MOHAMED OMAR: Vita liv har också betydelse
Tänk om vita skulle gå ut och bränna ner butiker och slåss på gatorna varenda gång en viting blev rånad, misshandlad eller mördad av svarta brottslingar. Hela USA skulle stå i lågor.
PATRIK ENGELLAU: Kan byråkratier tänka?
Jag borde veta hur det går till i byråkratier eftersom jag själv arbetat åtta år som tjänsteman i ett statligt verk. Jag rannsakade mitt minne på jakt efter tillfällen när svåra avvägningar måste göras och vägval måste ske i osäkra situationer. Jag kunde inte komma på några sådana situationer. Inom byråkratin råder en annan ordning. Om osäkerhet uppträder går man till högre instans för beslut. Det kan vara en chef som eventuellt rådfrågar en högre chef som möjligen begär ett beslut av generaldirektören som kanske drar ärendet till den politiska nivån för avgörande.
PATRIK ENGELLAU: Testning
Jag blir bara uppgiven när jag betänker vilka odugliga pladderpersoner som utsetts att styra mitt land. Observera att detta inte handlar om att ledarna har olämpliga politiska idéer, vilket de har, utan om att de inte ens är förmögna att ta itu med problem som de själva erkänner.
RICHARD SÖRMAN: Jag vet inte vad jag tycker om sexköpslagen
Principen att vi alltid kan hållas ansvariga för våra handlingar, och att vi alltid har tillgång till friheten att verkligen välja våra handlingar, kompliceras alltså, enligt Aristoteles i alla fall, av att vi ibland kan agera under tvång, det vill säga utifrån omständigheter vi själva inte valt, och dessutom av att vi kan agera på grundval av okunskap. Och när det gäller okunskapen tillåter sig Aristoteles alltså att tänka att en människa faktiskt kan vara ”fördärvad”, det vill säga trasig, nedbruten, sjuk, oförmögen att leva upp till våra naturliga och hävdvunna ideal om vad en självständig människa värd namnet är för något.
MOHAMED OMAR: Det är värre när vita män gör det
Kändisarna står på kö för att fördöma Paolo. Men var är deras fördömanden när tjejer blir gruppvåldtagna? Varför nämner de inte Wilma i Uddevalla? Wilma var en 17-årig tjej som blev styckmördad av sin svartsjuka kille Tishko Ahmed. Han stoppade hennes avhuggna huvud i en väska.
PATRIK ENGELLAU: Det är ännu inte dags att döma Folkhälsomyndigheten
Det finns något hämndlystet och djuriskt i mig som skulle vilja skylla allt ont på Folkhälsomyndigheten. Det är kanske för att jag aldrig begriper hur myndigheten tänker och för att dess representanter är oklara som orakler i sina uttalanden. Jag känner mig nedlåtande behandlad när jag inte får veta hur myndigheter som jag hjälper till att försörja inte visar mig respekt nog att sätta mig in i deras resonemang.
JAN-OLOF SANDGREN: Håller Sverige på att kinifieras?
En av marxismens poänger är att kulturen i ett land säger något om vem som sitter på resurserna. Det kanske inte rymmer hela sanningen, vi är ju även andliga, sökande och irrationella varelser – men i många sammanhang är materialismen en bra förklaringsmodell. På den tiden jordägande var liktydigt med välstånd stod till exempel bondekulturen högt i kurs. Islamiseringen av väst hade knappast varit möjlig utan ett eldorado av oljekällor i bakgrunden. Min egen uppväxt sammanföll med det kanske tydligaste exemplet av alla: ”amerikaniseringen”.
PATRIK ENGELLAU: Hjälplöshetens spöke
Det mänskliga samhället är så beskaffat att så snart det uppstår ett ekonomiskt överskott – alltså resurser som inte går åt till vad folk betraktar som livets minimum – så kommer en överhet att bildas för att skumma av grädden.
MOHAMED OMAR: Den ständiga krisen
Effekterna av den ständiga krisen, den stora förvandlingen till Det Nya Sverige, är dock mycket mer långvariga. Jag är ganska ung, född 1976 i Uppsala. Men den stad jag växte upp i finns inte mer. För några dagar sedan blev en 20-årig kille knivmördad här. Jag kände inte honom, men jag vet vem det här. Jag har sett honom på stan. Han hade precis börjat plugga på universitetet.
PATRIK ENGELLAU: Vad menar jag med politikerväldet?
Det är en väldig skillnad på att analysera för att förstå och att analysera för att handla. Arbetarrörelsen tyckte sig ha förstått samhället när kapitalistklassen utpekades som dess huvudmotståndare. Men den analysen hjälpte inte mycket när arbetarrörelsen skulle börja handla. En del drog slutsatsen att det var nödvändigt att genomföra en antagligen blodig revolution. Andra tyckte det var bättre att bilda parti och så småningom ta över parlamentet.
RICHARD SÖRMAN: Sara Olsson hittar ord och lust i naturen
Det är en tydlig trend att människor (inte alla, kanske inte ens många, men några) försöker hitta tillbaka till en mer påtaglig kontakt med vår fysiska livsvärld. Urbanisering, elektrifiering och nu digitalisering har fjärmat oss från naturen.
PATRIK ENGELLAU: Tysk klackvändning
För några dagar sedan gjorde Tyskland och Frankrike representerade av Angela Merkel och Emmanuel Macron ett gemensamt utspel om att EU skulle ge 500 miljarder euro till europeiska länder som blivit särskilt drabbade av coronat.
PATRIK ENGELLAU: Historien fortsätter
Som du vet förändrar sig det mänskliga samhället över tiden, ibland på ett ganska genomgripande sätt. Berättelsen om dessa förändringar kallas historien. En del tänker inte på att historien faktiskt pågår. De tror att historien har tagit slut och att ett land som Sverige på något vis har nått ett stabilt och färdigt tillstånd.
BITTE ASSARMO: Utrikesminister Linde och den sekteristiska socialdemokratin
Höga dödstal och frågetecken om Sveriges strategi mot coronaviruset riskerar att stänga in svenskar när Europas länder öppnar sina gränser. Men det är ingenting som får Sveriges regering att fundera på sitt eget, och Folkhälsomyndighetens, agerande – tvärtom.
RICHARD SÖRMAN: Politiska kommentatorer pratar för mycket politik
Politiska kommentatorer har en tendens att förklara politik med politik. När jag lyssnar på Mats Knutsson på SvT, eller läser Viktor Barth Kron på Expressen får jag en känsla av rundgång.
BITTE ASSARMO: Vad är egentligen svensk kultur?
Jag får ofta frågan vad jag ser som svensk kultur. Eftersom jag är en av de där otroligt jobbiga människorna som inte bara hävdar att den svenska kulturen existerar utan att den också är värd att bevara brukar frågan ställas med hån och sarkasm.
PATRIK ENGELLAU: Mysteriet med skolpengssystemet
Därför är det tur att friskolesystemet finns. Om åtminstone några elever ska lära sig något är det nödvändigt med segregering. Det är bra med livbåtar även om livbåtarna inte räcker till alla passagerare. Måtte nu inte politikerna lyckas i sina ambitioner att blanda eleverna mellan skolorna enligt principen om allas lika värde i syfte att allt ska bli jämlikt dåligt.
BITTE ASSARMO: De vita, västerländska männen är alltid värst
Jag har en bekant som anstränger sig in absurdum för att slippa erkänna att islam är infekterat av ett djupt rotat kvinnoförtryck. Allt våld mot kvinnor är detsamma och att de muslimska länderna har kvinnohat och kvinnoförtryck inskrivet i lagen beror helt enkelt på de vita männen, menar hon.
PATRIK ENGELLAU: Vad gör man när man inte vet något?
En sak har jag fått lära mig om coronat och det är att ingen vet något. Experterna vet mer än sådana som jag men eftersom de sinsemellan har helt motstridiga uppfattningar så vidhåller jag att ingen egentligen vet något.
BITTE ASSARMO: Mellan hägg och syren i det gamla och nya Sverige
Mellan hägg och syren. Finns det något uttryck som är så vackert och som så väl fångar det svenska? Naturen, kulturen, och generationers glädje över den spirande våren och de ljusa, ljumma kvällarna. Det är så vackert det kan bli och vi som är uppväxta med uttrycket blir alla berörda på vårt eget sätt.
PATRIK ENGELLAU: Kvinnoförtryck, har det funnits?
Med kvinnoförtryck menas antagligen att samhället försöker hindra kvinnor från att utveckla, uppnå och dra rättvis nytta av sina medfödda förmågor. Efter att noggrant och länge begrundat saken tror jag inte att kvinnan är eller har varit förtryckt. Kanske aldrig någonsin. I varje fall inte mer än mannen.
ANDERS LEION: Lögnernas berusning
Den moraliska stormakten har liksom en gammal ungmö blivit så sipp att den inte längre förmår se verkligheten.
RICHARD SÖRMAN: 1800-talets romantiska poesi befriar oss från vår samtid
Människor som vill förändra har ofta sökt inspiration i det förgångna. Det kan den nya konservatismen också göra. 1800-talets romantiska poesi lär oss allt om stolthet, integritet, manlighet och svensk självkänsla. Det är bara att läsa och lära. Dikterna finns kvar och väntar på att bli återupptäckta. Frågan är bara hur de ska göras tillgängliga.
NYTT PODDAVSNITT: Odens tron – den gamla nordiska religionen
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden pratar Eddie (Mohamed Omar) med asakännaren Linus Karlén. På hans sajt Lidskälv finns artiklar, podcast och böcker om asatron, den gamla nordiska religionen, men också om senare tiders folktro. I artikeln ”Den svenska offerseden”vill Karlén visa hur hednisk sed levde kvar i kristen tid.
PATRIK ENGELLAU: Statsepidemiologen gör karriär
När coronapandemin gradvis klingat av och olika länders virusbekämpning kunde utvärderas utsågs Sverige enhälligt till världens överlägset bäste domptör av coronat. Den svenske statsepidemiologen som lett den svenska kampanjen blev en internationell förebild och hjälte. Den svenska regeringen, som genom olika ekonomiska transaktioner fått det konkurshotade SAS i knät fick den geniala idén att göra statsepidemiologen till VD för flygbolaget så att dennes managementkompetens ånyo kom till sin rätt för att lösa en annan knepig utmaning.
MOHAMED OMAR: Paolo Roberto och vänsterns hyckleri
I en annan tweet skriver Linda Snecker: Ingen torsk ska komma undan. Oavsett vem du är. Att köpa en annan människas kropp ska alltid leda till fängelse. Så låter det nu. Men i andra fall heter det att hårda straff inte hjälper. Det verkar som om vänstern gör skillnad på folk och folk. Vita män som köper sex ska kastas i fängelse utan nåd. Men så kallade ”rasifierade” män med bakgrund i Afrika och Mellanöstern som gruppvåldtar, ja, dem är det närmast synd om.
PATRIK ENGELLAU: En aspekt att begrunda
För människor som tror på tesen om alla människors lika värde och föreställer sig att det inte finns några kvalitativa skillnader mellan olika kulturer kan denna uppfattning framstå som fördomsfull. När jag en gång för länge sedan läste ett uttalande av filosofen John Stuart Mill (tror jag) på temat att ”en nations kvalitet bestäms av kvaliteten hos dess folk” (eller något ditåt) ryste jag av kränkt jämlikhetsnit och skrev genast av Mill (om det nu var han) som en viktoriansk reaktionär.
MOHAMED OMAR: Socialbidragen kommer från Allah
Men det var en somalisk broder som berättade hur han gjorde för att kunna missionera på heltid. Hans fru hade niqab, en slöja framför ansiktet, vilket gjorde att hon var garanterad att inte få jobb. Själv hade han fotsid skjorta och turban, vilket gjorde även honom omöjlig på arbetsmarknaden. Paret kunde leva på försörjningsstöd och barnbidrag. De hade sju barn. Brodern förklarade att bidragen kom från Allah. Det var Muhammeds gud som försörjde alla levande varelser.
PATRIK ENGELLAU: Vi profeter
Det sägs att när gudarna vill förgöra någon så börjar de med att göra honom galen. Jag anser att en sorts galenskap gripit tag i Sverige och med tiden injicerat allt mer av sitt mentala gift i våra hjärnor så att vi nu inte längre är vid deras fulla bruk. Vi intalar oss att vi ostraffat kan bortse från det sunda förnuftets maningar eftersom vi i vårt högmod fått för oss att vi kan allt.
RICHARD SÖRMAN: Vi längtar hem till vår fysiska livsvärld
Och vi behöver kanske känna det ibland för att känna oss levande. Vi behöver den miljö vi en gång har utvecklats i. Vi behöver värme, kyla, ljus och mörker för att få balans mellan det intellektuella och det fysiska. Men vi behöver också en livsmiljö som betyder någonting, som är besjälad av någonting, som vi kan upprätta ett emotionellt förhållande till. Vi vill leva i en värld som har en mening, en betydelse, ett värde. Vi kan inte bara leva i sterila städer med en arkitektur som går på tvären mot allt vad skönhet och andlighet heter.