Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

En kritik av förslaget om 100 procents kassakrav

Frågan om bankers nyttjande av s.k. fraktionella reserver – ”bråkdelsreserver” – är en omtvistad vattendelare bland ekonomer av den österrikiska skolan. Den mest bitande kritiken mot bankverksamhet med bråkdelsreserver (hädanefter benämnt FRB, ”fractional reserve banking”) kom från Murray Rothbard med den radikala slutsatsen att denna bäst betraktas som en alltigenom bedräglig och skadlig verksamhet, tillika huvudorsak till inflation och konjunkturcykler i ekonomin. Den moderna Fribanksskolan med George Selgin och Lawrence White i spetsen hävdar emellertid att viljan att reglera bort FRB grundar sig på missförstånd och att det är helt andra krafter som ger upphov till ekonomins cykler. Så vem har rätt och vem har fel, och var pratar dessa respektabla ekonomer förbi varandra?

Demokratins död?

Det talas om decemberöverenskommelsen, DÖ, i utländsk media. Den samlade bilden från tidningar som New York Times, BBC och Reuters är att uppgörelsen syftar att cementera en politisk vänster-center koalition i svenskt politik och en fortsatt bred uppgörelse om svensk asylpolitik. I New York Times heter det att Sverige slår fast en överenskommelse för att undvika att röster går till Sverigedemokraterna. Reuters talar om vice-statsminister Åsa Romsoms uttalande att uppgörelsen åsyftar att slå fast konsensus om migrationsfrågor och i BBC:s artikel knyter man dessutom DÖ till antalet asylsökande som Sverige tar emot per år:

Medelvägens motståndare, del 2

Mises riktar I denna skrift svidande kritik mot socialismen och anti-liberalismen. Han förutspådde att ekonomin aldrig kommer fungera under socialism. Genom kommunismens ekonomiska undergång och sönderfall har Mises prognos blivit verklighet. Marx arbetsvärdeteori har visat sig vara felaktig och full av hål. Den har ersatts av den idag allmänt accepterade subjektiva värdeteorin, framtagen av Carl Menger och vidareutvecklad av Mises. I den bedöms värdet av en vara eller tjänst utifrån köparens subjektiva värderingar. Den subjektiva värdeteorin är en förutsättning för att kunna beräkna ett pris. Utan prismekanismen finns inga meningsfulla ekonomiska kalkyler, ingen fungerande marknadsekonomi. I en socialistisk ekonomi famlar man därför i mörkret.

Låt inte skurkarna ta hand om konjunkturen

Varför blir det såhär, frågar värden i tv-soffan.
– För att det är ekonomisk oro, marknaden har tappat förtroendet för marknaden, svarar expertkommentatorn.
– Vad märkligt, hur kommer det sig att alla tappar förtroende för allting exakt samtidigt, undrar den ovanligt intelligenta värden.
– Ibland blir det så, ganska regelbundet faktiskt. Men den ekonomiska trenden pekar uppåt, svarar experten.
Samtalsämnet är vilken lågkonjunktur som helst, till exempel den som är runt hörnet.
Den allmänna förståelsen för lågkonjunkturen ser ungefär ut såhär: giriga ekonomiska aktörer blir tagna på sängen, och tappar synkroniserat förtroendet för allting — i hysteri försöker de rädda sina tillgångar — och ingen kan egentligen svara på varför.

Vilka väljare representerar de borgerliga riksdagsledamöterna?

En sammanfattning av det politiska läget. Den parlamentariska demokrati vi har i Sverige bygger på och förutsätter en tydlig och stark opposition. Under 1900-talet möjliggjordes den parlamentariska oppositionen av en vänster- och högerindelning som man ärvt från den franska revolutionen. Redan under den kulturradikala perioden under 60- och 70-talen minskade emellertid gapet mellan oppositionspartierna och grunden lades för den konsensus vi idag ser om mångkultur, integration och flyktingpolitik.

Berättelser om titaner och hobbitar

Ayn Rand var huvudsakligen en romanförfattare. Många människor konverterade till liberalism (i alla fall i någon form) efter att ha personligen upplevt hennes obestridliga karisma och magnetiska personlighet, men betydelsen av hennes romaner, speciellt Och Världen skälvde,[2] kan knappast förbises.
Faktum är att det är endast genom att ha läst hennes beskrivande berättelse som många framtida libertarianer – bland dem Walter Block [3] – en gång för alla förkastade socialismen och dess ofrånkomligen påtvingade, fysiska och mentala, bojor. Således var det en berättelse – en roman, eller om du vill, en saga – som lyckades forma och sätta läsarens uppfattning om sådana abstrakta frågor som frihet, statsdyrkan och egalitism i sitt sammanhang. En annan romanförfattare som också lyckades att få en exceptionellt stor läskrets och många beundrare var John Ronald Reuel Tolkien, författaren av den globala storsäljaren Sagan om Ringen.[4] Även om Tolkiens sätt att skriva på var mycket mindre påträngande än Rands – han tvingade aldrig på sina läsare någon särskild tolkning av sin bok, och han ogillade öppet avsiktliga allegorier – förnekade han aldrig att hans arbete handlade om något mer än alver eller dvärgar, eller att den behandlade vissa idéer.

En man på jorden

Din tid kan tyckas svunnen, karl,
men den skall komma åter.
Lyss till hymn som när ditt bröst.
Lyss till frihets saga.
Hör ditt kall och lyft din näve,
fyll din röst med jubel.
Din tid skall komma åter.
Din tid att lyfta dina kära,
att nå de grenar som bär frukt.
Att skydda de som är dig nära,
att aldrig bruka tukt.
Att stark gå fram och visa vägen,
att stilla lära, lyssna.
Att älska som att du ska dö,
att hålla om, att vyssja.
Att se naturen i sin storhet,
att låta den ge tröst.
Att inte tro på några herrar,
att förvägra dem din röst.
Din tid är inte svunnen, karl.
Din tid är redan här.
Men bara om du vaknar upp.
Men bara om du hör.
Ty i ditt sinne finns en stillhet,
en vetskap, något viktigt
Som har fått nog av dessa ord;
att tvång är gott och riktigt.
Du anar det du har förlorat;
att ansvaret för din värld,
inte längre är i dina händer,
den är långt från hemmets härd.
Sök upp en vän och skaka hand,
skratta, fatta mod.
Sträck på ryggen, börja tro,
att tiden snart är kommen.
Förkasta det din skolgång sade,
att du är endast en,
att du behöver staten.
Som en i mängden kan du treva.
Som en man på jorden kan du leva.

Din röst spelar roll

Det blev inget nyval. Demokrati betyder numera förmåga att göra uppgörelser över blockgränser, att förhandla fram att det förlorade blockets budget får gälla ett år till och att man inte röstar på sitt eget budgetalternativ utan lägger ner sin röst. Man kan tala om ekonomiska recessioner och man kan tala om politiska dito. Befinner sig inte regeringen Löfven i en maktpolitisk sådan? Att regera ett helt år med motståndarlagets budget kan ju inte kännas något vidare. Kommer han att kunna infria sina vallöften? Och vad håller hans statsråd på med? Vi har en bostadsminister, Mehmet Kaplan, som åker till Turkiet och uttalar sig om svensk utrikespolitik och lägger in en åsikt om Mellanösternkonflikten där han talar om att tvinga en annan stats regering till förhandling med en annan stat. Är det statsmannamässigt?

SAURON:s öga

I jultider passar det att skriva lite om Tolkien, en författare som jag älskat sedan min ungdom. I denna artikel kommer jag emellertid att särskilt fästa vikten vid några av de filosofiska aspekterna av Tolkiens böcker och tolka dem utifrån några av de brev där han förklarar dem för sin läsekrets.

Julen, det goda och det onda

Julen. Högtiden då vi firar omtanke, medmänsklighet och generositet — mänsklighetens bästa sida. Men också tiden då vi påminner oss om hur staten utan samvetsbetänkligheter kan tvinga en ung familj med en höggravid förstföderska att resa tvärs över land och rike bara för att kunna registrera dem som skattskyldiga i Skatteverkets databas.

Radio Mises 39: Somligt var sämre förr

Årets avslutande episod går i julens, tacksamhetens och miraklernas tecken. Tänk att inte längre behöva dö i barnsäng, slippa äta bara kornmjölsgröt, kunna köpa en banan från andra sidan planeten för en krona, dagligen få vakna upp i en varm säng, kunna läsa information från hela världen i en manick man bär i fickan. Profit och medmäsklighet i harmoni har åstadkommit ett ofattbart välståndsmirakel. Edra ödmjuka podtjänare gör också etymologiska utsvävningar i nationens intresse. Och avslutar traditionsenligt politiskt inkorrekt.

Libertarianism som radikal ideologi

Det som gör höger-vänster-skalan så effektiv är att den på ett effektivt sätt smalnar av den politiska debatten och etablerar falska alternativ. Argumentet för skillnaderna mellan höger och vänster är i det närmaste lika löjligt att hävda att enäggstvillingar inte är lika varandra för att de inte är siamesiska tvillingar. För faktum är att både vänster- och höger-etatism handlar om kollektivism; varför skulle det vara en principiell skillnad mellan att diskutera kollektiven klass (vänster) och nationen eller folket (höger)? Den svenska politiska scenen gör tydligt att ”vänster vs. höger” på den politiska skalan inte spelar någon större roll; skillnaden mellan moderater och socialdemokrater är negligerbar – om man inte anser att spektrumet mellan Jonas Sjöstedt/Gudrun Schyman/Gustav Fridolin (vänster) och Annie Lööf/Göran Hägglund/Jimmie Åkesson (höger) på något sätt inkluderar samtliga möjliga åsikter.

Till patriarkatets försvar

”Who run the world?” frågar Beyoncé i en av sina hitlåtar, innan hon otvetydigt svarar: ”Girls”. Det får dig att tänka efter, eller hur? Hur skulle världen se ut om detta faktiskt stämde? Om civilisationen lämnades i kvinnors händer, skulle vi då leva i en utopi utan våld, våldtäkter och urinnedstänkta toalettsäten? Eller skulle vi, vilket den akademiska feministen Camille Paglia en gång elakt påstod, fortfarande leva i gräshyddor?
Det är ett intressant tankeexperiment, och ett som många feminister har sysslat med i flera årtionden. Tänk om männen uppfann patriarkatet för att de var avundsjuka på de otroliga samhällen som kvinnor hade skapat? Tänk om ett kvinnligt styrt samhälle inte de facto spårade ur i gnäll och bråk?

Självklart är jag nationalist

Självklart är jag nationalist. Jag har alltid tyckt att nationalismen är det mest naturliga svaret på likriktning och konformism. Nationalism betyder för mig att man tolererar och accepterar att individer i olika kulturer och sammanhang lämnas i fred att vara sig själva om de vill vara sig själva.

Nationsdebatten öppnas upp

Det har blivit mycket kultur på senaste, särskilt för något som är ett institut som ägnar sig åt libertarianska ideer och österrikisk ekonomi. Problemet som sådant är att i ett land så fullständigt dränkt i politisk ideologi som Sverige så blir det lätt så. Kanske vore ett land som Sverige ett ypperligt tillfälle att undersöka de kulturella förutsättningarna för ett fritt samhälle – om inte annat för att vi är så långt därifrån då vi marinerats i socialpolitisk statsideologi så länge. Fördelen är naturligtvis att vi ges en närmast obegränsad mängd aktuella händelser där vi kan exemplifiera såväl hur ofriheten ter sig i ett överpolitiserat samhälle, som att visa på den ekonomiska inkompetens som tycks vara totalt rotad i den samhälleliga diskursen, oavsett vem som har ordet.

Veckan som förgick: Vecka 51

Sista veckan före julhelgen 2014 har gått till historien. Veckans stora övergripande tema är något så färgglatt som rasism. Vi har fått lära oss att rasismen finns överallt, nu även på ishockeypuckar. Men fotbollar och basketbollar då? Mises.se reder ut begreppen. Vad händer när pengarna tar slut? Ingen fara, även här reder vi ut begreppen. Mitt under pågående tortyrskandal i USA delar presidentens fru med sig av en minst lika hemsk historia om då hon utsattes för rasism när någon bad henne om hjälp. Rasismen är som sagt överallt. Vi talar även om pornografi, den könsneutrale tomthen, Hollywood och det militärindustriella komplexet. Mycket nöje!

Att hata tyskarna

En svulstig text av neocon-journalisten Ralph Peters i New York Post mot tyskarna som fortsatta beundrare av Tredje riket, som vi aldrig borde förlåta och vars produkter vi aldrig borde köpa, förser oss med två läxor. Ett, det neokonservativa hatet mot tyskar, liksom deras avsmak för vita från sydstaterna (samma ledarsektion innehöll fördömanden av de som har en positiv syn på konfederationens flagga), är både tvångsmässigt och överskuggande. Två, deras hat kan till och med vara viktigare för att förstå de neokonservativas uppförande än deras återstående kopplingar till Lev Trotskij eller Leo Strauss. Till skillnad från Trotskij, men likt Hitler, bygger neokonservativa sin världsåskådning och relaterade policys på dem som de hatar. Och de som neokonservativa tycks hata mest är tyskar och sydstatare — och inte endast nazisterna eller Ku Klux Klan. Även om de neokonservativa går i taket över islamister och palestinier, räknas dessa grupper som de politiska fienderna till den sionistiska saken. Till skillnad från vita sydstatare som värdesätter sitt kulturarv eller tyskar som vägrar förakta sig själva, är palestinier inte människor som de neokonservativa öser ut hat över för nöjes skull.

Frihet, Kärlek och Tvång

På det svenska språket finns det endast ett ord för kärlek. En person kan säga till sin man eller fru: ”jag älskar dig” och använda samma ord för att uttrycka tillgivenhet till sina barn och till och med till en nära vän. Det grekiska språket talar emellertid om fyra former av kärlek:
Eros: Kärleken mellan två poler som fysiskt och personligt attraheras av varandra.
Philia: Kärleken till en vän.
Storge: Kärleken till en familjemedlem.
Agapé: Kärleken till Gud.

Den reella konflikten rör något så simpelt som penning- och valutapolitik

Det är med stor sorg man kan betrakta hur konflikter i världen har skapats och fötts på grund av brott mot en sund ekonomi och ytterst på grund av brott mot Icke-våldsprincipen. Det är en tragedi att korrumperade politiker och i synnerhet banker använder sig av och exploaterar konflikter för sina egna politiska och ekonomiska syften. Historisk kunskap är därför mycket givande då den kan ge ledtrådar om hur samarbete kan se ut bortom geopolitiska skyttegravskrig. Hur många känner exempelvis till det positiva och utvecklade samarbete som Förenta staterna hade med Ryssland från 1776 och under 1800-talet? Hur många känner till att ryska fartyg försvarade Förenta staterna mot brittiska och franska flottiljer under det amerikanska inbördeskriget?

Medelvägens motståndare, del 1

Varför ska man publicera 100 år gamla texter på svenska, skrivna av en av tidernas största liberala tänkare och ekonomer, nämligen Ludwig von Mises? Mises är mer aktuell än någonsin, bland annat på grund av hans penning- och konjunkturcykelteori, bejakandet av liberalismen, samt hans knivskarpa kritik av socialismen, anti-liberalismen och statliga interventioner. Kurt Wickman valde ur Mises texter och försökte belysa hans olika sidor i boken Medelvägens motståndare. Boken börjar med en biografisk introduktion och fortsätter med ett urval av Mises texter som visar att hans inflytande på ekonomi och politisk filosofi i högsta grad är aktuellt även i dag.

Björn Söder och det förvirrade nationsbegreppet

Och så var det dags för medie-storm igen. Björn Söder (SD), andre vice talman, har gått ut och talat om sitt nationsbegrepp. Men vad sa han egentligen, och vad är det som är så upprörande? Låt oss gräva lite djupare. För det första så har Björn Söder ett nationsbegrepp som faktiskt känns mer relevant än det moderna, relativt tomma nationalstatsbegreppet. Nationalstaten innebär inget mer än att man är underkastade samma jurisdiktion, samma skattemyndighet, samma överherrar. ”Nationen” å andra sidan, är en gemenskap, en tillhörighet. Den baseras i de flesta fall på påtagliga gemenskaper som språk, värderingar, historia, o.s.v.

Information och propaganda : Ryssland

Ett av de stora problemen i det moderna samhället är varifrån man skall få pålitlig information. Detta är naturligtvis inget nytt, men om vi förr i tiden led av en brist på information lider vi nu av det som på engelska kallas “information overload”.

Statistik uppmuntrar dem bara

Det påstås ofta att ekonomer behöver makroekonomiska mått för att kunna avgöra hur ekonomin mår och för att förstå vad som sker. Detta ger dock upphov till frågan om varför det är nödvändigt att veta hur ekonomin som helhet mår. Vad är syftet med sådan information? En noggrann studie av dessa frågor visar att det på en fri marknad inte skulle finnas mycket mening med att mäta och publicera diverse makroekonomiska mått.

Veckan som förgick: vecka 50

Det blev mycket den här veckan. Se det som en extralucka i julkalendern. När det är så få som städar upp i det offentliga rummet hamnar desto mer på våra axlar. Det är ett smutsigt jobb, men någon måste göra det.
Denna gång noterar vi också att vissa humoristiska teman ofta återkommer i denna märkliga epok vi kallar Modärniteten. Vi gör därför ett försök att sortera in dem under hjälpsamma rubriker. Vi börjar i vanlig ordning med…

EU-migranterna och den mediala mörkläggningen av människohandel i Sverige

Sverige gynnar organiserad människohandel (trafficking) med EU-migranter och svenska media har ömsom förnekat och mörkat detta. EU-migranterna, som lever under svåra sociala och humanitära omständigheter, är indirekta offer för det svenska rättssamhällets och den svenska socialpolitikens tillkortakommanden att följa mänskliga rättigheter. I detta inlägg vill jag därtill lägga an ett libertarianskt perspektiv på EU-migranternas sociala situation.

Tjänar kvinnor mindre än män för samma arbete?

Ett centralt försanthållande i den moderna jämställdhetsdiskursen är att kvinnor är systematiskt underbetalda relativt sina manliga kollegor i arbetslivet. Denna tanke brukar uttryckas i termer av att kvinnor jobbar gratis efter ett visst klockslag på dagen alternativt efter ett visst datum på året, t.ex. att kvinnor, för en arbetsdag mellan 9 och 17, endast får betalt mellan 9 och 15.53. Bilden av kvinnor som gratisarbetare har vunnit så pass bred förankring bland allmänheten att den tryggt och utan att ifrågasättas kan användas som socialistiskt trumfkort för att annonsera nya fördelningspolitiska satsningar. Men som ansvarsfulla ekonomer måste vi ställa oss frågan om det underliggande påståendet är sant.

Radio Mises 038: Benjamin Juhlin

Till detta kremlsponsrade avsnitt har edra ödmjuka podtjänare Klaus Putin och Vladimir Palmstierna bjudit in Benjamin Juhlin, före detta miljöpartistiskt språkrör som numera leder frihetsbloggen Tebjudningen och översättningen av Human Action. Benjamin berättar om upplevelser i partipolitiken, om en av de mest socialistiska institutionerna på universitetet, sin egen väg mot frihet, och en uppsats i invandringsfrågan. Han förklarar varför subjektiv värdeteori är nödvändig för att förstå världen rätt. Utöver detta roar vi oss i vanlig ordning på Modärnitetens bekostnad, diskuterar hur fascismen räddade Europa, blir oense om Sveriges framtid, men blir inte förvånade över att UD inte har någon koll på vilken afrikansk diktator som får hur mycket av de 40 svenska skattebiståndsmiljarderna.

αναρχια är inte χάος, och tvärtom

Något säger mig att den gemene mises.se-läsaren är ungefär lika bra som undertecknad på att läsa/förstå grekiska (dvs inte alls). Men det är trots allt intressant att se på just dessa två ord i rubriken, för deras svenska respektive motsvarigheter (anarki och kaos) används gärna synonymt. Många ser dessutom denna sammanblandning som ett argument mot t ex den anarkokapitalism som förespråkas på mises.se, ofta kryddat med allehanda värdebaserade antaganden som att ”utan stat finns ingen ordning”. (Ordning är nog inte rätt ord för det vi sett t ex den senaste veckan.)

Lögner, lögner och förbannade lögner

”Vi torterade en del människor”
– Barack Obama, amerikansk president
Det enda positiva som går att säga om den amerikanska politiska systemet är att politiska krafter lyckades tvinga senaten den att sammanställa det som nu kallas ”tortyr-rapporten” [1]. Att säga att det är skrämmande att bara läsa referatet är en underdrift. Och dessutom kom därtill vad vi alla visste – det var helt meningslöst. Det var lögn att det förebyggt några terrordåd. Barack Obama skall ha heder för att han satte stopp för tortyr, och lika mycket skuld för att han omedelbart utfärdade amnesti för de skyldiga.

Politiker och den fria marknaden

Efter den senaste tidens politiska kaos så beundrar jag dem som fortfarande orkar hänga med i alla svängningar, själv tröttnade jag för länge sedan. Politik är bara något som tar en massa energi och tid ifrån viktigare saker. Politik är ett skådespel där man låtsas att man sitter inne på svaren på alla problemen i vår värld. I själva verket är det precis tvärtom. Politiken kan aldrig lösa några problem endast förvärra dem. Politiken är ett parallellt universum där man låtsas ha lösningen på problem som man löser genom att introducera nya regleringar och problem. Politikerna vet att det redan finns en lösning på alla problem och det är den fria marknaden. Självklart vill de inte släppa den fria marknaden fri då den skulle göra dem arbetslösa direkt.