Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Den demokratiska exceptionalismen

För att förstå en given föreställningsvärld är det ofta till stor hjälp att isolera de antaganden – eller om man så vill, premisser – som denna vilar på. Dessa premisser är ofta gäckande, emedan de i regel både är outtalade och i breda kretsar tas för så självklara att få ens är på det klara med att de utgör just premisser.

Den aristokratiska högern

Skall någonting i grunden förändras till det bättre behöver dock högern först flytta fram sina positioner betydligt mer. Detta kommer inte bara kräva insatser på många områden, utan också att man skingrar de många missförstånd som omgärdar vad en högerposition faktiskt består i, och som fått till konsekvens att högern ofta får klä skott för vad de liberaler som avskyr den ställt till med.

Om skam, liberalism, mångkultur och anarkotyranni

Enligt ett ofta upprepat påstående daltar svenska politiker med brottslingar. Att detta blir den spontana reaktionen när även bestialiska brott utmynnar i mycket lindriga straff är förståeligt, men uppfattningen förtjänar inte desto mindre att nyanseras.

Om invandringspolitiken och dess ideologiska överbyggnad

Enligt det progressiva samhällets medielogik anses även det triviala brottet äga stort nyhetsvärde, om detta kan kopplas till rasistiska motiv. Resultatet blir inte sällan att det banala ges betydligt större medialt utrymme än brott som mord, grov misshandel och bombdåd mot bostadshus.

Den prometiska civilisationen

I Oswald Spenglers kategorisering av den västerländska civilisationen som faustisk finner vi inte bara ett mycket användbart begrepp, utan också ett sådant som väldigt väl fångar vari samma civilisations särart består. I begreppet “faustisk” finner vi inte bara ett adjektiv som för tankarna till det moraliskt tvetydiga, utan också ett sådant som förebådar den dekadens Spengler gjorde sig ett namn på att härleda ur sin skapelse.

Om äkta och falska aristokrater

Efter att världen en tid faktiskt hade gått mot mer av den ekonomiska jämlikhet ideologier som socialismen så länge förfäktat, fick ord som “sinekur” under 1900-talet något daterat över sig. Idag är vi emellertid på många sätt tillbaka där vi startade, då den kast som går under namn som “den nya klassen”, “the managers” och “den djupa staten” med tiden utvecklats till det progressiva samhällets frälse, med allt vad detta innebär av inofficiell makt, utmärkelser, titlar, status, karriärmöjligheter, en rik flora av välavlönade chefsbefattningar, särskilda förmåner och återkommande miljardregn över de redan rika.

En bön för mycket

I den kristdemokratiske politikerns medgivande av att hans perspektiv är ett religiöst sådan finner vi därmed en förhållandevis ärlig hållning, medan vi i den socialliberale ledarskribentens övertygelse om att vad som med ett icke-religiöst förhållningssätt bara kan förstås som en högst godtycklig utgångspunkt skulle vara en universell och rationell hållning finner fanatismens alla kännetecken. Att det trots detta är den senare som anklagar den förre för att göra politik av sin tro, bidrar inte till att nyansera denna bild.

Om tiggeriet som politiskt vapen

Oviljan att få bukt med tiggeriet har i själva verket hela tiden haft en mycket enkelt orsak, nämligen att företeelsen tjänat den progressiva elitens intressen alldeles för väl för att man skall vilja bekämpa den. När utlänningar plötsligt börjar resa till Sverige för att tigga, ökar också drastiskt efterfrågan på de tjänster mången professionell välgörare med sexsiffrig lön och titeln “generalsekreterare” på visitkortet tillhandahåller.

Om framsteg, identitetspolitik och afrikanisering

I en artikel publicerad i nättidningen Politico redogjordes nyligen, närmast i förbigående, för de politiska realiteter Joe Biden (eller rättare sagt de personer denne har anlitat för att tänka åt honom) har att ta hänsyn till när han skall utse sin vicepresidentkandidat. Med en tämligen ödesmättad formulering påminns läsaren om att Hillary Clinton 2016 gjorde en vit man till sin parhäst, varpå artikelförfattaren i inte särskilt förtäckta ordalag antyder att detta skulle ha varit ett ödesdigert misstag:

Medelklassen, invandringen och kuddbarnen

Efter att en offentlig utredning i dagarna landat i slutsatsen att staten medelst tvångsåtgärder bör minska skolsegregationen, har frågan om vad som på modern svenska kallas för “kuddbarn” fått förnyad sprängkraft.

Om första maj och det nya falska medvetandet

I den mån ens inre liberal alltjämt utövar ett ohälsosamt stort inflytande över en, är idag sannolikt också en dag då man skadeglatt konstaterar att första maj 2020 är en ledig fredag utan de rituella demonstrationer som normalt förknippas med detta datum.

Om identitet, stamtillhörighet och rasism

Att så är fallet bottnar i en ytterst sällan synliggjord omständighet, nämligen den outtalade och i grund och botten också synnerligen godtyckliga premissen att rasism skulle utgöra en alldeles särskilt diabolisk form av ondska, därtill en sådan väsensskild från alla andra former av generaliseringar. Att denna premiss är just outtalad har fått till följd att den i stort sett aldrig vare sig förklarats eller motiverats, varför hela rasismdiskursen också är att betrakta som ett fuskbygge som för sin fortsatta existens är helt beroende av att människor redan från späd ålder indoktrineras till att missta vad som är såväl ett högst subjektivt värdeomdöme som en för flockdjur mycket främmande föreställning för en obestridlig sanning.

Om lagar och normer

Det legalistiska synsättet blir, annorlunda uttryckt, i förlängningen normernas fiende, och undergräver därför också ett av civilisationens grundfundament. Varje debattinlägg om huruvida till exempel bruket av droger bör vara lagligt eller inte är därför till syvende och sist – och detta oavsett vilken position som företräds – ett uttryck för en sådan legalistisk syn, och därmed i förlängningen också en del av problemet. Vad som i stället utgör det centrala är samhällets normer kring drogbruk, och ett exempel på en sund uppsättning sådana är i det aktuella fallet att droger med fördel kan brukas öppet av vagabonder, bohemer, dekadenta aristokrater, shamaner och profeter, men att samhället bör ha en tämligen oförlåtande syn på företeelsen när det kommer till de flesta andra.

Kina, viruset och vänstern

Vad som mer än kanske någon annan enskild faktor gör Kina till en uppenbart destruktiv kraft är någonting helt annat, nämligen att landet inte har några som helst problem med att identifiera vad den röta som angripit västerlandet består i, och såväl mer än gärna som mycket skickligt använder denna kunskap för att underminera den västerländska civilisationen.

Om expertdyrkan, grindvakter och parasitism

Att ett sjukdomsutbrott i Kina tillåtits störta ned vår civilisation i djup kris, är i mångt och mycket en direkt konsekvens av uselt ledarskap, ideologisk blockering samt institutioner som på en och samma gång är både gigantiska och anemiska.

Om frihetskamp som vägen till träldom

Frigörelsen från kejsaren blev till träldom under den ansiktslösa men mycket klåfingriga byråkratin. Frigörelsen från familjen blev träldom under fyrkantiga och empatilösa myndigheter. Frigörelsen från religionen blev träldom under konsumismen, nihilismen och den rörliga bilden. Frigörelsen från bygemenskapen blev till träldom under den globala finansbranschen, och den utlovade frigörelsen från nationen blev till träldom under en mångkulturell anarkotyranni.

Om pandemier och frihandel

Vi finner därmed att förutsättningarna för frihandel inte bara är guldmyntfot och frånvaron av såväl demokrati som fackföreningar, utan också en garanti om att ens handelspartners i skarpt läge inte kommer att prioritera den egna befolkningen framför utlänningar.

Om virusekonomi, tidspreferens och den dekadenta medelklassen

Den som själv sett till att i förväg förbereda sig på den ekonomiska kris vi nu gått in i, kan kosta på sig att hoppas på att alla kvartalskapitalistiska företag som blivit tagna på sängen av utvecklingen skall gå i konkurs. En sådan konkursvåg skulle på sikt också vara väldigt välgörande, eftersom den skulle skuldsanera ekonomin och därmed möjliggöra framväxten av ett mycket mer sunt och välfungerande näringsliv

Med Das Ich mot pestilensen

I tider av pestilens är det som bekant svårt – för att inte säga omöjligt – att värja sig från tanken att såväl isoleringen som karantänen tydligt representerar en platonisk-spengleriansk grotta. För en guénonian eller mensurärrprydd preussisk esoteriker är detta inte nödvändigtvis av ondo, men för den faustiska människan utgör inte desto mindre en dylik belägenhet många gånger en närmast outhärdlig begränsning, då en sådan tillvaro står i direkt motsättning till hennes mest grundläggande natur och fjättrar henne vid en miljö hon av naturen strävar att röra sig bort ifrån.

Om Wuhansjukan, framtiden och högern

De rent praktiskt sannolikt i stort sett meningslösa men i sak inte sällan direkt hårresande åtgärder man nu i land efter land tar till långt efter att smittan redan fått fäste ger en tydlig fingervisning om hur snabbt de sittande etablissemangen är kapabla att föra hela länder i dystopisk riktning, bara de politiska förutsättningarna medger detta.

The Wreck of the Edmund Fitzgerald

Två veckor efter att det amerikanska järnmalmstransportfartyget SS Edmund Fitzgerald gick under på Övre sjön under en novemberstorm 1975, publicerades en ovanligt poetisk artikel om förlisningen i tidskriften Newsweek. Av alla som läste artikeln blev en då 37-årig kanadensisk musiker vid namn Gordon Lightfoot så tagen av sjömännens öde att han inspirerades till att skriva vad som blev skulle bli hans mest kända sång – The Wreck of the Edmund Fitzgerald.

Om paradigmskiften och parallella världar

I en kaotisk tid då ett paradigm inte bara går mot sitt slut, utan det därtill är högst oklart huruvida det kommer att bli en gyllene högerera eller en teknokratisk dystopi som avlöser detta, finns också goda skäl att fundera lite extra över vad som kunde ha varit.

Wuhansjukan och inflationen

Den kris som nu utspelas runt omkring oss är en globalismens kris. Den startade i landet dit den globaliserade världen förlagt sin produktion, den spreds snabbt över världen till följd av den globalistiska visionen om fri rörlighet, den förvärrades till följd av att globalismen gjort världens länder beroende av import från andra länder vilka nu visar sig vara allt annat än pålitliga leverantörer, och den globalistiska härskarklass vars ansvar det var att häva krisen förmådde till följd av ideologisk blockering inte vidta nödvändiga åtgärder i tid.

Det bittra pillret

Om att Wuhansjukan säkrat en plats i historieböckerna som vattendelare råder idag knappast längre några tvivel. Den ekonomiska nedgång som virusets härjningar redan börjat utmynna i kommer bli drastisk, och de “stimulansåtgärder” som världens centralbanker inlett kan mycket väl pressa upp inflationen till nivåer som får tvåprocentsmålet att framstå som den gamla goda tiden.

Viruset, experterna och alarmisterna

I land efter land har vad som nu utspelar sig i Sverige redan inträffat, och att risken för att utvecklingen här skulle bli snarlik hur den varit där varit överhängande har därför också varit uppenbart. Att de enda som inte sett detta har varit makthavare och experter säger väldigt lite om “alarmisterna”, men desto mer både om vilka ovärdiga eliter vi begåvats med och hur begreppet “vetenskap” alltmer kommit att bli synonymt med en socialliberal världsåskådning.

Coronahöger och smittspridningsvänster

Till vår samtids mer utbredda missuppfattningar hör att vad som skiljer högern från vänstern i stort sett endast är de båda lägrens respektive syn på ekonomiska frågor. Denna uppdelning bygger en föreställning om att man längst ut till vänster på en höger-vänster-skala hittar en kommunist, och att man längst ut till höger återfinner en nyliberal.

Gonzo alla turca

När så Europa i detta läge faktiskt blir föremål för en storskalig påverkansoperation, därtill en sådan orkestrerad av en i allra högsta grad fientlig makt, väljer de liberaler som år ut och år in gastat sig hesa om hur utländska regimer försöker destabilisera Europa inte bara att vara knäpptysta om detta, utan också att lägga allt sitt krut på att misstänkliggöra sina något mindre naiva politiska motståndare.

Om kristendomen och dess janusansikte

Kristendomen är för åtskilliga troende i första hand en religion, och bland dessa (och då i synnerhet bland medlemmar av församlingar som folk i gemen älskar att göra sig lustiga över) återfinns många hårt arbetande kristna vilkas barn växer upp till att bli högst civiliserade, disciplinerade, belevade och intelligenta människor.

Den profetiske Burnham

Till de böcker man i allmänhet måste ha läst för att förstå hur världen faktiskt fungerar hör James Burnhams Suicide of the West från 1964. Till skillnad från många andra standardverk av samma dignitet är boken anmärkningsvärt lättläst, varför den också tjänar utmärkt som inkörsport för den som vill inleda sin frigörelseprocess från liberal indoktrinering och hjärntvätt.

Covid-19 – svart svan eller vitt piller?

Kort sagt, det enda som nu kan rädda Europa från en okontrollerad epidemi komplett med en lamslagen vårdapparat är turen. Den handlingsförlamning – eller rättare sagt, den beredvillighet att sätta globalismen framför människoliv – makthavarna nu uppvisar får i jämförelse till och med det medeltida smittskyddet att framstå som sofistikerat, vilket givet den gängse bilden av vilken nivå läkekonsten höll under denna period i sig är tillräckligt för att avslöja den för progressivismen så centrala myten om Framsteget som den bluff den är.