Svt har nyligen konfronterat brandslangsproducenter och personer som försökt sälja fläktar. Deras brott: att ha tjänat på skogsbränderna och värmen.

De första förskolorna på 1800-talet var privata, icke vinstdrivande och syftade till att förse de fattigaste barnen med uppfostran och kunskaper. Under 1900-talets första hälft knöts förskolorna närmare kommunerna som då fick ett större inflytande genom nya krav från kommunerna.

Jag kommer att göra en del läsare besvikna eftersom jag menar att både Hicks och Peterson har fel ingång till identitetspolitiken, men att de båda drar en del korrekta slutledningar av den. 

Jag såg nyligen den av Samtiden dokumentär producerade och uppmärksammade dokumentären Ett folk, ett parti. Filmen har sågats och avfärdats på grund av avsändaren, vilket är standard numera. Det har blivit långt viktigare vem som säger något än vad denne någon säger.

En av vår tids största ofriheter är försörjningen med livsmedel. Den styrs av ett knappt dussintal globala företag som är världens största industri och understöds av livsmedelsmyndigheterna i många länder. I och med att matproduktionen har industrialiserats har den gjort maten billigare. Men det har också gett upphov till en kost som människokroppen inte är genetiskt anpassad för. Tillsammans med livsmedelsmyndigheters rekommendationer har det lett till en pandemi av metabola sjukdomar.

Mises Institutes veckolånga utbildning i österrikisk ekonomi, Mises University, välkomnade i år ännu fler elever än förra året. Det är vanligt att intresset för österrikisk ekonomi går upp efter en kris, men årets uppgång måste bero på något annat. Kanske är det så att många anar en förestående krasch?

Gycklarspelet i Almedalen är över för den här gången. Tror jag. Har inte följt det tillräckligt noga för att veta helt säkert. Vet knappt vad som utlovats till det troende valboskapet. Men något har ändå trängt igenom trots att jag försökt isolera mig. Jag vet att Gotland varit invaderat av nazister. Att Annie med gråten i halsen lovade fler miljarder av våra pengar till Afghanska ”barn”. Jimmy lovade skatteavdrag för hemlarm. Och Stefan lovade 1000 kronor högre månadspeng till pensionärer – för dem som idag är 20-30 år, dvs om cirka 50 år.

Många är vi som skrattat gott åt Hans Roslings många föreläsningar, uppseendeväckande presentationer, inspirerande påståenden och tydliga budskap: världen blir bättre och bättre och vi är riktigt dåliga på att förstå det. När den charmige Professorn i Internationell Hälsa gick bort i cancer den 7 februari 2017 fylldes svensk media samtidigt av sorg för Roslings död och stolthet för det han åstadkommit: sammanställa, förmedla och konkret illustrera världens framgångar.

Här fortsätter det så-kallade (och ännu obetalda) beställningsjobbet från Bankföreningen genom att bråka lite till med skribenterna från Positiva Pengar (hädanefter ”PP-gänget”). Om du inte är sugen på penningpolitik, bankväsende, pengar och centralbanker kan du sluta läsa här. Men eftersom sisådär alla österrikare (och MMTs eller Positiva Pengar-fantaster) är rätt galna i det så fortsätter vi.

Det är lätt att avfärda Marx med fakta och empiri. Den ideologi han var fader till orsakade omkring hundra miljoner människors död. Ingen av hans ekonomiska förutsägelser blev verklighet. Arbetare i de industrialiserade länderna blev inte materiellt fattigare för var dag som gick, tvärtom blev de rikare och rikare. Den järnhårda lönelagen förintades av den faktiska löneutvecklingen (”up, up and away” snarare än för alltid förbunden med priset på spannmål). De proletära revolutionerna ägde inte rum i de mest industrialiserade länderna, utan i de minst industrialiserade länderna. Mer kapitalintensiva företag gjorde inte mindre vinster än mer arbetarintensiva företag, utan ungefär lika stora.

Så här i valtider slåss politikerna om vad exakt staten bör göra härnäst. Och det handlar nästan alltid om att stärka välfärdsstaten. Generellt sett ser ”högern” till hur systemet fungerar och föreslår att det ska effektiviseras så att färre resurser går till spillo (dvs vi får mer för pengarna). ”Vänstern”, å andra sidan, vill stoppa in fler resurser i maskineriet så att det blir mer ”ut” i andra änden. Bägge läger är med andra ord i någon utsträckning missnöjda med hur välfärdsstaten fungerar.

I och med 1989 års beslut initierat och taget av Göran Persson om en kommunalisering av skolan – som genomfördes 1991 –  gick man från regelstyrning till målstyrning i och med Lpo94 (1994). Detta är emellertid ingenting positivt – makten kom fysiskt närmare klassrummet och lärarkåren vilket har beskurit lärarnas autonomi ytterligare. Ju längre ifrån makten skolan är, desto bättre. Det som har hänt är att den administrativa bördan har ökat i kölvattnet av att ojämlikheten har ökat i den svenska skolan – vilket är inbyggt i vårt nuvarande skolsystem med friskolor. Likvärdigheten var någonting man kunde garantera innan kommunaliseringen – vilket givetvis inte blev fallet, diskrepansen mellan ambition/löfte och utfall var lika stor som tidigare.

Man, Economy, and State är ingen kort bok, så deltagarna på årets Rothbards Graduate Seminar hade sannerligen material nog för diskussion. Under en vecka med samtal och föreläsningar avhandlades dess olika kapitel om priser, produktion och pengar. Verket har en viktig historisk betydelse för den österrikiska skolan, men sådana värdsliga aspekter bleknar för läsaren i jämförelse med dess briljans, egenart och noggrannhet.

Den tyska Weimarrepubliken uppstod 1919 ur askan av det auktoritära tyska kejsarriket och det katastrofala nederlaget i första världskriget. Republiken blev i stor utsträckning ett liberalt och konstitutionellt laboratorium som utmanades av galopperande inflation och kommunistiska revolter. Högerns reaktion bestod av både en reaktionär opposition – samt en strömning som kom att kallas den konservativa revolutionen. 1933 ersätts den unga republiken dock av nationalsocialismens diktatur.

En gymnasist tillika SSU-ordförande vid namn Alexander Paulsson har frågat runt på en gymnasieskola om eleverna skulle kunna tänka sig att sälja sin röst för 10.000 kronor. Hälften skulle sälja.

1962 fick Sverige sin första läroplan, Lgr62, och detta innebär slutet för parallellskolesystemet. Här kan man säga att centraliseringsprocessen kulminerar för att sedan sakta gå mot en ”decentralisering” igen. Decentralisering sätts inom citationstecken på grund av att författare och forskare i Sverige inte har förstått vad decentralisering de facto innebär – att skjuta över makten från stat till kommun innebär inget ökat inflytande för medborgare.

Häromdagen ramlade det ner en folder i brevlådan. Jag har länge känt oro för kris och krig. Äntligen har Danne och hans ministerium tagit tag i saken och skapat lösningen på problemen. Vissa tror kanske att försvar av gränser, begränsat insläpp av människor med aggressiva ideologier och upprätthållande av lag och ordning är lösningen men icke sa Nicke. Denna folder har magiska beskyddarkrafter som strömmar genom en när man läser den. Man fylls av mod och trygghet. Det enda problemet är att foldern är opraktiskt att bära med sig till vardags. Så vad göra?

Media rapporterar att det mycket varma majvädret lett till vattenbrist ”tidigare än vanligt”. Lika säkert som amen i kyrkan har bevattningsförbud utfärdats och befolkningen i en uppsjö kommuner och regioner uppmanas att minska vattennyttjandet.

Världens äldsta ännu-existerande centralbank, Sveriges riksbank, firar idag sitt 350-årsjubileum genom att organisera en konferens på temat ”Centralbanks roll i dåtid, nutid och framtiden.” Medan banken förmodligen är bäst känd för att sponsra Nobelpriset i ekonomi (som bekant inte var ett av priserna i Alfred Nobels testamente), hur den uppkom är en historia som är lika delar upplysande och pinsam. Liksom är dess arv.

Marie Karlsson och Pia Heintz Svensson kommer från olika bakgrunder och har båda gjort samma yrkesval, att vara hemmamamma. De har brutit mot normen att lägga ut fostran på entreprenad och istället valt att vara hemma med sina barn för att kunna ge dem trygghet och sunda värderingar.

Glöm Yanny eller Laurel. Ett mycket större mysterium gäller hur människor när de lyssnar till ordet stöld, får för sig att de hör ordet skatt.

Jag har redan gjort distinktionen med hänsyn till våra fysiska kroppar, där det är intuitivt klart eftersom endast jag kan göra sådant som ingen annan kan göra. Jag har ett unikt förhållande till min kropp, som ingen annan har. När det kommer till ekonomiska tillgångar uppstår en liknande idé. Människor som tar ett visst objekt i anspråk, tar det i besittning för att tillgodose vissa behov, har därmed också etablerat ett unikt förhållande till de saker som de varit först med att ta i anspråk. De betraktar också dessa saker som ”deras”.

På slutet av 1800-talet kom krav på reformer – både från socialdemokraterna/arbetarrörelsen och från liberalerna. Båda ville minska kyrkans inflytande, ge alla barn möjligheten att gå i skolan och se till individen i stället för att folk tillhörde sin sociala position/klass. Skolans längd utökades ytterligare och kontrollen och kraven ökade.

Från Freedomfest 14 maj 2017.

Skulle du klara av en period av arbetslöshet, vattenkontamination, kollaps i matförsörjningssystemet eller något ännu värre? Beredskap för att överleva kriser, både mindre och större är en viktig del av den personliga friheten. Myndigheter säger att vi bör ha resurser för att klara 72 timmar. Vad säger erfarna preppers?

Om vi jämför ett rikt högskatteland med ett fattigt lågskatteland, har vi då visat att skatt skapar välstånd och kanske till och med att skatt därför inte är stöld? Nej, sakta i backarna, mätpunkter är bedrägliga. Att välja en tidpunkt och enbart där notera resultat som fullständiga är att börja i galen ände.

Den här boken försöker svara på tre frågor: 1) Vad får migranter att flytta? 2) Hur påverkar det människorna som blir kvar i fattiga länder? 3) Hur påverkar migrationen befolkningen som migranterna kommer till?

De mest uppmärksammade liberala historiska personligheterna i Sverige är antagligen Anders Chydenius, Johan August Gripenstedt och möjligtvis Carl af Forsell. Men Sveriges finansminister under 1770-talet liberaliserade ekonomin genom frisläppandet av spannmålshandeln 1775. Hans namn var Johan Liljencrantz.

Jag vill tacka för inbjudan till detta speciella tillfälle. Några inledande ord.. Min tyska dialekt skiljer sig ordentligt från Mises. Jag kommer från norra Tyskland och i norra Tyskland talar vi korrekt tyska. Mises, som ni kan tänka er, hade såklart en österrikisk dialekt. Om ni har öra för sådant kan ni omedelbart avgöra skillnaden mellan min dialekt och hans.

Sverige och Schweiz hade ungefär samma förutsättningar under senare delen av Europas industrialisering. Båda länder höll sig utanför kriget och hade industrin intakt. Länderna hade ungefär samma befolkningsmängd och befolkning med liknande kulturell bakgrund. Båda ligger med närhet till stora exportmarknader i Europa. Båda blev framgångsrika till en början men hur gick det sedan? Stellan Abrahamsson diskuterar likheter och skillnader, orsak och verkan mellan två politiska system.

Även om det fanns liberala tankegångar om att alla barn skulle lära sig att läsa, skriva och räkna, handlade 1842 års folkskolestadga snarare om disciplinering av en allt större underklass. Jordbruksreformerna, alltså förbättringarna inom jordbruket, under första hälften av 1800-talet hade lett till att det fanns allt fler backstugesittare, jordbruksarbetare, torpare och inhysehjon. Dessa fattiga människor behövde tuktas, och eftersom hela samhället hade sekulariserats var den nya statsreligionen demokrati, därav att folk behövde ”demokratiseras”. Allmogen utgjorde ett hot mot den rådande ordningen och därför behövdes undervisning som syftade till disciplinering, underkastelse samt demokratisk och nationalistisk fostran.