Med sociala medier menar jag Facebook och Twitter och Instagram och motsvarande.

För 35 år sedan, hävdade jag efter diverse beräkningar, stod industrikapitalismen och det med industrikapitalismens sammanbundna politikerväldet – ja, jag använde ordet som beteckning för samtidens historiska epoken – inför sitt slut. Efter en historisk sökperiod som påminde om renässansen och upplysningstiden skulle historien skjuta av i en helt ny riktning som vi inte hade en aning om.

Snart finns inga ord som är starka nog att beskriva förblindelsen hos de personer som leder vårt land.

När jag var barn på 1960-talet brukade jag följa med mina föräldrar och fiska kräftor i älven som rann utmed pappas föräldrahem. Timsälven kryllade av svenska flodkräftor, och det hade den gjort så långt tillbaka någon kunde minnas. Där hade pappa och hans syskon hade fångat kräftor sedan de var små och nu var det jag och mina kusiner som fick lära oss hur man gjorde.

Finns det något vi diskuterat så mycket i Sverige de senaste åren som vad vi får diskutera? Har vi talat om något annat än konformism och social åsiktskontroll? Sanningen är den att svensk pk-kultur är en öppen bok för alla som vill studera hur människors påstått fria tänkande kan styras av sociala processer. Svenska sociologer borde hjälpa oss att förstå detta bättre, men verkar inte ha den distans som krävs.

Ledsen, Wresinski. Min mänskliga rättighet att bestämma över min egendom är äldre och starkare än din nyuppfunna rätt till min plånbok. Min eventuella givmildhet bestäms av mig, inte av dig.

Det första som kommer att hända (om det inte blir världskrig) är att en ny järnridå skapas tvärs genom Europa. Precis som förra gången kommer den nya järnridån att klyva kontinenten i två delar för att separera två oförenliga system. En traditionellt europeisk del, som med näbbar och klor försvarar sina gränser, sin kultur och sina dyrt förvärvade demokratiska rättigheter. Och en öppen ”mångkulturell” del, som när det gäller befolkning, kultur och allmänna livsvillkor mera påminner om länder i Nordafrika, Mellanöstern eller Centralasien.

I detta schema är jag populist. Nu ska jag tala om varför jag inte gillar eliten (eller politikerväldet med tillhörande stödtrupper, exempelvis anställda på statstelevisionen och det bidragsförsörjda trasproletariatet av inhemskt eller utländskt ursprung, som jag för egen del hellre skulle välja att beskriva mina motståndare).

Folkutbyte är ett kontroversiellt ord idag. Utanför etablissemangsmedierna stöter man på kritiker av dagens invandringspolitik som menar att vi i vår tid upplever ett folkutbyte, det vill säga att ”gammelsvenskarna” blir färre och så småningom kommer att bytas ut mot ”nysvenskarna”. Jag tänker inte diskutera denna uppfattning här, utan tänkte i stället passa på att säga något om ett folkutbyte som skett långt tidigare i vår historia.

Jag har inte läst Donald Trumps The Art of the Deal vilket jag nog borde göra för att försöka förstå hans internationella umgängesstil som är så väsensskild från traditionell diplomati.

Vår moderna tid vill vara individualistisk. Vi har en etik som säger att ingen får bedömas utifrån grupptillhörighet (kön, klass, sexualitet, osv.). Att kategorisera människor är orättfärdigt. Allt ska hänföras till individen.

Den konservativa reaktion som nu växer fram mot liberalism och vänsterradikalism handlar på ett abstrakt plan om att återigen skriva in det förflutna i våra liv. Det spelar nämligen roll var vi kommer ifrån. Det spelar roll vilka våra föräldrar var. Det spelar roll för ett land vilken gemensam historia det genomlevt. Det kan vara välgörande för människor att känna solidaritet med sina förfäder och att vårda det som dessa har skapat för dem.

Man har i 30 år spekulerat om Sverigedemokraternas nazistiska rötter, men nazismen i Sverige var främst ett fenomen bland bönder och högborgare, inte den lågutbildade arbetarklass där SD hämtade sina kärntrupper. Kopplingen till småstädernas raggarkultur och dess efterföljare (till exempel killarna runt EPA-traktorn i Kil) har större förklaringsvärde.

Fundera över formuleringen att Pierre ”insåg omöjligheten att med ord ta en människa ur hennes villfarelse”. Tanken är oerhörd.

Jag vidmakthåller vad jag sa igår: naturligtvis existerar det något sådant som en globalistisk elit, men att globalisering, internationalisering och verklighetsfrämmande utopism har funnit en särskilt gynnsam jordmån i Sverige har bara med oss själva att göra.

Min mor är svenska, från Jämtland, och min far är iranier, från det iranska Azerbajdzjan. Det finns många saker som skiljer dessa folk åt kulturellt och språkligt, men det finns en sak som förenar: det indoeuropeiska ursprunget. Båda härstammar nämligen från ett folk som levde på stäppen norr om Svarta havet omkring 5000 år f.Kr.

Jag brukar säga att demokratin består av två komponenter: dels medborgarnas rätt att i val utse sin överhet, dels ett antal skarpa förbud för den valda överheten att kränka de fri- och rättigheter som medborgarna i grundlagen särskilt identifierat, till exempel yttrandefriheten, näringsfriheten och egendomsrätten.

Vår moderna samhällsutveckling kan ur vissa aspekter beskrivas som fullständigt katastrofal. Till det kommer det märkliga förhållande att (pk-)människornas sätt att beskriva denna samhällsutveckling är minst lika katastrofal den. De är helt enkelt inte kloka i huvudet.