Då Joakim Book Jönsson nyligen refererade till Deirdre McCloskeys refutation av Max Webers teori om den industriella revolutionens framträdande (ofta refererat till som den “protestantiska arbetsetiken”), kände jag att det kunde vara lämpligt att skriva en kort genomgång av denna teori, då det är en av de mer välkända teorierna inom sociologin.

Var Keynes verkligen en ”briljant vetenskapsman”, som Hayek hävdade? Han var knappast en ”vetenskapsman”, eftersom han var uruselt påläst i den ekonomiska litteraturen. Han var mer av en buckanjär, som tog en liten bit av kunskap och använde den för att tillfoga världen sin personlighet och sina vanföreställningar, med en driftighet som kontinuerligt drevs av en arrogans som gränsade till egomani. Keynes hade dock turen att födas inom den brittiska eliten, att utbildas inom de allra främsta ekonomiska kretsarna, samt att särskilt väljas ut av den mäktige Alfred Marshall.

I skuggan av de senaste månadernas fokus på immigration, Brexit, minusräntor och amorteringskrav finns en trend som ingen verkar bry sig om: Svenskarna sparar som galningar. Flera gånger under våren har jag pekat på svenskarnas sparkvoter som en intressant faktor, bland annat för att minska oron över höga skulder eller bostadspriser. Svenska hushåll har sparat mer av sina inkomster de senaste åren än någonsin – eller åtminstone så långt bak vi har siffror.

Knappt har dammet lagt sig efter Brexit innan vi snabbt har fått lära oss ett antal sanningar utav media. Inget av detta är egentligen särskilt förvånande och hade gått att lista ut i förväg. Anledningen till att Brexit vann i omröstningen beror nämligen på följande: Brexit-kampanjen baserades inte på fakta – till skillnad ifrån Remain-kampanjen så baserades inte Brexit på fakta. Om väljarna bara hade fått ta del av korrekt objektiv fakta så hade utkomsten blivit en annan.

Går libertarianism att förena med nationalism? Svaret beror givetvis på hur man definierar begreppen. Om nationalism enbart betyder en idérörelse som kan spåras till nationalstatens framväxt, den franska revolutionen och Herders tyska romanticism så är nationalism oförenligt med den klassiskt liberala traditionen. Om nationalism är en kollektivistisk idé som vilar på ”völkish romantik”, socialdarwinism, socialism och en auktoritär stat är begreppet diametralt motsatt samma klassiskt liberala tradition.

Midsommarfirandet tycktes på något sätt ljusare i år än på länge. Nyhetssidorna svämmades över av artiklar om folkomröstningen om Brexit och att en majoritet om 52 procentenheter röstat för utträde. En del kommentarer var negativa och menade att detta kommer innebära slutet för Storbritannien som land och för det europeiska samarbetet och frihandeln i Europa. Andra lade an en mer realistisk ton och påtalade fördelarna med att Storbritannien nu slipper EU-byråkratin och kan fortsätta samarbeta med andra, sannolikt mindre tvingande, medel.

Värdet av tekniskt framåtskridande, hävdar produktionisten, ligger inte i skapandet av ”avsättning för investeringar” eller ”investeringsmöjligheter” för en växande tillgång på kapitalvaror. Om begreppet kapitalvaror förstås rätt, som en beteckning på alla varor som köparen använder för syftet att producera varor som ska säljas, då, hävdar produktionisten, finns det ingenting sådant som en brist på ”investeringsmöjligheter” för kapitalvaror. Så länge som fler eller bättre konsumtionsvaror begärs, finns det behov av större tillgång på kapitalvaror.

I Sven-Eric Liedmans bok: ”I skuggor av framtiden – Modernitetens idéhistoria” delar författaren in Upplysningen i en hård och en mjuk sida. Den hårda sidan består enligt Liedman av naturvetenskap och teknologi emedan den mjuka av etik, politik och religionskritik. Mina utgångspunkter skiljer sig dock från Liedman då jag menar att det knappast går att beskriva alla de politiska ideal som upplysningsfilosoferna bar fram som mjuka eller humana, även om de nog kunde kallas humanistiska.

Studion gästas av Keir Martland från den brittiska Libertarian Alliance. Han berättar om läget inför folkomröstningen, hur han tror den kommer sluta och spekulerar i vad som sedan kommer hända. Att träda ut ur EU är en början för europeiska länder, det behövs mer.

Socialliberalen ser på kapitalismen som den allra hemskaste av allt ont. Han hävdar att mänskligheten levde relativt lyckligt i de gamla goda dagarna, men sen, som en brittisk historiker uttryckte, ”drabbades människorna likt ett krig eller en pest” av den industriella revolutionen. De borgerliga förvandlade överflödet till knapphet. Ett fåtal magnater njuter av all lyx. Arbetaren, observerade Marx, sjunker dock ”djupare och djupare” eftersom borgerligheten ”är oförmögen att säkerställa en existens för sina slavar inom dess slaveri”.

I senaste Radio Mises pratade Klaus och Hans delvis om ekonomisk utveckling oimagesch den industriella revolutionen. När de precis hade börjat prata om olika förklaringar till varför ekonomisk utveckling tog fart i slutet av 1700-talet, nämnde Hans ‘McCloskey’ och hennes 3 böcker om Bourgeois Era. Kort beskrev han teorin som en social teori där det blir mindre illa ansett att livnära sig på handel, innovation och entrepreneurskap, och att dessa blir mer accepterade som delar i ett dygdigt sätt att leva.

Det blir Stockholm Freedomfest i år! Den går av stapeln lördagen den 27 augusti på Östra real. Mer information och talarlista kommer inom kort!

Mycket har sagts och mycket har skrivits angående den rådande krisen för mjölkproduktionen. Många verkar tycka att det är svårt att förstå och många analyser kommer till felaktiga slutsatser. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte något märkligt som har hänt. Jag ger här min alldeles egna analys av läget.

Det finns två grundläggande sätt att se på det ekonomiska livet. Det ena synsättet dominerade 1800-talets ekonomiska filosofi, under inflytande av de brittiska klassiska ekonomerna, som t.ex. Adam Smith och David Ricardo. Det andra synsättet dominerade 1600-talets ekonomiska filosofi, under inflytande av merkantilismen, och har återkommit och dominerar nu 1900-talets ekonomiska filosofi, till stor del under lord Keynes inflytande.

Vi blundar, håller för näsan och sänker skopan i den gångna veckans dy och petar runt i det vi fiskar upp.

Är libertarianismen överspelad? Ron Paul kom och gick. Hans son, Rand Paul, gick utan att ens ha kommit. En artikel i Taki Mag menar att libertarianismen aldrig ens var en grej, att folk hellre vill ha trygghet än frihet, och att det blev uppenbart i och med flyttingkrisen. Den lilla libertarianism som för några år sedan ändå såg lovande ut, trängdes då bort av den nya, ”alternativa” nationalistiska högern.

Den österrikiska ekonomen Eugen von Böhm-Bawerk är känd av ekonomihistoriker för den fenomenala History and Critique of Interest Theories (1884). Innan han presenterade sin egen teori om räntefenomenet (i den andra volymen som utgavs fem år senare), klassificerade och motbevisade Böhm-Bawerk först alla andra tidigare förklaringar.

Gökboet har ”levererat” ännu en vecka. Förresten, det finns inga gökbon, så varför inte lite fågelkunskap till att börja med.

Så var detaljerna fixade, regelverket utformat, paternalismen given och saken biff! Svenskarna har för höga skulder för Pappa Statens tålamod och nu ska de bannemej ner: Amorteringskravet på bostäder införs den 1 juni. Kravet är utformat med en tvingande amortering om 2% av det ursprungliga beloppet per år, ner till 70% av bostadens värde, följt av 1% per år ner till 50%. Det kommer endast gälla nytagna lån, och nyproducerade bostäder är undantagna i 5 år. Dessutom finns undantag om man är tillräckligt sjuk eller fattig eller arbetslös.

Dagens fiat-dollar skapas i dagsläget på två sätt. Det första sättet är genom att den amerikanska centralbanken (FED) skapar nya pengar när den köper tillgångar. Pengarna krediteras på någons bankkonto, som då hamnar på bankens skuldsida som inlåning, respektive tillgångssida i form av reserver hos FED. Det andra sättet är då banksystemet ovanpå dessa reserver multiplicerar penningmängden flera gånger om, tack vare möjligheten att operera med fraktionella reserver.

Till exempel byggde framlidne Steve Jobs förmögenhet på $6 miljarder på den grundvalen att Jobs hade gjort det möjligt för Apple Computer att introducera sådana nya och förbättrade produkter som iPod, iPhone och iPad och sedan i stor omfattning spara och återinvestera den andel av vinsterna som kom honom till del.

En mastig vecka ligger bakom oss. Ryska agenter har fortsatt jobba övertid på att undergräva svenska folkets gedigna förtroende för sina överherrar, den demokratiska ideologin och de skattesubventionerade massmedierna. Den svenska beredskapen har stresstestats och funnits, som alltid, vara definitionsmässigt god.

Förstod Stefan Löfven svensk diskrimineringslagstiftning när han högtidligt deklarerade att man i Sverige skakar hand med alla, oavsett könsidentitet? I ett prejudicerande fall från Trollhättan 2013 fick nämligen en praktikant rätt mot sin arbetsgivare efter att ha vägrat att skaka hand med kvinnor på sin praktikplats – Trollhättans integrationsenhet.

RM gör några slumpmässiga dyk i nyhetssörjan och övergår sedan till att tala om tiden då mänskligheten övervann svälten och skapade ett aldrig tidigare skådat materiellt välstånd. Och teorier om hur detta gick till.

Var hälsade
Vi från
Oss som Håller Ordning
vill bara säga och få sagt
att det vore både ovist
och synnerligen naivt…

I en tidigare artikel förklarade jag Böhm-Bawerks lösning på räntefrågan. Specifikt förklarade jag hur det kom sig att en kapitalist, år efter år, kan tjäna pengar på sitt kapital utan att arbeta. Vi kan även formulera det på ett liknande sätt: Hur kommer det sig att kapitalisten kan spendera, låt säga 1000 kronor, på arbete och råmaterial, för att skapa en produkt som kommer att kunna säljas ett år senare för 1100 kronor? Varför bjuds inte priset på de medel som krävs för att skapa varan upp till 1100 kronor, och eliminerar den avkastning som kapitalisten erhåller?

Här är en sedvanligt korkad krönika, av det slag man är van att hitta i Aftonbladet. Krönikören huvudtes är att Uber exploaterar folk. Som bevis för sin tes för hon fram följande två ”bevis”: 1. Folk, särskilt ”nysvenskar”, hamnar i kläm. Hon beskriver en berättelse om en ”nysvensk” som körde Uber i Sverige, men blev tagen av polisen, eftersom det är olagligt att köra Uber i Sverige. Det efterblivna svenska regelverket, som om och om igen ser till att folk hamnar i kläm och får sina liv förstörda, är alltså på något sätt ett bevis för att allt är Ubers fel?

Äntligen är veckan 19 till ända. Den har sedan länge fyllt sin dårskapskvot.

I förra veckan blev det ett himla liv efter att DN publicerade den här artikeln om helikopter-pengar. Ett gäng professorer och chefsekonomer tänker sig att det gamla Milton Friedman-argumentet om att staten alltid kan höja inflationen om den vill genom att slänga ut pengar från helikoptrar, kan vara en lösning på västvärldens låga prisinflation. DI har också skrivit om idén.

För ett par år sedan var jag i London med en av döttrarna. Av allt roligt man kan göra i London såg vi musikalen Lejonkungen (rekommenderas). Häromdagen lyssnade vi igenom musiken och jag råkade lyssna lite extra när jag hörde sången Be Prepared och blev medveten om den smått genialiska texten. Den beskriver träffsäkert hur även den listigaste överherre behöver undersåtarnas stöd för att kunna utöva makt.