En aforism som följt mig genom livet kommer från Ordspråksboken 29:18 och lyder ”Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst”.

Resonemanget går att förstå men det baseras på vad jag tror är en felaktig världsbild (såväl i USA som i Sverige). Det utgår från att de politiska förhållandena fortfarande är som för femtio år sedan då det existerade en gemensam värdegrund, ett samfällt narrativ, som gjorde att högern och vänstern kunde tolerera varandra och faktiskt samexistera tämligen fredligt.

I Vilhelm Mobergs roman Rid i natt! från 1941 grävs huvudpersonen Ragnar Svedje ned levande i jord som straff för att han kräver sin rätt till sin gård och sin frihet.

För några år sedan undrade förre Scaniachefen och dåvarande ordföranden i Svenskt Näringsliv Leif Östling vad skattebetalarna får för sina skatter. ”Vad fan får jag för pengarna?” sa han närmare bestämt och för det blev han petad som ordförande i den främsta svenska företagarorganisationen. Det var en deplattformering som hette duga innan man ens visste att det hette deplattformering.

över nationen vilar en unken övertygelse om att vårt elände inte beror på det självklara att befolkningen till stor del ägnar sig åt annat än att göra saker som andra vill ha och betala för. I stället intalar vi oss att nationens vedermödor beror på att dess invånare består av för många rasister och andra slags förtryckare som indelar sig i minst sju av staten fastställda arter eller ”förtrycksklasser”.

Men samtidigt är det uppenbart för mig liksom, antar jag, för dig att det – framför allt i oklara fall – är känslorna som bestämmer ens ställningstaganden. För övrigt ska man inte nedvärdera känslornas funktion som kompass vid seglats över det outforskade hav som framtiden utgör.

Några väpnade revolutioner utsätts vi inte för längre. Men på det mentala planet är vänsterrevolutionen i full gång. Allt ska göras om. Alla hierarkier ska ifrågasättas. Alla identiteter ska upplösas. Alla individer ska frigöras från kollektiva kategorier. Mohammed är lika svensk som Kalle. En man är lika mycket kvinna som en kvinna om han säger att han är det… Det är klart att det spårar ur.

En januarikväll förrförra året hade Sverige ett mindre George Floyd-moment. Två väktare avvisade en svart kvinna från T-banan som reste utan biljett. Kvinnan gjorde motstånd och började skrika. Scenen med två vita väktare som håller fast en svart skrikande kvinna spreds snabbt.

En troligen viktig slutsats av detta är att hotet mot friheten inte kommer från höger eller vänster, från nazismen eller socialismen, utan från demokratin själv vare sig det är Platon, Tocqueville eller jag som har den vassaste analysen. Det är inte någon sorts hitlerjugend eller rödgardister eller andra extremister som petar folk från Facebook och Twitter utan betydelsefulla människor som säger sig ta ansvar för demokratin.

Häromdagen begav jag mig till forskningsfronten för att utvärdera situationen. Forskningsfronten ligger vid Angereds torg 9 i Angered i Jämställdhetsmyndighetens lokaler.

Numera är det Kina som står för huvuddelen av de globala koldioxidutsläppen. 2019 uppgick dessa till 30,3 procent (JRC Science Report on CO2 emission of all world countries). Det är 40 procent mer än USA och EU(27) tillsammans.

Debatten går het över hela västerlandet nu om demokrati och demokratiska principer. Vad beror det på? Har det framträtt några öppet antidemokratiska krafter som utmanar hela vårt samhällssystem? Knappast. Det handlar nog mer om att vi har så starka politiska motsättningar att demokratin har svårt att reglera dem. Kanske blir demokratin lidande när det som står på spel är något som uppfattas som viktigare än själva demokratin.

När jag jämförde Sverige med Guinea-Bissau (dit jag rest i Sida-tjänsten några gånger) var att Sveriges ekonomi på något till synes automatiskt och halvt magiskt sätt växte med några procent om året medan Guinea-Bissau ekonomi med en viss överdrift inte hade växt alls på flera hundra år. Hur kunde det komma sig och vad kunde jag göra åt saken?

I Strängnäs den 23 augusti 2015 blev en svensk småbarnsmamma överfallen och våldtagen av två asylsökande män, en från Syrien och en från Algeriet. ”I’m gonna fuck you little Swedish girl”, sade en av våldtäktsmännen. När han var färdig med våldtäkten spottade han småbarnsmamman i ansiktet.

Det hör till saken att om vi jämför de skillnader som splittrar västerlandet i olika fraktioner så är det småsaker mot vad som skiljer oss från andra kulturer. Vi kan ha uppslitande ideologiska gräl om ifall en dömd mördare ska ha sju års eller femton års fängelse medan man i många andra länder resolut hänger dem från en grävskopa eller hugger av huvudet med ett svärd. Även när det är som mest splittrat är västerlandet homogent.

USA borde ha stoppat fingrarna i öronen och låtit Trump blåsa över och respektera honom för allt bra han åstadkommit. I stället använde någon – troligen just den där oerhörda förmyndarmakten som Tocqueville varnar för – sin makt över hjorden av fogliga och flitiga får för att vinna dess stöd i en historisk aktion som tycks gå ut på att försvaga demokratin.

Problemet är att ordet ”demokrati” tenderar att betyda mer idag än parlamentarisk representation. Demokrati har också blivit ”medbestämmande”, ”jämlikhet”, ”allas lika värde”, ”rättvisa”, det vill säga en mängd saker som alla har det gemensamt att de används i sammanhang där alla former av skillnader, gränser och hierarkier framställs som orättfärdiga.

När jag på avstånd försöker förstå den politik som du i din egenskap av talman i ditt lands representanthus blir jag bekymrad och jag ska förklara varför. Det största hotet mot Amerikas framtid just nu, som det ser ut härifrån, är att landet ruttnar inifrån på grund av motsättningar och hat och då menar jag inte i huvudsak hatet från våldsamma höger- och vänsterextremister utan det hat som tycks ha trängt in bland landets ledare, till exempel hos dig, och som förgiftar ledarnas inbördes relationer.

Oraklet i Delfi hade förklarat att Sokrates var Greklands visaste man. Oraklet, som inte var känt för att vara uttömmande pedagogiskt, lämnade inga närmare förklaringar. Uttalandet satte myror i huvudet på Sokrates. Oraklet talade alltid sanning men man kunde aldrig veta på vilket sätt.

Det stora hotet mot yttrandefriheten förr i världen var att regeringen censurerade medborgare. Nu står vi inför en ny situation – det är den folkvalda regeringen som riskerar att censureras av techjättarna.

Trots att två aktuella händelser har så olika emotionell laddning skulle jag säga att de är uttryck för samma globala tendens: Dan Eliassons avgång och Trumpanhängarnas mobbangrepp på den amerikanska kongressen.

Lenin, en obehaglig men skarpsynt person, sa föraktfullt om kapitalisterna att de var sådana giriga krämare att de skulle konkurrera med varandra om att få sälja det rep med vilket de skulle hängas. Han menade att med rätt incitament kunde man få kapitalister att göra saker som på längre sikt skadade deras egna intressen.

När den norske psykiatern Fred Heggen granskade Malena Ernmans och Svante Thunbergs bok ”Scener ur hjärtat” pekade han på likheter med just denna sjukdom. Han reagerar bland annat på föräldrarnas jakt på diagnoser, som följts av extatisk glädje då läkaren till sist gett med sig och skrivit ut den ”önskade diagnosen”, som han kallar det.

Förra sommaren stod jag och väntade på att trafikljuset för fotgängare skulle slå om till grönt, så att jag kunde korsa gatan i mina tämligen lugna innerstadskvarter. En kvinnlig förare hade just stannat vid övergångsstället och väntade på sin tur för att köra. Samtidigt kommer tre ungdomar, en tjej och två grabbar i 20 till 25-års åldern, av utseendet att döma med bakgrund i Mellanöstern, gående mot rött.

För trettiofem år sedan, i historieboken På spaning efter Moder Sveas själ, myntade jag uttrycket ”politikerväldet”. Det var inte bara en uppkäftig tillvitelse mot makthavarna – att tala om ledarna i termer av ett ”välde” är såklart förolämpande – utan framför allt ett försök att placera in vår epok i historien och att ge den ett namn i enlighet med etablerad svensk historiografi.

En observation som många med mig gjort är att man säkert vet mycket om viruset men knappt något om den fråga som hittills har varit den viktigaste av alla, nämligen med vilket slags politik sjukdomen bäst ska motarbetas. Det finns två motsatta huvudlinjer med varsin benfast övertygad grupp anhängare. Den ena huvudlinjen är att samhällena så långt det går ska stängas och den andra att de i möjligaste mån ska hållas öppna.

Problemet med denna argumentation är att den förnekar mer än den förklarar. Vem kan på fullaste allvar tro att de problem som kommit med invandringen låter sig lösas genom att alla behandlas lika?

En sak som är tydlig är dock vänsterns hyckleri. Man är oerhört upprörd över vad Trumpanhängarna gjorde, men var väldigt överseende mot Black Lives Matter-upploppen. Då ville man tona ner våldet och allvaret. ”Mostly peaceful”, uppgav CNN:s reporter – medan bränderna härjade i bakgrunden. För att parafrasera George Orwell: vissa upplopp är fredligare än andra.

För att säkra framtiden när kunderna inte är så pålitliga som förr behöver branschen staten. Man vet ju inte om hela det internationella energiomställningsprojektet inklusive Parisavtalet kommer att fungera och därför vill biltillverkarna, framför allt de som specialiserat sig på elbilar, att staten satsar hela sin prestige och anpassar hela sin planering efter alternativet elektricitet: ”Beslutsfattare, lova att utveckla lagstiftningen och att bygga ut infrastrukturen för laddstationer”.

Till att börja med är Trump inte i första hand republikan, utan president. Precis som Michael Flynn var han trogen det demokratiska partiet ända fram till epoken Obama, då korruptionen runt Vita Huset stegrades till såna nivåer att det blev svårt att samtidigt vara demokrat och patriot. För Trump såväl som hans supportrar är patriotismen viktigare än partitillhörigheten.