Varför lierade sig Olof Palme med Yassir Arafat? I del 5.4 av #DEKONSTRUKTIVKRITIK ‘s “DET HÄR ÄR EN SVENSK TIGER!” avslöjas att han hade andra skäl än bara “godhet”. God rimmar inte ens på olja.

“Kan du peka på var i din demokrati den elaka Jan Helin rörde vid dig på ett mycket obehagligt sätt?”

Det inre partiet frågar sig vem vår outgroup egentligen är och hur vi bäst (inte) kritiserar den. Vi tipsar därefter om nya asylskäl och tar oss an kinesiska rökridåer. Därefter belyser vi excentrikernas förtvinande roll i nutiden, och hur olyckliga ordval kan utnyttjas av dem som slutat lyssna på vad man menar.

Det inre partiet inleder med en odyssevsk resa i de stormiga vatten som valnatten lämnat oss i. Vi fortsätter med bakbundna politiker och statsmän med kontrovers som affärsidé tills vi belyser de socialistiska oligarker som cementerar sin roll som samhällets principes. Partiet avslutar med att grunna på hur e-romansernas framfart hotar framtidens relationer.

Men om Sverige nu är så kollektivistiskt, hur har det blivit så? Sista delen av “DET HÄR ÄR EN SVENSK TIGER!” del 4.4 ger dig en blick in i framtiden från förr!

Människan utvecklades från att tro på jordandar till himmelsgudar. Men inte svenskarna. De tror på SocialDemokraterna (SD).

“Det som skiljer den svenska tigern från andra tigrar är att dess ränder löper rakt. Andra tigrars ränder är unika för varje tiger. Alla svenska tigrar har samma täckning. Ingen sticker ut från mängden.”

Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Det är alla svenskar rörande överens om. Från vänster till höger. Ingen utnyttjar lustigt nog sin individuella frihet för att avvika från den uppfattningen. Varför?

Jag läste den så fort den kom ut. Men när jag väl får tag i Jens Ganman och Mustafa Panshiri för att intervjua dem om deras bok “Det Lilla Landet Som Kunde” har de redan valsat runt i hela media och det har hunnit bli Almedal. Så utöver boken finns det mer att diskutera Valåret (med stort V) 2018.

Jag har inte haft en bra vecka. Förutom att jag tydligen blivit gräspollenallergiker, tappat bort min mobiltelefon för första gången i livet, och blivit blockad från Facebook igen vaknade jag i fredags morse – den 22a juni 2018 enligt den gregorianska kalendern – bara för att se mig anklagad för att samarbeta med nazister av självaste EXPO.

Det inre partiet ger sitt samtycke medelst Bank-ID i sängkammaren tills vi samtycker till att ge bort halva Sverige till samerna. Därefter ser vi hur svenskarna håller på att ge upp yttrandefrihetskulturen, och Uber i New York suger livet ur taxiskrået. Slutligen vinkar vi bye-bye till Mutti Merkel, varpå det inre partiets koncentrationssvårigheter leder till sommarledighet i Gulag fram till augusti.

Det inre partiet ser sig akterkörda som debattörer av IBM:s Watson och omkörda av en drive-by i Malmö men får en gratis prenumeration på DN som plåster på såren. Samtidigt står Löfven ensam i EU om en liberal, sansad migrationspolitik. Även i Sverige står Löfven ensam och tycks därmed missa regeringsmakten under de närmaste årtiondena. Därefter reder vi slutligen ut vem som är svensk tills vi föreslår lustration av Skolverket.

Det inre partiet får i brist på ordinarie ledamöter inkalla en gammal partiräv, tidigare utesluten för överdriven konträritet. Kvällens sammanträde inleds sedan med att partitopparna gottar sig i överdrivet optimistiska sossar men övergår snart till en diskussion om vilken gummibåt som lämpar sig bäst för att korsa medelhavet. Vi uppmanar sedan läsarna att skriva ut alla sina mejmejer innan EU-imperiet exekverar Artikel 13 och dödar internet. Till sist visar sig att även det inre partiet, likt Timbro, hatar barn.

Was Danish comedian Jonatan Spang censored by Swedish State Television? Can he offer us the “comedic Marshall help” he has promised us Swedes? DECONSTRUCTIVE CRITICISM celebrates Swedens National Holiday with a Dane!

Det inre partiet sammanträder återigen för att gratulera Timbro till deras nyaste åtgärd för befolkningskontroll och konstaterar att Googles AI bör klubbas för att rädda middagsfriden. Sedan samlas den trogna församlingen för att prisa Virtanen, som återuppstått efter sju månaders mediedöd. Därefter utforskas ressentimentet och det grova våldet, med utgångspunkt i Malcolm Kyeyunes senaste essä. För att lyfta stämningen efter denna avgrundsskådan lyfter vi återigen boomers. Love them or hate them – de är i alla fall extremt skuldsatta.

Omar Makram is back! He’s on a Jihad against post-modernism. Omar has written a few articles about the connection between Islamism, left wing extremism, and modern day feminism and they all seem to meet up in PoMo!

Det inre partiet skärskådar den liberala demokratins ultimata förtryckarsystem: meritokratin. Hur bryter sig de som (välförtjänt) hamnat i botten av pyramiden ut ur ett stratifierat system? Därefter ser vi hur meritokratins fundament eroderar, d v s den ständiga inflationen i det svenska betygssystemet. På temat stratifiering tittar vi på hyresgästföreningens kartor över Sverige, och ser hur mångfalden egentligen ser ut i vår avlånga rike. Slutligen begråter vi MP:s död och beklagar en mässingskvadrats hädangång.

Aje Carlbom är docent i socialantropologi. Nu har han skrivit en rapport om Muslimska Brödraskapets utbredning i Sverige för MSB. Hur illa är det egentligen?

Det inre partiet etablerar varför tjocka och oambitiösa kvinnor kommer att bli fler över tid, tills de sexuellt frustrerade unga männen gör beta-uppror. Därefter funderar vi på vad Israel ska göra när befolkningen dubblas ännu en gång i Gaza, och avslutar med att finna den (federala) lösningen på den svenska livsmedelsproduktionskrisen.

Det inre partiet delar ut veckans guldfisk, introducerar VÖKommelsen och undrar varför Timbro hatar barn. Därefter avskedar vi de meningslösa kadrerna av byråkrater medelst MED:s hitlist på utrotningshotade myndigheter. Vi avslutar med en kulturkrock mellan skuld och skam och etablerar på svenskt vis det nya verbet “att Özza sig” (nota bene, partiet tittar inte på norska tonårsserier).

Du får reda på vad som verkligen hände på Första Maj, vilka som egentligen dök upp till #krossasocialismen OCH vad som menas med #krossasocialismen. PLUS ett långt telefonsamtal med Tobias Lundin Gerdås. Den socialdemokratiske spinndoktorn som twittrade ut att #krossasocialismen var nationalister. SAMT en intervju med min egen Kanye West – Armann Hreinsson!

I dagens avsnitt pratar vi vårdträd, totalitär kulturpolitik, fornborgar och utvandrarbrev från en småländsk emigrant.

Det inre partiet ser hur Leviathan i Bryssel knäpper upp knappen på kostymen, medan Moderaterna gör slåss mot väderkvarnarna genom att investera bort en av världens redan minsta CO2-utsläpp per capita. Vi studerar sedan i detalj det parlamentariska läget för att finna finast minoritet. Som avslut upprättar vi dominanshierarkier i klassrummet genom att ta av kepsen.

Johan Westerholm har grävt i finansieringen av islamististiska organisationer i Sverige och funnit att den till stor del finansieras med allmänna medel. Det Johan har att säga är graverande för svensk socialdemokrati i allmänhet men kanske i synnerhet för vår kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Det inre partiet går från lågt till högt, från populist-pizza till asteroid-miss till amfibiemän. Därefter djupdyker vi ned i det träsk som är invandringslibertarianism. Hur tänker egentligen en Centerpartist? I träsket fastnar våra fötter i diverse gölar av partistrategi tills vi sitter av svenskundervisningen utan resultat. Slutligen undersöker vi vilka personlighetsdrag som maxar framgång och finner att Luther hade rätt.

Det inre partiet frågar sig hur mycket vinst man bör får göra på personuppgifter och om det är rimligt att Uber vet när man vänstrar. Därefter tacklar vi det mest spännande ämnet vi vet: STATSBUDGETEN! Sanningsministeriet ger matnyttiga tumregler på hur man bäst analyserar den och frågar “vad fan man får för pengarna” när högkonjunkturen snurrar sig varm. Vidare hoppar Macrons federala planer för EU in och skapar osämja i partiet. Vad kan man få för en fransk bonde egentligen? Till sist vurmar vi för effektiva AI-vapen; äntligen behöver vi inte längre själva ha ihjäl varandra!

Efter att Katerina Janouch är med på tjeckisk teve i januari 2017 får hon löpa gatlopp i medierna. Den bild Katerina Janouch förmedlar, den av ett Sverige i förfall, är anatema för många i svensk offentlighet.

Jörgen Huitfeldt är journalist och programledare. Numera är han på tidskriften Kvartal. Fram tills helt nyligen var han dock programledare på Sveriges Radios Studio Ett men valde att lämna. I det här avsnittet försöker jag reda ut varför.
Jörgen verkar ha en genuin tro på objektivitet, där skiljer vi oss åt. Det gör vi också, till min stora förvåning, om Public Service.

Det inre partiet inleder med att notera hur svenska staten vill censurera ditt internet, hur DN:s genus-AI förstör för kvinnor och hur det är omöjligt att rensa socialdemokratiskt ogräs. Vidare granskar vi hur Skurt går i bräschen för de svenska gycklen, och radikaliserar socialdemokraternas tankegods. Därefter djupdyker vi ned i Peter Thiels senaste bok, vars beslutsamhet får oss att pendla mellan västs stagnation och framtida kinesiska Marskolonier.

“En Svensk Tiger” går i graven. Jag förklarar varför. Och vad som kommer härnäst. DET HÄR ÄR… Jag förklarar också hur jag ser på antisemitism med hjälp av Martin Luther, Karl Marx och Margot Wallström. Och lite CG Jung.