Blir lite konfunderad över diskussionen kring beredskapspolisen och beredskapen inför eventuella terroristangrepp mot Sverige. Ett terrorangrepp är ett militärt angrepp mot Sverige – kanske med militära vapen – och det är därför något som bör mötas och samordnas av försvaret. Hemvärnet utgör mer än hälften av Sveriges försvarskapacitet och har den ledningskapacitet som krävs i en krissituation.

Så kom då beskedet som många väntat på. Frankrike åberopar artikel 42 – den artikel som säger att övriga EU-länder är skyldiga att bistå ett EU-land som attackeras militärt. Artikeln är mindre känd än NATO:s artikel fem, men har samma innebörd.

S&M försitter aldrig ett tillfälle att inskränka medborgarnas personliga integritet. Läser i DN att man ska ta upp en diskussion om utökad avlyssning av datakommunikationer – i skuggan av parisdåden. Påminner mig om Jo Moore, pressekreterare hos Labour i Storbritannien, som den elfte september 2001 skrev: “It is now a very good day to get out anything we want to bury. Councillors expenses?”

Läser då och då invandringskritiska inlägg som pekar ut Islam som hotet mot väst. Ja, om Islam verkligen hade utgjort ett hot mot oss hade hotet varit formidabelt. Det finns nämligen 1,5 miljarder utövare av Islam – en femtedel av mänskligheten. Ofta citeras suror – verser – ur Koranen som de menar visar att utövarna av religionen har sitt sikte inställt på att utplåna övriga delar av mänskligheten – alternativt omvända alla till Islam. Så är det naturligtvis inte.

Vi som engagerade oss politiskt i unga år har ofta svårt att peka på om det var ideologin eller sökandet efter en identitet som utgjorde drivkraften. För många var det nog en kombination. Själv lånade jag Milton Friedmans “Frihet att välja” på stadsbiblioteket, men jag kan inte förneka att Moderata Ungdomsförbundets häftiga fester – anordnade med hjälp av landstingsbidrag – lockade.

Mitt i all tragedi en glädjande nyhet från Libyen. USA verkar ha träffat Daesh ledare i Libyen mitt i huvudet. Med stor sannolikhet i alla fall.

Händelserna i Paris kommer att föranleda en svensk diskussion som tyvärr kommer att handla om allt utom det viktigaste: Hur skulle Stockholm hanterat ett terroristangrepp av den typ som hände i Paris?

Det är många som frågat sig varför Japan lånar mer och mer – trots att det finns små möjligheter för landet att betala tillbaka skulden. Min reaktion är snarare – varför gör inte alla så? Så länge ett land är kreditvärdigt måste det ur individens synvinkel vara smartare att låta den egna nationen ta smällen. Själv kan man ju flytta till ett annat land som är mindre skuldsatt när kraschen börjar närma sig.

Verkar som om Ryssland gör kraftiga nedskärningar i välfärden inför 2016. På det socialpolitiska området uppgår nedskärningarna till 22 procent. På utbildnings- och forskningsområdet skärs det ännu mer – 44 procent. Det är nedskärningar på nivåer som aldrig förekommer i demokratiska länder. Skälet till nedskärningarna är förstås svaga intäkter på grund av oljepriset och stigande försvarsutgifter. Man frågar sig om det här kan gå obemärkt förbi ens i Ryssland? Det är klart att bildning inte står högt i kurs i Ryssland, men 44 procent är extremt.

Allt oftare smyger sig informationskrigföringen in i vanliga tidningsartiklar. Stormakter som USA, Kina och Ryssland arbetar med att på olika sätt manipulera medierna. Ett exempel är när USA försöker koppla ihop Edward Snowden med Moskva för att indirekt antyda att han arbetar på Kremls uppdrag. Denna strategi är visserligen lätt att genomskåda för oss här i Sverige – däremot fungerar den uppenbarligen väl i USA, där följdfrågan sällan ställs om varför Snowden befinner sig i Ryssland. Skälet är ju att USA dragit in hans pass.

Ja, så inför regeringen gränskontroller. Efter ett mindre lyckat utspel i samma fråga av M och ett rätt lyckat utspel av KD. Förmodligen var båda partierna tipsade om att förslaget skulle komma och ville förekomma regeringen. Men i fallet M gick det uppenbarligen alldeles för snabbt. Ebba Bush höll däremot huvudet kallt och presenterade ett förslag som inte innehöll fullt så många luckor.

Har lagt ut den här frågan på min facebookvägg, men ännu inte fått in rätt svar. Så nu får jag lägga ut den här också. Den handlar om penningpolitik. Riksbanken har precis haft penningpolitiskt möte. Efter mötet vill Stefan Ingves inte säga vilken räntenivå som man har bestämt sig för, utan säger att det kan vara antingen -0,5 procent, 0,0 procent eller +0,5 procent. Sedan frågar han dig: “Vilken ränta tror du jag satte?”

I går skrev jag att det sannolikt snart kommer dåliga nyheter från Grekland. I dag kom nyheterna. Europeiska investeringsbanken tror att ekonomin krymper med 1,5 procent i år och 2,4 procent nästa år. Detta bör ses mot bakgrund av att ekonomin växte med en procent under det första halvåret. Räknat från halvårsskiftet 2015 ser vi alltså en nedgång på fem procent de närmaste 18 månaderna.

En sak som slår mig när jag tar del av moderaternas utspel om gränskontroller – som är juridiskt tvivelaktigt och svårt att implementera – är att det ännu inte har presenterats särskilt många förslag som ligger i linje med partiets förmodade värderingar. Jag tänker på sådant som att flyktingar skulle kunna ha en kvalifikationstid innan de omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Inte heller ser vi några förslag som går ut på att öka individernas ansvar för att hitta boende.

Lite konstigt att Moderaterna inte verkar ha kollat upp Dublinförordningen bättre innan man utlovar gränskontroller på Öresundsbron. En ganska bra genomgång av reglerna finns i det här blogginlägget av Louise Dane som är doktorand i migrationsrätt på Stockholms Universitet – och jag utgår därför från att det är korrekt – upplys mig om motsatsen i annat fall.

Tittar på presskonferensen från Eurogruppen, där ämnet Grekland behandlats. Det verkar som om förhandlingarna går framåt. Men vad händer egentligen med den grekiska ekonomin? Får känslan av att ingen helst vill veta – åtminstone inte innan pengarna betalats ut.

Sedan kommer det nog reviderade prognoser. Och jag tror inte att dessa prognoser kommer att se så bra ut.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna fokuserar på helt olika aspekter av flyktingkrisen. Medan Socialdemokraterna förgäves vädjar till andra EU-länder om hjälp vill Miljöpartiet göra det bästa av situationen och erbjuda flyktingar jobb i ett tidigare skede. Bland annat vill partiet utreda en enklare form för företagande. De vill att personer som i sitt hemland drivit företag även ska kunna vara entreprenörer här.

EU-kommissionen har gjort en prognos för migrationens effekter på den tyska ekonomin (sid 50). Detta är intressant, eftersom man skulle kunna översätta siffrorna till svenska förhållanden genom linjär extrapolation. Vi tar helt enkelt de tyska siffrorna och antar att effekterna för Sveriges del är likartade. Sverige har tio miljoner invånare, Tyskland har 80 miljoner. När det gäller invandringen till respektive land är relationen snarare ett till två – Tyskland väntas 2016 ta emot dubbelt så många asylsökande som Sverige. Sett i relation till befolkningen kan vi därför anta att effekterna på ekonomin är fyra gånger så stora som för Tyskland…

Inom fysiken talas det om att dimensioner kan kollapsa och ersättas av andra. Om DN-debattartikeln där Moderaterna bejakade offentliga företag för några år sedan var kollapsen för den ekonomiska dimensionen i politiken så kan Miljöpartiets artikel på DN-debatt i dag vara öppningen av en helt ny konfliktdimension. Hur kan vi då tänka oss att de nya konfliktlinjerna kommer att gå? Ja, ett problem för Alliansen är att konfliktlinjen går rakt igenom allianspartierna.

Det är nog många som drar lite på smilbanden när de läser att USA hotar med att Storbritannien skulle hamna i samma klass som Kina, Indien och Brasilien om de väljer att ställa sig utanför EU. Hotet är nog mer riktat till den brittiska allmänheten – som inte förstår så mycket om utrikespolitik. Så nej, det förefaller inte troligt. Men frågan är om de skulle få sämre eller bättre villkor än EU?

Noterar att Grekland kan tänka sig att öppna gränspassagen mellan Turkiet och Grekland för att undvika att fler flyktingar drunknar när de tar vattenvägen i stället. Det är intressant att den grekiska regeringen trots alla problem har en i grunden väldigt liberal inställning – det är inte tal om att stänga gränsen helt. Men ett annat skäl till att man inte gör det är att Turkiet och Grekland är osams om rätten till vissa områden i övärlden mellan länderna. De både länderna kommer därför inte överens om hur man ska bevaka övärlden.

Ja, det låter otroligt. Men det är faktiskt sant. Av regeringens 32000 utlovade traineejobb har det så här långt blivit ett (1). Man får se det som rekord i måluppfyllelse – eller snarare frånvaro av måluppfyllelse. För att sätta siffran i perspektiv kan vi tänka oss motsvarande resultat på andra områden. “Vi hade som mål att lägga tio procent av BNP på sjukvård. Men det blev 0,0003125 procent.” Tolv miljoner kronor – mindre än vad Gimo kommun lägger på parkförvaltning.

En rad pyramidspel i länder som Kina, Indien och Ryssland lyfter Bitcoin. Just nu är det förmodligen av bra idé att gå in och köpa – om man bara säljer i tid. Tyckte först att situationen på ett bra sätt illustrerar värdet av utbildning. Om befolkningen i dessa länder haft högre utbildning skulle de ha insett att det inte i längden går att tjäna pengar på detta sätt. Men så inser jag att vi svenskar gör exakt samma sak – genom att köpa bostäder för lånade pengar. När räntan återvänder till normalnivån kommer marknaden att krascha.

Efter dagens presskonferens med Åsa Regnér och Ylva Johansson förstår vi att det är kommunerna som kommer att få lösa problemet med att flyktingtillströmmningen är lite högre än vad Sverige klarar av. Att Sverige ansöker om medel från EU är förstås bra, men det löser inte så mycket. Det behövs sannolikt extraordinära insatser – som koordineras från statlig nivå. Problemet så här långt handlar inte om flyktingstillströmningen till EU – det vore lätt för EU att som helhet ta emot tre miljoner flyktingar – problemet är att en alltför stor proportion söker asyl i Sverige.

Fackförbundet Byggnads har kritiserats hårt för att man angav en lön på 32 000 kronor i månaden – och att personer som kommit till Sverige för att få jobb i byggsektorn och fått 19 000 kronor i månaden därför har blivit utvisade. Byggnadsarbetarförbundet menar att de inte har gjort fel, utan enbart angivit medellönen för en byggnadsarbetare i Sverige. Det är med andra ord inte Byggnads som bär skulden till det inträffade.

Glädjande besked från regeringen om LOV – Lagen om valfrihetssystem. Uppdraget att undersöka hur frågan om hur etableringsfriheten för vårdcentraler skulle kunna begränsas lyfts bort från utredningen. Egentligen är detta det enskilda förslag som jag är mest kritisk mot. I övrigt är det bara bra om kommuner och landsting kan utforma reglerna lite olika, det blir ett slags institutionell konkurrens som gör att olika huvudhen kan lära av varandra.

Det är förstås synd om alla de EU-migranter som nu tvingas söka sig någon annanstans. Men det är samtidigt en skandal att det tog närmare ett år innan saken hanterades. Annars hade det inte behövt bli en så stor fråga. Ofta kan juridiken när det gäller kringresande EU-medborgare vara lite oklar. Men i det här fallet är saken glasklar – man får inte, vare sig man är svensk eller rumän, bosätta sig på andra människors mark.

Det finns vänner av marknadsekonomin som tror att om man bara döper om ett bidrag till en skattelättnad så försvinner de snedvridande effekterna på ekonomin i stort. Och det finns ett land som verkligen har köpt den här myten – nämligen USA. I själva verket är det nästan alltid bättre att hålla systemen så enkla som möjligt. Det är därför jag förespråkar basinkomst i stället för dagens kombination av socialförsäkringar och socialbidrag.

Det pågår ett gräl mellan invandringskritiker och invandringspositiva om vilken genomsnittlig utbildningsnivå som flyktingarna som kommer till Sverige har – väldigt låg eller väldigt hög. Det intressanta är att tesen om att de har låg utbildning också innebär att de lyckas bättre än förväntat – för sysselsättningsgraden är ju densamma i vilket fall som helst. Och tesen om att de har hög utbildning innebär indirekt att de lyckas sämre än förväntat – givet deras utbildningsnivå.

Lyssnar på Godmorgon Världen där någon professor i genusteori från Köpenhamn påstår att mäns köttkonsumtion är starkt förknippad med mäns önskan att slå ihjäl andra varelser. Ja … det är ju också en hypotes. Men … varför marknadsförs då inte kött med bilder från slakteriet i Kil – med realistiska bilder på kor som avlivas med bultpistol?