Är det möjligt att leva som ung på 2010-talet utan att bli formad av den enorma fixeringen på sagan om sig själv? En tid då människors självbild byggs av de själva inför åskådning av omvärlden – där introspektion är ett ord det endast talas om i tomma kyrkor, långt utanför Sveriges gränser. Frustrerad och förbannad på sig själv så att skriken som vill vrålas tystas i halsen av risken för att man då får lära känna en del av sig som ej kan delas med omvärlden.