Tanken som förts i de två föregående delarna är att den mänskliga, samhälleliga, beteendemässiga evolutionsprocessen alstras av Kvaliteten, upprätthålls genom Areteoch är inlindad i sagan. Det ter sig möjligt att beskriva detta fenomen som befinnande sig mellan instinkt och förnuft, vilket för tanken till ekonomen och filosofen Friedrich von Hayek. Inom det ekonomiska området har sedvänjor och traditioner genom tiderna visat sig mer eller mindre gångbara. I samma utsträckning har de därmed främjat respektive förhindrat den spontana, utvidgade ordningen av mänskligt samspel.

Zen och konsten att sköta en motorcykel är en kultbok från 70-talet som i sin självbiografiska romanform talar om en oförgänglig Kvalitet. Detta Något går som en röd tråd från urtiden till framtiden och upprätthålls genom klassisk dygd, i ordets rätta bemärkelse.

Robert åker genom Nordamerika på motorcykel, med sin 10-årige grabb Chris bakpå. Resan går uppför ringlande bergsvägar och genom enorma slättmarker. De passerar den ena småstaden efter den andra. De äter ägg och bacon på sjabbiga vägkrogar, övernattar på motell och sover under bar himmel i sovsäckar. På morgonen stiger Robert upp innan sonen vaknat, snörar på sig kängorna och springer sig varm i den kyliga bergsluften.

Sökandet sker på olika platser beroende på vår ålder. I ungdomen reser vi rike, jordklot och identitet runt. På ålderns höst reser vi i släktforskningen (eller kanske en långhelg till Prag eller Rom). Ett intensivt sökande efter vem jag är, och efter vilka dessa människor som givit upphov till mig är. De som redan både kommit, rest, undrat och gått hädan. Människorna före våra föräldrars föräldrar.

Vilka är våra intressen och hurdana är vi? Ofta är detta saker som man brukar säga definierar och identifierar oss. Kanske rentav skapar vår identitet. Identitet är något vi förknippar oss själva med, saker och ting vi knyter an till och “identifierar” oss med. Detta är egentligen, i ordets rätta bemärkelse, saker i vilka vi ser likheter med oss själva. Det måste således finnas något ganska väl tilltaget att utgå från, något som återstår när identifieringen är avklädd, något som är upphovet. Alltså är det snarare så att dessa saker vi identifierar oss med får sitt värde genom oss och inte tvärtom.

Omställningsrörelsen såg dagens ljus i Totnes, England, 2006. Syftet är att ställa om samhället till att bli mer hållbart, resilient, så att det ska kunna stå emot kraftiga globala förändringar avseende ekologi, ekonomi och energi. Sedan dess har omställningsgrupper bildats på både små orter och i stora städer världen över. Det är dessa grupper som utgör hela rörelsen.

Här följer en kort genomgång av omställningsrörelsens principer, tankar och arbetssätt. Bloggen står inte nödvändigtvis bakom alla grundteser som rörelsen vilar på. Denna artikel vill peka på de likheter och gemensamma nämnare som finns i två till synes ideologiskt vitt skilda läger.

Med anledning av en genusrelaterad fråga upptäckt på ett bekant internetbaserat socialt nätverk, kommer här en halvgrund djupdykning i ämnet. Diskussionen, eller snarare det gemensamma konstaterandet av konsensus i detsamma, gällde könsroller och genus hos ursprungsfolk, och närmare bestämt nordamerikanska indianer, och ännu närmare bestämt Ojibwe-stammen, även kallad Chippewa.

Efter förra inlägget om skatt i allmänhet och reflektioner kring basinkomstens grundidé och konsekvenser, är det på sin plats att vidareutveckla kring begreppet fri marknad. Basinkomstens lön till alla, oavsett om de för stunden inte har annan inkomst, vore i längden förmodligen en nedbrytande åtgärd, även om den i ett kort perspektiv kan vara gynnsam. Den grundläggande tanken bör vara att arbete är det goda eftersträvansvärda. Den i mycket vid bemärkelse marknad, på vilken alla som vill ska kunna hitta sin plats, står i centrum för dessa möjligheter till arbete.

Medborgarlön, eller basinkomst som somliga föredrar att kalla det, innebär att alla som är bosatta i Sverige ska garanteras en månatlig inkomst utan motprestation. Man kan säga att det är som ett slags skramlande av utvalda delar av välfärdssystemets skatteintäkter, följt av ett fördelande över alla eller delar av landets alla invånare, beroende på kalkyl. Förslagen brukar finansieras till största del genom avvecklande av vissa statliga myndigheter. Ett räkneexempel finns här och ett annat här. I det första exemplet avskaffar vi helt sonika Arbetsförmedlingen, CSN och Försäkringskassans försörjningsstöd, för att erbjuda alla utan inkomst en medborgarlön. Det låter ju bra.

De döda lever. Mitt ibland oss finns de kvar. De säger ingenting men de talar.

De talar om stort och smått och inbillar oss och utbildar oss och fortsätter att sjunga. Hur kan det vara att vi skiljer mellan liv och död? Det som pågår, det fortgår och det angår oss. Det som är oändligt angeläget, det har också en vilja med dig. Genom dem som är döda fortsätter livet tala och vill oss något. Du som ville mitt liv och jag som uttrycker denna vilja, ty den måste uttryckas för att finnas. En vilja kan inte bara vara i ett tomrum, det behöver gensvar och spegel, mottagare och motståndare.

Det finns en konstigt gammeldags sida hos mycket av politiken idag. Den går ut på att utveckling och resurseffektivisering inte får ske på alla områden. Gammeldags är den såtillvida att den vill återgå till en tid före avregleringar, och därmed till en ordning där staten sköter ännu mer än idag. Nutiden, som borde präglas av en progressiv och förändringsfrämjande kraft, dess flagskepp idag är vinstreglering, identitetsskapande och normförändringstvång.

Alla är bra på något. Det finns några saker som just du är särskilt bra på. Ur dig själv gror små frön fram till färdigheter.

Frön planteras ständigt, kommer flygande från världens vimmel. De kommer till dig och vill få fäste. Fröet lägger sig till vila och väntar på att få spira. Inuti ett frö i rent biologisk bemärkelse kan husera en skiss över en fullvuxen ek, en maskros eller ett äppelträd. Alla kan de så småningom bära egna frukter och ge upphov till nya frön. För att deras frön ska utvecklas och växa upp till nya liv behövs solljus, kol och näringsrik jord – det vill säga en grogrund. För att detta ska inträffa måste en stor mängd faktorer utfalla till det potentiellt spirande livets fördel.

Likt en strängt from barnhemssyster som myndighetligt stryker omkring utanför fönstret för att omhändertaga – sålunda dyker det alltid upp ett överhuvud som fångar in vårt badvattens idébarn. Det här med svett, bad och att överlåta ansvar. Är ansvaret en gång borta försvinner kunskapen och makten. Så oändligt mycket svårare att ta tillbaka den än att ge den ifrån sig.

“Alkoholreklam visar ett budskap där alkohol ofta kopplas till njutning, avkoppling och fest.”
Det stämmer. Ett glas vin är njutbart. Det är avkopplande. Dricker man fem öl istället för en, då blir det festligt. Min kompis han har piller.

“Det är dags för Sverige att förbjuda alkoholreklam.” Risken finns att alkoholnormen förstärks. Insändaren skrevs av Niklas Christerson, distriktsordförande för IOGT-NTO i Uppsala län.

Tänk om det fanns en bra, billig basvara, brukbar och bastant i sin beskaffenhet.
Något som hänger stadigt på frihetlighetens nyckelknippa, färdig till att låsa upp matboden.
En kökets gyllene pärla. För så lite som 60 kr/kg och med 750 kcal/100 g ger det 125 kcal/kr.
För en enda daler urholkat penningvärde kan 125 liter vatten bli en grad varmare.

Övning ger färdighet, brukar det heta. Det ligger mycket i det, inte minst när det kommer till umgänget oss emellan. Social skicklighet är av största vikt för framgångsrika företagare och nätverkande människor överhuvudtaget. Ungefär som på de välklädda, ymniga bjudningar som ägde rum i det tidigare högre ståndet, såsom skildrat av bland andra Leo Tolstoj och Marcel Proust. Samlingar människor som gjort till en livskonst att förvalta (och ibland förslösa) enorma arv; knyta nya kontakter, upprätthålla relationer och vårda släktband; bedriva affärer och politik vid dignande, exklusiva måltidsbord; musicera, gå på teater och ta parkpromenader i dyra, moderiktiga kläder…

I första delen diskuterades hur vi använder regler och förbud i syfte att åstadkomma förändringar på mycket hög nivå, omfattande mycket stora grupper människor, och varför detta är destruktivt för individens moral och samhället i stort. En av slutsatserna var att i ett stabilt samhälle bör moraliska och etiska regler i huvudsak vara lagrade som värderingar i människor och därmed i samhällets autonoma och egennyttiga ordning, istället för i lagen. En viktig aspekt av slutsatsen kring denna moralens hemvist i individen, är den som handlar om den i bred bemärkelse kunskap som finns inbakad i seder och tradition. Det leder också in på frågan om samhällens lämpliga storlek.

Förskolebarn blir utan modersmålsundervisning i höst. Det konstaterar Malin Beeck på ETC och föräldern Tommie Petersson, vars son har chilensk mor. “Jag blir ledsen”, säger pappan.

Kommunen har “omorganiserat” och efter att ha överklagat kommunens beslut, har flera föräldrar ännu inte fått rätt till en modersmålspedagog. Föräldrarna pekar på att forskning visar att så lite som en halvtimmes modersmålsstöd i veckan gör stor skillnad i barnens liv.

Fasta i övertygelsen att språk, sånger, sagor och traditioner är ytterst viktigt för en ung människas utveckling, får föräldrarna höra från politiker och tjänstemän bland annat följande: Vi vet inte varför så många barn blir utan modersmålsstöd i höst; barnet kan få en modersmålspedagog om det blir oroligt och har svårt att fokusera; modersmålsstödet ska “integreras” i förskolan, genom att alla barn kanske till exempel ska lära sig om andra traditioner och sjunga sånger på andra språk.

Lagstiftning kontra individens bestämmanderätt som medel för att åstadkomma förändringar avseende sexism, diskriminering och moral. Bör vi använda regler och förbud för att skydda delar av befolkningen från objektifiering?

Frågan handlar om din syn på din medmänniska och hur dina fördomar spelar in. Med andra ord vad du anser vara rätt och fel, alltså etik och moraliska värderingar. Det är intressant att diskutera detta från ett mer omfattande perspektiv än i det enskilda fallet, för att se vart det leder i längden.

Matt 5:43-48

Det här stycket följer på det berömda “vänd andra kinden till”. I båda dessa stycken vänder Jesus upp och ned på de gamla talesätten “Du skall älska din nästa och hata din fiende” och “Öga för öga, tand för tand”. Som jag ser det är den stora skillnaden att dessa båda talesätt, eller motton, är begränsade till det jordiska, hårda vardagslivet. Att älska sin fiende och att vända andra kinden till kan däremot inte på motsvarande sätt förstås som lagar i syfte att straffa orättfärdiga, utan måste förstås som gudomliga lagar.

Varför är kalkputs bättre än cement utanpå en torpargrund? För att det är formbart och ett torp lever, det rör sig.
I ett äkta samhälle finns vi till för varandra. Där har vi bara varandra och det vi har skapat tillsammans utan att någon beordrat oss till det. Det du behöver eller bara vill ha kan införskaffas hos någon annan, vän eller okänd spelar ingen roll – utbytet är en fredsgarant. För att spelrummet för detta utbyte ska kunna frodas, är vi beroende av framför allt två saker: Tillit och misstag.

Allt går an. För några år sedan publicerades denna artikel i Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur – en tidning som vanligtvis tar upp många viktiga frågor. Med titeln åsyftar skribenterna djurvärldens sexualitet. Även människan räknas rimligtvis in här, eftersom artikeln kryllar av begrepp som tillhör vår mänskliga värld. Dessa begrepp tillämpas sedan på det liv som förs av djur i allmänhet.