Jag har, min vana trogen, sökt utvärdera den adaption PJ the Defiler gjort av den bok jag älskar mest av alla här i världen; the Hobbit. Den tredje delen gick upp på biograferna nu i december, men på något vis verkar det inte vara riktigt lika mycket liv kring den som de andra två. Varför är tyvärr inte svårt att se. Jag brukar ju gå igenom felen och avvikelserna från originalstoryn steg för steg, och det kommer bli av här med, men jag tror faktiskt att det finns något ytterligare som tynger den här filmen, något som gör att även de oinvigda tvekar. Min vrede kommer sig ju ur en möjligtvis överdriven idé om att man ska respektera de verka man jobbar utifrån, men även bortsett från det tror jag det är svårt att inte uppleva den här filmen som ganska.. tja.. futtig.

Den nya regeringen har berättat vad den tänker göra med skatterna. Hur det blir för de över 65 har varit en relativt het fråga – ja, egentligen ända sedan Göran Persson i valet 2006 bestämde sig för att låtsas att jobbskatteavdraget innebär att pensionärer plötsligt betalar mer skatt på sina inkomster än vad de som jobbar gör. (Det kallas allmän löneavgift, dumbom!)

Vi verkar nämligen leva i ett samhälle som lider av associationspanik. Det tar sig en hel del uttryck också – allt från att folk inte får fortsätta jobba för att de har fel text på mössan på en Facebookbild till att människor förväntas ta avstånd från illdåd som andra människor med någon typ av likartad etnisk bakgrund gör. Nu har CUF drabbats av det. I fredags fattade vi beslut om att vi vill legalisera och reglera cannabis på samma sätt som alkohol är reglerat idag, och det blev, ska vi säga, en liten mediagrej av det hela.