Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Myten om rättsstaten

Till det progressiva samhällets mest omhuldade myter hör föreställningarna om den oförvitlige byråkraten, de självständiga domstolarna, principen om armlängds avstånd och de statsägda mediernas oberoende.

Om den parasitära klassen och dess moral

Efter att Samhällsnytt i veckan publicerade ett suddig film i vilken vad som synes vara en blond flicka utsätts för en brutal misshandel av personer vilkas vokabulär kretsar kring orden “fucka”, “mannen” och “wallah”, har många uttryckt stor upprördhet över att andra valt att dela detta klipp.

Nyliberalens anatomi

Nyliberalen utgör dock inte en naturlig allierad. Nyliberalen företräder en radikal och särdeles omedgörlig gren av den liberalism som alltid varit besjälad av att motarbeta högern – och det märks. I en tid då man hade en gemensam fiende och de brännande frågorna till sin natur var ekonomiska var visserligen en osäker allians mellan högern och nyliberaler möjlig, men i en tid då i stort sett alla relevanta konfliktytor rör kultur finns inte längre någonting som förenar högern och nyliberaler.

Om medborgargarden och risker

Vad som dock mer än någonting annat kommer få etablissemanget att visa sitt rätta ansikte är vad som sker den dag det faktiskt brister för folk. Den dag allmänheten får nog kommer det inte råda polisbrist. Den dag allmänheten får nog kommer talet om att fängelse inte hjälper mot brott vara som bortglömt. Den dag allmänheten får nog kommer man i en samlad vänster stå helhjärtat bakom hårdare tag.

In i grottan

I kulturen finner vi inte bara konst, musik och litteratur, utan också en mycket användbar värdemätare på civilisationens dagsform. I den på en och samma gång både suggestiva och dekadenta centraleuropeiska 1920-talskonsten finner vi till exempel inte bara alla kännetecken på hur de sista resterna av feodalismen dukar under för att ersättas av en liberal ordning, utan också en fingervisning om vad som komma skall.

En reklamfilm för mycket

Att man på SAS i dagarna lyckats skjuta sig i foten medelst en herostratisk reklamfilm har sannolikt inte undgått någon som läser denna text. Vad som är intressant i denna fas av nyhetscykeln är dock vare sig filmen som sådan (alla relevanta analyser av denna var för länge sedan redan skrivna när den nu aktuella filmen släpptes) eller de reaktioner den gett upphov till, utan framför allt reaktionerna på reaktionerna.

Om framstegsdyrkan och parasitism

En fråga som många både ofta och på i allra högsta grad förekommen anledning ställer sig är varför arkitekter brinner för att rita byggnader som för tankarna till Stasihögkvarter, interneringsanstalter, reaktorsarkofager och hastigt uppförda betongelementkonstruktioner tänkta att temporärt husera offren för en förödande jordbävning.

Om den heliocentriska världsbilden och Curtis Yarvins parentes

Curtis Yarvins utlovade serie om fem essäer i The American Mind har i skrivande stund inte kommit längre än till del två, men parallellt med detta har en Yarvin som till mångas glädje tycks ha återfunnit skrivlusten inte desto mindre också i två texter utöver de utlovade fem redan hunnit med att kommentera ämnen mer dagsaktuella än spörsmålen tänkta att avhandlas i artikelserien.

Den amerikanska antikroppen

Under tilltagande amerikansk hegemoni har en uppsättning instinkter inympats i det europeiska psyket som, trots att dessa på pappret varit moraliskt normativa, haft till funktion att bevara och stärka kontinentens underordnade ställning.

Nationalismens dubbelnatur

Varför avskyr egentligen liberaler så instinktivt sin egen skapelse nationalismen så mycket? Frågeställningen kan vid första anblick framstå som ointressant för den som till äventyrs mest skakar trött på axlarna när en nervklen liberal för tionde gången under en och samma dag sträcker sig efter luktsaltet

Om Centerpartiet, näringslivet och svågerkapitalismen

Att en naturlig slutsats av detta är att högern varken bör se liberaler eller näringslivet som allierade behöver knappast påpekas. Intressant nog finner vi dock att detsamma gäller den som faktiskt värnar liberalismen så som denna traditionellt har uttolkats.

Den missförstådda konsensuskulturen

Kombinationen av formell frihet och en väldigt långtgående konsensuskultur möjliggjorde därför någonting tämligen unikt i världshistorien, nämligen att stora, snabba och omvälvande framsteg kunde ske utan att detta gick ut över samhällets stabilitet.

Om vetenskapsbegreppet som vapen i den progressiva politikens tjänst

I grund och botten handlar det inte så mycket om att vetenskapen slutat producera vetenskap som att den blivit politiskt lyhörd och servil. Detta sammanfaller med att vetenskapen som begrepp knutits nära den progressiva politiken, och att gränsen mellan vad som brukade vara två väldigt skilda världar därför också luckrats upp.

Etablissemanget som åt upp utsädet

I ett Sverige präglat av utbredd otrygghet och rå brottslighet väljer inte desto mindre många att dra slutsatsen att det är rasism och “islamofobi” som utgör de problem det är mest angeläget att bekämpa.

Om de antika, medeltida och faustiska människotyperna

I den gängse föreställningen om “de gamla grekerna” finner vi en vagt definierad värld där Akilles och Sokrates mycket väl kunde råka möta varandra på agoran. Ingenting kunde dock vara mer felaktigt, då Akilles var en produkt av bronsåldern medan Sokrates var verksam under den långt mycket senare antiken.

En propagandafilms anatomi

LO har i dagarna släppt en propagandafilm, som trots såväl det plattityddrypande namnet Ta tillbaka jämlikheten som det faktum att den nu hånas av “högern” är väldigt välgjord.

Om vänstern och neutralitetspolitiken

Till vänsterns mer karakteristiska egenheter hör nämligen att stora delar av dess tankegods anses vara neutralt, trots att få skulle tveka att peka ut motsvarande högerpositioner som i allra högsta grad politiska.

Det perverterade frihetsbegreppet

Oavsett om man kallar sig för liberal, libertarian eller någonting annat bör man därför ha klart för sig att vad som förenklat uttryckt skulle kunna kallas för konservatism är en förutsättning för frihet, och att individualismen, nihilismen och hedonismen effektivt undergräver förutsättningarna för ett verkligt frihetligt samhälle.

Liberalismen och kausalitetsprincipen

På den reaktionära tankesmedjan Fnordspotting finner vi oss inte sällan i polemik med liberaler av en sort det vore mer naturligt att räkna som allierade än fiender. Gemensamt för dessa är att de är klassiska liberaler, att polemiken rör vår användning av liberalismbegreppet som ett skällsord samt att deras invändningar mot detta bottnar i att de flesta konservativa ståndpunkter enligt dem är fullt förenliga med den klassiska liberalismen.

Den faustiska arketypen

Intressant nog öppnar sig här därför möjligheten att den västerländska människans spirituella kris inte beror på kristendomens tillbakagång, som så ofta antas, utan på att den västerländska människans behov av ett faustiskt sammanhang inte är uppfyllt.

Om whighistoria och dödligt våld

Till den gängse samhällsdebattens mer infekterade frågor hör huruvida samhället blivit mer eller mindre våldsamt. Två läger med sinsemellan väldigt olika bilder av situationen har utkristalliserat sig, varav det ena fokuserar på den risk gemene man löper att utsättas för våld, och det andra på aggregerad statistik utan någon hänsyn tagen till de specifika omständigheterna.

Det attiska operativsystemet

I begynnelsen var – åtminstone vad den västerländska människan beträffar – Attika. Såväl människan som högkulturen föregick visserligen den civilisation som växte fram i och runt Aten, men inte desto mindre representerade atenaren någonting nytt.

Brexit, julvalet och kulturkriget

Till de mer underhållande aspekterna av det uppror som på senare år utbrutit mot den progressiva hegemonin, hör de guldkorn man kan finna bland reaktionerna på händelser som det brittiska julvalet.

Om Thatcher och Johnson

När Margaret Hilda Thatcher 1979 valdes till Storbritanniens premiärminister var detta starten på ett paradigmskifte. I det land Thatcher tog över hade den utveckling mot en planekonomisk ordning som redan 1941 hade förutspåtts av James Burnham gått väldigt långt, men till skillnad från vad Burnham förutspått hade resultatet blivit stagnation och kaos.

Näringslivet och högern

Den utbredda föreställningen att näringslivet och högern står på samma sida visar sig i ljuset av detta vara en mycket dålig ledstjärna. I en tid då socialismen var på uppgående och samhällsdebatten dominerades av helt andra frågor var ofta en allians mellan högern och näringslivet till gagn för båda parter, men idag är situationen en helt annan.

Om jordbruk och innerstadsliberalism

När någon som Fredrik Segerfeldt koketterar med hur han bojkottar svenska jordbruksprodukter, speglar detta både i en abstrakt och en i allra högsta grad konkret mening innerstadsliberalismens värderingar, intressen och föreställningar.