KPI, Penningmängd och Byggkostnadspriser
Den klassiska definitionen av inflation är ökning av penningmängden. Denna graf är en sammanställning av tre serier statistik från Statistiska Centralbyrån. I grafen syns att KPI och penningmängden följer varandra hyfsat mellan 1982 och 1995. Sedan drar penningmängden iväg från den officiella inflationstakten. Vad hände? Kan det ha något att göra med Riksbankens explicita 2-procentiga inflationmål som antogs två år tidigare?

Anledningen till att barn går i skola är att staten har tvingat motsträviga föräldrar att skicka dit dem trots att de av tradition och motsträvighet velat hålla kvar barnen i arbete på gården. Ungefär så ser många svenskars förståelse ut inför skoltvånget. Men problemet med den ansatsen är att den är felaktig. Naturligtvis inverkar ett skoltvång positivt på skolnärvaron på kort sikt, då du i värsta fall kan bli av med barnen om du inte skickar dit dem.

Radio Mises gästas återigen av Daniel Fjellström och ett rekordlångt avsnitt uppstår. Vi får lära oss om personen Osama Bin Laden, hans historia, drivkrafter, krigsförklaring, fredsinbjudan. Islamismens historia och hot mot Sverige. Realpolitiska visdomsord som ”Om man verkligen ska kriga måste man döda fienden.”

Marknadsrelationer kritiseras ständigt för att vara självviska eller giriga, samt att själviskhet belönas vilket är etiskt skadligt. Som Friedrich Hayek sa, ”tron att individualism tillåter och uppmuntrar mänsklig själviskhet är en av de huvudsakliga orsakerna till varför många människor ogillar det”. Nåväl, den anklagelsen är falsk. Det är sant att det finns personer som gemensamt strävar efter mål, och som styrs av egenintressen, på marknaden, oftast utan att ens känna varandra, men att drivas av egenintresse är inte samma sak som att vara självisk.

Vecka 17 gick så fort förbi så vi blev lite sena i kommenterandet. Oroa er icke, även denna vecka skall dock på sedvanligt manér skickas till de sälla jaktmarkerna.

Självklart är det inte enbart så att vi länkar vissa av Andreas Cervenkas krönikor då han drar ungefär samma slutsatser som oss. Men vi skulle nog ljuga om vi sa att det inte spelade in alls. Andreas Cervenka är alltjämt en av Sveriges få läsbara finanskrönikörer, huvudsakligen för att han inte accepterar att något är sanning för att tillräckligt många nationalekonomer och politiker säger så.

Det finns ytterligare en faktor som gör det osannolikt att välståndet som skapas med statliga utgifter helt kompenserar för välståndet som förstörs av skatterna som betalar för dessa utgifter.

Var är det störst risk att libertarianer hamnar snett i ämnet historia? Det är, generellt, när de framställer amerikansk historia som en väsentligen libertariansk berättelse.

Rysslands politik har till största del varit en reaktion på amerikansk aggressivitet, och verkar ha väldigt lite att göra med sovjetisk imperialistisk nyanda. Ända sedan Moskva gav upp det kalla kriget och sitt imperium genom och upplösa både Warszavapakten och Sovjetunionen så har USA dragit nytta av detta genom att utöka NATOs etableringsyta hela vägen fram till Rysslands gränser.

Veckan 16 har gått till historien, och den har bjudit på gott om humor. Här följer ett axplock utan inbördes ordning.

Innehåll: Fem (5) citat av Benito Mussolini, ett fan-brev, en gnutta nedladdningsstatistik, en favoritkommunist, en skopa resonemang kring statliga socialbidrag till företag. Allt blandat huller om buller och gräddat alldeles för länge i denna episod av mises-podden.

Hur borde man som libertarian bedöma krisen i Ukraina? Vissa hävdar att man bäst uppvisar frihetligt nit genom att man (1) förhärligar Majdanupploppen och den regering som blev dess efterbörd, (2) välkomnar, ursäktar eller med eftertryck ignorerar USA:s inblandning i sagda revolution och regering, och (3) hysteriskt demoniserar Vladimir Putin och hans regerings inblandning. Eftersom Ron Paul vägrar att följa detta manus eller väljer att vara tyst i sammanhanget försöker NATO-ister förlöjliga honom som en anti-frihetlig, anti-amerikansk lockfågel för Putins regim.

Vi borde inte irriteras över politiker som häver ur sig fullkomligt absurda påståenden. De gör ju trots allt bara sitt jobb. Trots detta blir vi irriterade. Tyvärr irriterar olika politiker olika människor. Pascal sa att de flesta av våra problem har att göra med vår oförmåga att sitta tyst i ett rum, men jag tror att de uppstår främst på grund av vår oförmåga att hålla med varandra om vad som är absurt.

Kan en två år gammal nationalekonomisk analys av svensk alkoholpolitik ge oss en fingervisning om vad som väntar när vinster förbjuds i vården? I så fall har vi att se fram emot sjuksköterskor som springer omkring barbröstade på de statliga sjukhusen.

Expressens ledaress Anna Dahlberg publicerade nyligen en högst uppmärksammad krönika om tiggeriet. Den ovanligt rättframma konfliktpresentationen lyder enligt följande:
I grunden finns det bara tre positioner att välja mellan: 1) att genom systematiska avhysningar och/eller ett förbud se till att färre väljer att söka sig hit för att tigga, 2) att acceptera framväxten av kåkstäder och öppen misär eller 3) att ta ett försörjningsansvar för fattiga EU-migranter som vill bo i Sverige. Men är denna uppställning verkligen komplett?

Det finns ingen villfarelse som är mer seglivad och inflytelserik än den om statens förmåga att lösa alla våra ekonomiska problem genom att spendera pengar. Har den privata industrin stagnerat? Det kan lösas med statliga åtgärder. Finns det arbetslöshet? Det måste förstås bero på “otillräcklig privat köpkraft”. Botemedlet är uppenbart. Allt som behövs är att staten spenderar tillräckligt mycket för att kompensera underskottet.

Vad är ett pris? Ett pris kan tyckas vara något mycket enkelt, men är i själva verket något mycket mer invecklat. Ett pris är en överenskommelse för ett utbyte. Som sådant är det unikt, och är alltid specifikt för en situation. Det förändras mellan olika tider och platser, och olika aktörer. Ett pris är dock mer än så. Ett pris är en liten bit information i en gigantisk ekvation som vi brukar kalla för marknadsekonomin. Det är en signal om hur man skall samordna flera miljarder olika arbetare, många miljoner företag, många miljoner olika råvaror, insatsvaror, tjänster, löner, vinster och investeringar.

En ständigt återkommande fråga är ”men hur…” följt av frågeställarens för tillfället mest omhuldade problem. Ett vanligt sådant är vägar, som tydligen är något som inte skulle ha funnits utan statens makt. Och det är ju inte så svårt att förstå – det är utan tvekan rätt uppenbart att Sverige (liksom resten av världen) skulle vara helt utan möjlighet till kommunikationer och transporter vore det inte för de knapptryckande jepparna på Helgeandsholmen i Stockholm och deras maktfullkomliga illusion om att Land Skall Med Lag Byggas.

Följande artikel är tänkt att visa 7 citat från Adolf Hitler, och några utdrag från nationalsocialisternas partiprogram, för att visa att Adolf Hitler var en stolt socialist.

Med denna veckosammanfattning vill vi först önska Glad Påsk. Det är ju så att påsken är frihetens och livets högtid. Våra hednafäder firade ljusets, vårens och livets återkomst medan vite Krists efterföljare firar sin guds uppståndelse till livet samt det forna Israels befrielse från träldomen i Egypten. Påsken är således en fin sak att fira, ty vem vill inte vara fri från träldom?
Vid närmare betraktelse visar det sig att ganska få vill vara fria från träldom.

Som svenska Mises-institutets utsedde pessimist och domedags-förespråkare känner jag att jag inte riktigt fyllt mitt uppdrag på senaste tiden. Här följer ett blogg-inlägg för att råda bot på det. Kära svenskar, folk, fä och övriga! Som de säger på amerikanska innan smällen: ”Brace for impact!”

Poddpladdrarna Klaus och Hans gör sitt bästa för att hinna igenom så många frågor på så kort tid som möjligt och lyckas delvis. Vilda spekulationer blandat med ekonomiska och frihetliga resonemang. Dessutom svaret på frågan i vilken omfattning arv påverkar kultur. Kanske.

Människosläktet är ett gott släkte, generellt begår vi inte brott mot våra medmänniskor. Vi går inte hem från en middagsbjudning med värdparets silverbestick i byxlinningen, än mer sällsynt är det att vi brukar våld mot varandra. Vi har en god känsla för vad som är rätt och fel i det personliga samspelet — i den fysiska världen är vi utmärkt skapade att bete oss på ett sätt som gagnar människor och natur omkring oss och inte bara oss själva.

Per Bylund, senior fellow här på Ludwig von Mises-institutet i Sverige, intervjuas i senaste upplagan av podcasten PoliticalBadger. Huvudämnet är Sverige och den för amerikaner alltid lika aktuella frågan: är Sverige ett socialistiskt utopia? Svaret borde vara uppenbart för alla som läser mises.se (svaret är alltså ”nej”), men det är en vanlig missuppfattning som tål att diskuteras. Om och om igen.

Under det Romerska rikets tid brukade Cato den äldre avsluta vartenda tal med frasen ”Delanda est Carthago” (Karthago måste förstöras). Trots att Rom hade utkämpat två krig mot Karthago ansågs de fortfarande utgöra ett hot mot republiken. Cato såg Karthago som ett betydande hot, och han kom därmed fram till slutsatsen att Rom aldrig skulle vara säkert så länge som Karthago existerade. Den synen höll han så starkt att han avslutade alla sina tal med den frasen, även när talen handlade om helt andra ämnen.

Vecka 13, en otursvecka? Ja många har onekligen haft otur när de tänkte denna vecka. En norrman har lyckats dela upp Sverige i två läger: de som tyckte att han gullade med en partiledare och de som tyckte att han var på tok för hård. En kommunist slår på autopiloten och skyller ett massmord på kapitalismen. Liberalismens företrädare i Sverige har haft en synnerligen mörk vecka där de klagat på marknaden och ber mamma staten om hjälp samtidigt som de vill fortsätta förbjuda dans.

Datorerna invaderar? Det är alltid intressant att notera hur vanliga dagstidningar ibland snubblar på ekonomiska sanningar. Oftast ser de ganska yrvakna ut. Det har nyligen observerats att ”datorer slår ut medelinkomst-jobb”. Och det är förvisso sant, men det är en vilseledande rubrik. I själva verket så slår den ut medelinkomst-jobben genom att förvandla dem till höginkomstjobb. För någon med lite ekonomisk förnuft är detta en simpel a-priori sanning. Datorer är vår tids viktigaste kapitalvara. De effektiviserar i princip varenda produktionsprocess som existerar.

2010 publicerade vi en översättning av de två första kapitlen ur Henry Hazlitts klassiker Economics in One Lesson. Vi kallade boken En Lärdom, och översättningen stod Christian Palmstierna för. Flera år senare fortsätter vi nu översättningen av boken, denna gång tack vare Nasim Naraghi. Vi fortsätter därför där vi slutade senast och presenterar härmed kapitel 3.

Vill egentligen gå in och äta kakor? Det strider inte mot libertarianska principer för anställda att gå samman och kräva bättre villkor av sin arbetsgivare. Men det strider heller inte mot libertarianska principer för arbetsgivaren att ge dem sämre villkor, eller att avsluta en anställning utan att behöva motivera sig.

Som motreaktion till upplysningens evinnerliga mätande och vägande uppstod romantiken, och med denna fick vi nationalromantik och nationalism. Hans och Klaus ger sig ut på djupt vatten; den ene kommer ut som nationalist och den andre försvarar saudiarabien. Mer eller mindre rumsrena ämnen som eugenik, ras, arv, miljö och Heidenstam avhandlas i varierande grad. Nationalstaten skärskådas och konstateras vara inte bara en dålig försvarare av nationen utan rentav dess fiende.