En julhälsning till fränder, och om den nordiska jultraditionens ursprung och mening.

Det inre partiet räknar på sannolikheten att ta sig igenom 16-24 årsåldern utan att utsättas för sexualbrott och beslutar därefter raskt att flytta in i ett gated community, tills Malcolm Kyeyune tar oss ut ur våra villfarelser. Därefter söker vi oss till rötterna vid Humboldt-universitetet i Berlin och resonerar kring bildning som koncept och praktik i Sverige idag.

Det inre partiet reder ut begreppen efter ett läsarmail: varför har vi egentligen religioner? Vi kör sen en djupdykning i genetik och modifierade bebisar, samt plockar bort några problematiska personligheter ur genpoolen. Slutligen avslutar vi med att diskutera mansfällan med den manliga arbetsnormen och slipar vår sociala ingenjörskonst för att finna den yttre gränsen för jämlikheten.

Gad Saad is a professor of Marketing, an evolutionary behavioural scientist, an author, and a celebrated public intellectual. On his own youtube channel The Saad Truth he refutes biased and emotional beliefs with logic and reason.

Det inre partiet ser över vilka kostnader som finns för samhället när företag väljer att avskeda anställda med jobbiga åsikter. Sen tittar vi på den svenska skolan inom några tiotal år, och funderar på vad som händer när lärarna inte längre kan skriva eller läsa. Vi kastar oss sen in i hålet i hjärtat av den västerländska civilisationen och skådar nihilismen i munnen. Vi introducerar därefter Arnstad-indexet™, följt av en fördjupning i distinktionen mellan vishet och intelligens.

Vi fortsätter traggla oss igenom Jens Ganmans text om Public Service många misslyckanden med ingen mindra än Jens Ganman själv i egen anskrämligt nykter person.

Det inre partiet konstaterar att kulturrevolutionen har börjat förtära sina barn. Hur kan man värja sig om det subjektiva inte går att ifrågasätta? Möjliggör normnihilismen övergrepp? Därefter åser vi den svenska rättsstatens sammanbrott, samtidigt som Stefan “Napoleon” Löfvén lyckas utmanövrera Alliansen (igen), och fastställer att migrationen är här för att stanna. Slutligen begår vi frontalheresi och diskuterar hur ökad jämlikhet verkar leda till större skillnader mellan män och kvinnor.

Det inre partiet firar 50-avsnittsjubileum med hedersgästen Hanif Bali. Hanif ställs mot väggen i kulturkollen – vad gamear han egentligen? Hur började han sin politruk-karriär? Vi fortsätter med att utmana syltryggarnas avtrubbning av praxis tills teknokraterna sätter stopp för våra fantasier. I ren desperation tar vi till Twitter för att röra upp lite känslor i fiskstimmet. En fundamental fråga kräver ett svar: kan vi lita på Moderaterna?

Undrar du vart din välfärd tog vägen? Mattias Svensson har ett eget perspektiv på världens problem. Det är inte för mycket globalisering som är problemet – det är för lite. Sedan liberaliseringarna på 90-talet har staten börjat stötta marknader med pengar.

Det inre partiet samlas i kvällningen runt det himmelska blåa ljuset från våra nya livskamrater, och sänder en tanke till dem som hamnade efter stupet 1993. Därefter skärskådar vi Fukuyamas historielösa värld och återuppfinner yrvaket fiende-begreppet. Slutligen ser vi äganderätten begränsas av företag som inte orkar patcha sina produkter.

Ivar Arpi har skrivit en artikelserie i SvD om hur genusvetenskapen och intersektionell analys letat sig in på svenska utbildningar och beskär den akademiska friheten. Oroa dig inte det är inte så illa som det låter – det är mycket mycket värre…

Rebecca Weidmo Uvell driver, i alla fall enligt egen utsago, en av Sveriges största borgerliga opinionsbildande bloggar. Utöver det har hon också en podcast, skriver krönikor i tidningar och på andra plattformar, samt åtminstone en bok om hur man marknadsför sig på nätet. Det är därför jag säger ”enligt egen utsago”. Rebeccas jobb är ju påverkan. Det jag skulle kalla PR. Det är dock ingen tvekan om att hon drivs av en tydlig övertygelse.

Det inre partiet börjar med att köra en Bourne och identifierar alla kineser på tre sekunder. Därefter gratulerar vi Södertörns högskola till inträdet på arbetsmarknaden genom etablerandet av Sveriges första helt politiserade myndighet! Vi undersöker därefter hur man kan spräcka glastaket, men från grunden, och helt utan betong. Vi fortsätter med att designa bebisar för att finna den slutgiltiga lösningen på jämställdhetsutmaningen. Slutligen tar vi lektioner i franska av Europas räddare Macron.

Det inre partiet känner starkt för de twittertrakasserade, integritetskränkta EU-parlamentarikerna. Våra känslor går snabbt över i förvåning över att de godaste av de goda visar sig vara (misstänkta) sexförbrytare. Sen gratulerar vi statsmedia som nu växt upp och lyckats bli självförsörjande. Vi ser hur ljuset släcks för friheten i Kina, och genom en kaskad av hysteriska applåder intar den store ledaren scenen…

Det inre partiet gör hembesök hos de hemvändande IS-krigarna från Raqqa och talar vänligt men bestämt till dem om deras förbrytelser. Vi blickar sedan mot Overtonfönstret i slutet av åsiktskorridoren, och funderar på hur fönstret vidgas av extremister som gör sin röst hörda. Vi fortsätter med ett riktigt exempel på ett vidgat Overtonfönster, där M svär i kyrkan genom att ifrågasätta FN:s flyktingkonvention…

Dagens avsnitt handlar om en bloggpost som Jens har skrivit där han samlat många minnesvärda övertramp signerade Public Service. Han har dessutom varvat det med berättelser från sin egen tid som frilansare åt dem. Jens är smart och mycket vältalig. Han har gett ut en hel del musik som jag dessvärre inte hört och därför inte kan uttala mig om, men jag har läst hans blogg med stor behållning.

Ett sargat och decimerat inre parti diskuterar kring Moderaternas galgomvändning, den alltid nära förestående bokraschen och slutar med en kort diskussion om de oändliga vidder av gråtande betong och rostad plåt som sprider sig över vårt land.

We´re putting the band back together. Mattias har släppt en bok om planekonomi, Johan har badat bastu på amerikansk TV och Fredrik ifrågasätter objektivism. Och framför allt: Atlas Shrugged firar 60-årsjubileum.

I det här avsnittet av DEKONSTRUKTIV KRITIK talar jag med Ann Heberlein, lektor i etik och numera också riksdagskandidat. Många har skrivit in och begärt att jag ska spela in ett samtal med Ann om hennes senaste bok ”Den Banala Godheten” och tack vare dig som sponsrar den här podden kunde jag åkte ner till Malmö och Lund för att inte bara intervjua Ann utan också delta i den första nordiska Cannabiskonferensen och medverka i Normaliseringspodden. https://enbraursakt.libsyn.com/

Det inre partiet skådar in i kristallkulan för vilket ofog terrorgrupper och skurkstater skulle kunna ställa till med om de fick tillgång till världsledande artificiell intelligens. Därefter jämför vi våra tankar för 5 år sedan med hur det blev. Vi landar i kulturkrigen, och hamnar direkt i postmodern begreppsförvirring och västerlandets förfall. Som avslutning besöker vi säkerhetsentreprenören Ali Khan i Göteborg.

DEKONSTRUKTIV KRITIK med Per Brinkemo som skrivit boken mellan klan och stat. Pers skrivande handlar om en fråga som ligger så nära pudelns kärna i vår sökande samtid.

När till och med SVT i veckan gjorde ett inslag om klanstrukturer i utanförskapsområden och Aftonbladet ett rep om familjen Ali Khan i Göteborg så kunde det ju vara en idé att tala med någon som specialiserat sig på det.

Harald Eia is the creator of Hjernevask. The show that got all funding to Gender research cut. The show that Swedish state television don’t want to air. He’s also an ardent supporter of the Scandinavian model.

Det inre partiet funderar kring om det går att beskära yttrandefriheten utan att hamna i Kina. Hur kan vi öka repressionen i samhället på ett effektivt sätt med ny teknologi? Sen vädrar vi morgonluft för rebeller i partierna. Håller den svenska partipiskan på att förlora sitt sting så att vi hasar in på amerikansk anarki?

Det inre partiet funderar på hur historien kommer att döma oss, tills vi tar oss an den nya formen av utbrändhet – att bli bored-out. Vi blickar sedan långt framåt mot tredje världens malthusiska fälla, som inte håller på att slå igen. Sist problematiserar vi Luther och hans förargliga sparnormer, samt tipsar hur man ska rösta för att slippa politiseringen av kyrkan.

Deconstructive Criticism talk with Christina Hoff Summers. She is an American author, philosopher, and feminist who have written extensively about the damage caused to the feminist cause by socialist feminists. She is an author of several books on the subject. Among them Who Stole Feminism? (1994) and The War Against Boys (2000).

Det inre partiet firar slutet på tre decenniers ständigt ökande bostadspriser genom att plocka bort politikerna från bostadspolitiken. Vi sätter därefter (botten)betyg på samtidsförståelsen av några invandringsrelaterade utmaningar, tills det kokar över och vi bombar Nordkorea.

Vi inleder med att prata om klyftan mellan höger- och vänsterlibertarianism samt klassisk anarkism och anarkokapitalism. Vi avslutar med att använda Hans Hermann Hoppes idé om fysiskt avlägsnande för att utforska frihetens gränser och om gränser alltid går att förena med frihet.

Det inre partiet vadar genom det träsk som utgör svensk politikersommar, med nedslag i det moderata partiledarvalet, Transportgate samt Anders Borg – mannen, myten, blottaren. Därefter vänds blicken mot USA och Googles allt hårdare interncensur, där James Damore nyligen dömts för kätteri. Slutligen bjuds på en kort berättelse från världens största rosémingel/grillparty – Almedalen.

Vi pratar om Libertarian Catholics projekt att starta en katolsk motsvarighet till Liberstad, den bortglömda katolska anarkin Republic of Cospaia som varade i 400 år och den ännu kvarvarande ortodoxa munkrepubliken Athos.

Hans-Hermann Hoppe föreslår att frihetliga samhällen behöver en stabil förankring i kultur och tankesätt. Något som Jeff Deist med flera höger-libertarianer inte verkar ha några invändningar emot.

Med David Eberhard. Google är ett lysande exempel på vad som händer när man ignorerar vetenskapen i jämställdhetens och mångfaldens namn. Det slutar på något sätt alltid med en skrämmande tystnadskultur – utfrysning – och diskriminering. Något att tänka på. Särskilt för oss svenskar som är så fruktansvärt förtjusta i konsensus att vi inte ens är medvetna om att andra kan tycka annorlunda.