Jag ber dig, höj nu ögonen från din datorskärm och beskåda den armé av harmlösa idisslare som fyller det öppna kontorslandskapet du befinner dig i. Faller din blick måhända på något kultiverat råskinn eller är det röstboskapets fuktiga ögon som slött tittar tillbaka?

Att vara svensk medborgare innebär nämligen att man först och främst är svensk, i andra hand får du vara muslim, kristen eller vad du vill. Men i första rummet, alla dagar i veckan, sätter du ditt svenska medborgarskap. En rimlig tanke är att dom som bestämt sig för att krossa den västerländska civilisationen skall förlora det och alla medföljande privilegier.

Hur en politisk rörelse, i detta fall den frihetliga, formar och hanterar bilden av verkligheten kommer avgöra om vi lyckas eller inte!

Dra ut sladden, säg upp prenumerationerna och låt dina vänner vara ditt nyhetsfilter. Du kommer kanske inte kunna hänga med i diskussionerna om vem som vann senaste mello men jag lovar att du så sakteligen istället kommer börja bryta dig loss från den indoktrinering som skapat den moderna svenska konsensuskulturen

Det är väl kanske inte så långt kvar innan jag står där framför bödeln och rackardrängarna. Funnen skyldig det värsta brottet av dom alla. KLIMATSKEPTICISM!

Jag försöker sammanfatta (jag har tillgång till fler detaljer i ärendet) ett skrämmande fall av myndigheters maktmissbruk i Skåne. Vid Ringsjön mitt i Skåne finns ett sommarstugeområde som varit bebyggt sedan åtminstone 1930-talet.

Titta på bilden och ställ dig frågan varför det engelska ordet för vänster, “left”, inte står på skylten? Right, som kan betyda såväl höger som riktig, rättvis och rätt står det däremot!

Utan att vara helt ute och segla vill jag påstå att majoriteten av mina partikamrater i Klassiskt liberala partiet tycker att kommunalt självbestämmande är en central fråga.

Tillsammans med en bekant var jag och lyssnade på Markku Rummukainen i lördags kväll. Det var en smått bisarr upplevelse. Föredraget var en del i Kristianstad kommuns framtidsvecka, som avhölls för sjätte gången.

Det jag är intresserad av här och nu är fråga huruvida vi även bör kassera den klassiska liberalismen när vi skär bort den varböld som den moderna liberalismen är? Om avkomman blivit så korrupt innebär det att även urfadern var skräp?

Dom Socialistiska Snor-Ungarna är ute och snurrar igen. Nu lockar man medlemmar till sig genom att erbjuda pengar och varor.

Här ser ni det i all sin prakt, slutresultatet av kulturkriget. Så här ser vänsterns segern ut, den extrema statsindividualismens slutstadium där staten tar hand om allt så vi kan fokusera på att förverkliga oss själva, ett förverkligande som blott kräver att vi låter våra unga indoktrineras och våra gamla vanvårdas under politiska kommissarier förklädda till sköterskor.

och går på stadens gator som en vanlig man…. Sådana nätter drabbar dock aldrig Björn Östbring som i kvartal ägnat hela 3600 ord [1] åt att beskriva medborgarnationalism (vilket tydligen har synonymen “liberal nationalism”)

Det är väldigt lätt att fastna i gnällandet, att ständigt peka ut problemen, ironisera över läget och ösa galla över den nya och förvirrade adeln, gud ska veta att det finns mycket att spy galla över.

Det sägs att endast Sverige svenska myndigheter har. Det stämmer nog, nu har vi nämligen ett myndighetsbeslut på att Trump kan uppfattas som stötande.

Maggan drar från arvfurstens palats, endast sörjd och saknad av tillskyndarna för den s.k. feministiska utrikespolitiken.

Om allmänna val, demokrati och folkvalda parlament kan man ha många synpunkter. Jag har dock bara en. Nämligen att det är något allvarligt fel med alla tre.

Jag skrev för en tid sedan om badjävlar och sjöfylleri. Vet att en del läsare blev ledsna på mig för det. Så här kommer en liten förklaring till varför jag lånar begreppet badjävlar från Lars Molin.

Den klassiskt liberalt orienterade medborgaren står inför en rad praktiska utmaningar inför skapandet av ett mer frihetligt samhälle.

Tillståndet i riket får, som ett resultat av inte bara det socialdemokratiska vanstyret, sägas vara mindre gott än för en månad sedan.

Vår käre ledare och statsminister Stefan Löfven har pekat med hela handen i media efter senaste veckans dödsskjutningar. Med all den vishet (?) han besitter pekar han ut partyknarkande och skolk som två viktiga orsaker.

Att en vänsteragenda (alldeles oavsett om man vill se det som ett resultat av kulturkriget[1] eller kulturkonformismen[2]) helt dominerar debatten inser man illa kvickt när man sätter sig ner och verkligen börjar fundera på hur invandringsdiskussionen egentligen förs.

Vänsterdrivna samhällen är inte rättvisa när den ”nya överklassen” inom den offentliga sektorn lever lyxliv.

Att svenska regeringar av olika skäl valt att möjliggöra en sådan situation trots de helt förutsebara och allvarliga riskerna för Sverige knutna till massinvandringens konsekvenser, är inte acceptabelt – och dessa politiska beslut bör därför ses som brott.

Efter att ha avhandlat böcker skrivna av flintskalliga despoter[1] och långhåriga politiska tänkare [2] så är det dags för ännu en allmänbildande skrift, Fascismens doktrin av Mussolini och Gentile [3].

En lite mer ”extrem” och avsiktligt utmanande reflektion om det Mises och Åke redovisade häromdagen. Jag har alltid hatat monopol.

Vi bör kasta talet om kulturkriget över bord och benämna det som händer vid dess rätta namn. Det är frågan om kulturkonformism och ingenting annat! Det finns två enskilda händelser i det europeiska 1900-talet som i sina efterdyningar lett till kulturkrig.

Myndighetens huvudsakliga sysselsättning tycks vara att försvaga civilsamhället genom att betala ut bidrag till olika organisationer. Bland annat har man kritiserats för att Sveriges Förenade Muslimer, som sprider grova antisemitiska, homofoba och kvinnoförnedrande budskap, fått pengar. Min personliga favorit är dock när Rådet av enade kreoler mottog 1,3 miljoner kronor för att “chilla organiserat”.

Ibland läser jag artiklar som lämnar mig mållös, det sker inte så ofta eftersom jag som regel inte tar del av medströmsmedia men ibland slinker något uppseendeväckande anstötligt igenom ändå. Det skedde igår när jag läste Emmanuel Örtengrens vädjan om att barn bör frihetsberövas under en ännu större del av året

I Danderyd har kommunledningen precis 16896 skäl att svära ve och förbannelse över det s.k. kommunala utjämningssystemet. Pamparna i Åsele får däremot antas ha precis 29058 anledningar att gilla det. Det är nämligen storleken på beloppet per kommuninvånare som Danderyd skyfflar in i, respektive Åsele får ut ur det s.k. kommunala utjämningssystemet.