Publicistklubben anordnade för andra gången på två och ett halv år en debatt om mediernas roll i fallet Thomas Quick. Det blev inte en riktigt lika het debatt som förra gången, då såväl Claes Borgström som Jan Guillou bidrog med hetta. Men mycket var annars sig likt.

Det gick fort. Efter ett halvår vid makten sänder regeringen signaler om att den inte kommer att nå sitt allra viktigaste vallöfte – målet med EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har från första början antytt att målet var högt satt. LO har tryckt på för att få besked om hur regeringen tänker sig att det ska kunna nås. Och i dag medgav alltså ministern att det kommer bli “tufft, mycket tufft”. Vilket väl är så nära ett erkänt nederlag som det går att komma.

Normaltillståndet i svensk media är att vi får höra om kvinnor som far illa. Politiker, krönikörer och debattörer underblåser en bild av kvinnor som särskilt utsatta, närmast skyddslösa, i det svenska samhället. Feminismens enkla uppdelning i kön utifrån offer och förövare har varit skrämmande effektiv. När någon kommer med en inte motsatt utan kompletterande bild, blir upprördheten stor.

Det finns knäppskallar i alla politiska partier. Men så finns det knäppa partier. Där vansinnet är kutym, inte undantag. Miljöpartiet är ett sådant parti.En indikation på stollighetsnivån i ett parti framkommer när det vankas kongress och medlemmarna inkommer med sina motioner. Det är då gräsrötterna talar. Rebecca Weidmo Uvell har tittat på motionsfloden inför Miljöpartiets kongress. Det är fantastisk läsning.

EU-kolossen behöver granskas, och jag kan tänka mig få som är bättre lämpade till detta än Henrik Alexandersson, en EU-kritiker som både propagerat mot den politiska unionen utifrån och sett eländet från insidan under fem års tid som medarbetare i Europaparlamentet. Jag tror vi är många där ute som är nyfikna på vad han har att berätta. Men då behövs din hjälp.

Asyltrycket mot Sverige fortsätter att vara kompakt. Detta innebär att Migrationsverket sedan en tid tillbaka inte hinner med att hålla handläggningstiderna. Väntetiderna ökar därför dramatiskt. Om du kom som asylsökande till Sverige för ett år sedan var väntetiden på att få ärendet öppnat tre veckor. Nu är den enligt handläggare på Migrationsverket uppe i sex månader.

Under avdelningen “det kunde man ju ge sig fan på” rycker i dag DN:s ledarredaktion ut till försvar för de policies som först Örebros kommunledning och nu Stockholms stads rödgrönrosa majoritet förespråkar i frågan om hur återvändande jihadister ska tas emot. Under den käcka rubriken “Ge återvändarna en chans” (som vore det om folk som flyttar tillbaka till sin hembygd efter att ha prövat livet i storstaden i några år) kritiserar DN “högern” för att unisont ta avstånd från gullandet med kriminella.

exköpslagen finns enligt dess försvarare till för att minska efterfrågan på sex mot ersättning. Syftet är att få till stånd en attitydförändring i samhället så att stigmat mot sexköparen ökar. Sexköpare ska helt enkelt behandlas som paria av samhället.

Stefan Löfven leder en regeringskoalition som samlade 38 procent av väljarna i senaste valet. Redan på valnatten när Socialdemokraterna firade återkomsten till makten och bekräftade ett regeringssamarbete med Miljöpartiet var det uppenbart att det skulle bli svårt för Löfven att bilda en handlingskraftig regering. Hopplösheten i situationen verkar nu så sakteliga gå upp för statsministern.

Public service upphör aldrig att förvåna. För att vara en tvångsfinansierad institution som ska vara saklig och opartisk, tar den verkligen i för att bevisa motsatsen. Ungdomskanalen P3 går över gränsen ideligen. Senaste exemplet är när Musikguiden spelade en låt som förutom ett angrepp på alla som “röstar höger”, vilket ju är kutym i kanalen, även innehöll de poetiska raderna “Knulla din mamma, Björn Söder, Du kan kalla mig pappa, Hälsning från alla blattar plus de svennar som fattar”.

Uppgiften att Stockholms stads rödgrönrosa majoritet har klubbat ett strategidokument i arbetet mot våldsbejakande extremism som får Mona Sahlin att framstå som brutal och tuff har spridits i sociala medier under dagen. Kritiken gäller utvalda passager av dokumentet som rör att personer som återvänder hem från strider utomlands ska få inkluderande insatser. I detta syfte behövs samarbete mellan försörjningsstödsenheter, stadens Jobbtorg, Arbetsförmedlingen samt bostadsbolagen. Tolkningen blev att terrorister ska få jobb och bostad.

Svenska hyresmarknad fungerar inte. Det är de flesta överens om. I Stockholm är det särskilt illa. Här är bostadsbristen så akut att vi inte bara fått en väldigt stor andrahands- och tredjehandsmarknad med ockerhyror och ett växande antal bedrägerier, utan också en marknad med svarta förstahandskontrakt som säljs för hundratusentals kronor. Det finns således många tecken på att det gamla bruksvärdessystemet har mycket negativa konsekvenser. Förslag på alternativ saknas sannerligen inte.

Under Håkan Juholts korta men intensiva partiledartid rasade Socialdemokraterna i opinionen. Efter Juholts avgång valdes en ledare som skulle få det att vända uppåt igen. Stefan Löfven, med rötter i fackföreningsrörelsen och ett rykte om sig att vara något av en mästerförhandlare, skulle nu ratta Socialdemokraterna framgångsrikt till både regeringsmakt och omval. Valet vanns visserligen. Men inte tack vare egna styrkor utan för att Alliansen tappade väljare till Sverigedemokraterna, som var valets enda egentliga vinnare.

I en ny rapport om risken för en utveckling mot parallella samhällen använder norsk polis Södertälje som skräckexempel. De pekar på hur invandrargrupper har skapat en “stat i staten” med egna lagar, regler och institutioner. Detta är förstås föga smickrande för både Södertälje och Sverige. Det socialdemokratiska kommunalrådet Boel Godner tycker att beskrivningen är “tråkig” och menar, lite överraskande, att Södertälje är ett “fint exempel”.

Lena Andersson har i en rad kolumner i DN argumenterat för varför Sverige inte tillhör dem som växt upp här och betalat skatt i många år i någon högre grad än den som i kommit hit från Syrien, Irak eller Somalia. Andersson har tydligen fått invändningar via mejl om att hon, som förefaller så filantropisk, borde öppna upp sitt eget hem för hjälpsökande, ty i sin senaste kolumn har hon en passus om denna invändning: man äger inte Sverige som man äger sig själv och sin bostad i exempelvis en bostadsrättsförening.

Feminismen har i Sverige utvecklats till en auktoritär ideologi som bygger på att människor underkastar sig ett visst sätt att leva, prata och bete sig. Ett sätt som givetvis staten har bestämt “i god demokratisk ordning”. Kvotering är ett sådant uttryck. Det har blivit feminismens mest populära åtgärd mot upplevd ojämställdhet. I åratal har vänsterpartister, Fi-aktivisiter och enskilda socialdemokrater vid sidan om kraven på kvoterad föräldraförsäkring propagerat för att det måste tas krafttag mot den ojämna könsfördelningen i börsbolagens styrelser.

Den nya heta frågan i migrations- och integrationsdebatten är den om huruvida det är mest lyckat för integrationen att ha tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. Denna fråga dominerade när integrationen diskuterades i senaste partiledardebatten. Då fick Annie Lööf och vänstersidan förklara varför PUT är bättre medan både Jan Björklund och Anna Kinberg Batra argumenterade för TUT. Jag blir förbryllad av debatten, för nu utmålas TUT respektive PUT, beroende på vilket parti du frågar, som en integrationsåtgärd i sig själv.

Jag tillhör inte dem som skriker efter hårdare straff eller att man ska kasta bort nyckeln. Tvärtom tror jag på rehabilitering och riktig vård för att möjliggöra en återanpassning i samhället efter avtjänat straff. Att låsa in folk är en sista utväg i syfte att skydda omgivningen från personen i fråga. Först i andra hand ska det fungera som ett slags omgivningens straff för den onda gärning som begåtts.

Minns ni Matz Hammarström? Han var miljöpartistiskt språkrör 2000-2002. Han var också mannen som lade förslaget på en ny djurskyddsmyndighet när hans parti var stödparti åt Göran Persson och sedan, som av en händelse, själv blev generaldirektör för den nya myndigheten. Politiker brukar prata om att “skapa jobb”. Matz Hammarström skapade i alla fall ett åt sig själv. Driftigt. Om det nu inte vore för detaljen att skattebetalarna tvingades stå för kalaset.

Den rödgröna regeringen har det motigt. Att få kritik av politiska motståndare hör spelet till, men att få skarp kritik att de egna expertmyndigheterna är värre. Stefan Löfvens regering kritiseras av Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten för sänkningen av rotavdraget, och Finanspolitiska rådet menar att målet EU:s lägsta arbetslöshet 2020 är “orimligt”. Antalet jobb skulle behöva öka med 130 000, och det finns inga tecken på att höjd a-kassa och mer generös sjukförsäkring skulle vara åtgärder som minskar arbetslösheten. Snarare tvärtom. Inte ens regeringens egna myndigheter tror alltså på Löfvens politik.

Det börjar bli tjatigt att säga det men… vad var det vi sa? Att Skatteverket begär ut mobildata från teleoperatörer i syfte att komma åt misstänkta skattesmitare borde vara en nyhet som toppar nyhetslöpen överallt. Det är det förstås inte. Trots att vi nu fått svart på vitt hur politiker i båda blocken ljugit och bedragit svenska folket, lutar sig medierna tillbaka. Här finns inget att se. I USA har en federal domstol förklarat bulkdatalagringen av alla amerikaners telefonsamtal olaglig.

Miljöpartiet ger upp kampen om Fi-väljarna och siktar i stället på att locka äldre väljare i nästa val. Partiet ska, som det heter, bli mer “moget”. MP, som satsade på att bli tredje största parti, backade i senaste valet. Månne drabbades partiet av hybris efter succévalet till Europaparlamentet i maj. MP profilerade sig som ett grönt Fi med jämställdhetsfrågor och feminism högt på agendan, och hade en ganska dyster framtoning med hotande klimatkatastrofer i sin valreklam.

NSA:s telefontrafikdatalagring är olaglig. Detta har nu en federal överdomstol slagit fast. Domstolen anser att den amerikanska regeringen tolkat lagen alltför vidlyftigt.Detta är ett glädjande ställningstagande. Nu ska saken avgöras i den amerikanska kongressen. Det handlar mer specifikt om en av del av Patriot Act kallad 215, som går ut om den inte förlängs den 1 juni.

Som 50-talist växte jag upp i ett Stockholm där allt var möjligt, nu behöver vi ickekommersiella mötesplatser, barn ska kunna vara och vistas ute och föräldrarna ska kunna känna sig trygga med det.Orden är Ewa Larssons, miljöpartistiskt socialborgarråd i Stockholm. Ni vet hon som anser att det är hårt och kallt att avhysa människor som olovligen bosätter sig i parker och privat mark. Larsson tycker att allt var möjligt på 50-talet.

Argumentet för massövervakning är att den håller oss trygga. Endast genom att tråla genom den enorma mängden av alla människors kommunikation kan brottslingarna hittas, hävdas det. Men faktum är att metadatainsamlingen och hela massövervakningskomplexet är oerhört ineffektiva. Det har påståtts att dagens massövervakning hade stoppat 11 septemberattackerna när insamling av telefonsamtalsdata i själva verket pågick redan innan attackerna skedde. Makthavarna bluffar och ljuger helt ogenerat.

På hemväg igen efter några dagars visit i Berlin med överdosering av öl, tysk korv och stora cappuchino. Varje gång jag besöker Berlin inser jag vad som saknas i Stockholm. Och vad jag gärna skulle vilja vara utan. Det som saknas är bland annat alla små hål i väggen-matställen som serverar bra mat för långt under hundralappen och små spätkaufen som säljer det där allra nödvändigaste (inklusive vin, sprit och öl).

Britterna står inför ett ovisst parlamentsval. David Cameron, Ed Miliband, Nigel Farage och en rad andra utmanare har inte bara debatterat mot varandra utan också mött väljare i direktsända utfrågningar. Detta är något tämligen okänt i svensk politik. Här utfrågas politikerna i stället av journalister som en bra dag är hyfsat pålästa, en dålig är lata. Även i USA möter politikerna väljarna och ställs mot väggen på ett sätt vi inte är vana vid i Sverige.

Det var en statsminister på krigsstigen som besökte Sundsvall och talade om “den härjande högern” på första maj. Första maj är en besynnerlig dag. Särskilt besynnerlig är den de år Socialdemokraterna själva sitter vid makten. Då ska nämligen maktpartiet framstå som om det är i “opposition mot orättvisor”, men uppenbarligen oförmöget att använda regeringsmakten till att eliminera de orättvisor som identifierats.

Moderaterna vill nu, plötsligt, förbjuda “organisering av tiggeri”. Det som för bara några månader inte fanns, ska nu alltså förbjudas. Det krävs inte mer än ett någorlunda måttligt förstånd för att begripa varför Moderaterna lägger detta förslag just nu. Så sent som i går kom SVT med nyheten att antalet tiggare fördubblats i Sverige på ett år. Folk börjar ledsna.

När Stockholmscenterns Stina Bengtsson i fjol föreslog att stadens tak över huvudet-garanti även skulle omfatta EU-migranter (Miljöpartiet var lite mer radikalt och föreslog en nationell tak över huvudet-garanti för alla) möttes hon av frågan om detta inte skulle locka hit ännu fler tiggare. Nej då, svarade Bengtsson. Ingen kommer till Sverige för att denne blir lovad härbärge. Ändå hör vi från romer som intervjuats i media att Sverige har ett gott rykte. Svenskarna är “snälla”, säger de. Svenskarna ger inte bara pengar utan betalar även uppehälle och demonstrerar så att så kallade resande sällskap kan bo kvar på ockuperad mark.