Märta: (Vänder sig hastigt om. Spärrar upp ögonen) Men fy fan, vad du stinker Per. Och varför är du så sotig i ansiktet? Har du varit på maskerad igen och kört med black-face? Du vet hur förbannad Alice blev senast?

När nu tre IS-kvinnor återvänder till Sverige förklarar regeringens representanter att lagarna inte riktigt räcker till för att hantera medlemmar av terroristorganisationer. Mikael Damberg säger att man helst sett att de tre kvinnorna fått en rättslig prövning på plats i Syrien, men då de nu är utvisade kan Sverige ”inte göra annat än ta emot dem”.

Morgan Johansson kommer instörtande på Stefan Löfvens tjänsterum

Utgörs Polens befolkning till stor del av antisemiter, abortmotståndare och fundamentalistiska katoliker? Är den politik som förs i landet följden av att till slut har 15 generationers råkrökande i stora delar av den manliga befolkningen fått genomslag i genpolen? Eller …?

Råkade lyssna på P1 i går kväll och plötsligt börjar ett program som heter ”Norsken, svensken och dansken”. När jag efteråt kollar i programtablån för att förstå vad jag lyssnat på läser jag följande beskrivning:

Två teman präglar numera Björn Wimans texter som kulturchef på DN. Först var det klimatet. Och det vara bara klimatet. Wiman kunde inte packa ner matvaror på ICA i en plaskasse utan att uttrycka sin ångest över att han bidrog till att göra världshaven till en guttaperkastäpp. Sedan tog väl Wolodarski honom i örat och sa: ”Men Wiman, ni måste variera er lite!.”

Ibland när jag är i Vasalundshallen och tränar avslutar jag med att gå till simbassängen. Men bara ibland.

Det finns ingen hederskultur i världen som inte har regler och normer som ska göra människor civiliserade – även i västerländsk mening. Man ska hålla sitt ord, inte stjäla, vara gästfri mot främlingar och behövande, värna de svaga och man ska skydda kvinnors heder.

När jag blir kansler med ansvar för säkerhet och kultur (jo, de hör ihop) blir en av mina första åtgärder att utnämna Dan Korn till föreståndare för ”Sveriges Hederskulturmuseum”.

De kom in i hans rum och sa åt honom att följa med ut på fotbollsplanen bakom barackerna. Jag föreställer mig att han kände att något var väldigt fel. Kanske frågade han: ”Ska vi spela”.

Jag har sett dokumentära filmklipp som visar människor som går värdigt till sin egen avrättning. Raka i ryggen, fasta steg. Fast blick. De tar avsked av världen med en hållning som bäst beskrivs som ”ni-kan-fara-åt helvete”.

Man måste gilla läget, sägs det. Uthärda. Anpassa sig. Tiden läker alla sår.

Brå presenterade i dag sin nya rapport om  brottslighet bland inrikes och utrikes födda. Rapportens slutsatser är entydiga. Utrikesfödda och deras barn är överrepresenterade i brottsstatistiken.

Han vaknade mitt i natten. Låg som vanligt och gruvade sig över sin känsla av otillräcklighet. Han visste för lite och det förlamade hans handlingskraft. Inte så att han egentligen visste för lite. Han förstod mer än väl hur saker fungerade.

Stefan Jonsson ser alltid trött ut när han kommer lunkande. Det får man förstå. Han har befunnit sig på en mycket lång marsch genom institutionerna för att bli professor i etnicitet vid ”Institutet för forskning om migration, etniska relationer och samhälle i Linköping”

Satt härom morgonen och tänkte på Hasse Alsér. Ni vet, den gamla bordtennisstjärnan. Om ni inte vet, låt mig då berätta.

Snart har alla som haft en utrikespolitisk funktion i den svenska politikerkåren uttalat sig om talibanernas seger i Afghanistan och vad den innebär.

Tänk dig att din grannfamilj tillhör en religiös sekt som tror att jorden snart går under. Eld, svavel, gräshoppor, böldpest och kolera, svält och krig. Domedagen stundar. Uppenbarelseboken kommer att framstå som en Disneyfilm vid en jämförelse.

I veckan lanserades Vogue Scandinavia. En härskara av väldigt magerlagda unga kvinnor som svultit sig till jobbet som mannekäng har anförda av madam Martina Bonnier forsat fram genom flödet i sociala medier.

Alltså, om du dödar och stympar människor 2018 i Syrien, då får du bli fritidsledare i Vivalla när du återvänder till Sverige. Avrätta människor i Iran 1988, och du fängslas när du kommer hit.

Herbert Tingsten hävdade att ideologierna var döda. Tyvärr är så inte fallet. Ideologierna lever och frodas som jättebjörnlokor i den svenska politiken. Ett ogräs man inte verkar kunna bli av med.

Många har kritiska kommenterat att den så kallade Försvarsmakten köpt SvD:s framsida för att deklarera sin trohet till Pride-flaggan. Men de ser ändå inte det riktigt problematiska.

I de lokaler i Sverige där man ägnar sig åt förvaring av barn och ungdomar – platser också kända under beteckningar som ”grundskola” och ”gymnasium” samt ”högskolor” ägnar man sig alltmer åt att inte ägna sig åt något alls.

Är det inte dags att vi inser att Pride-kulturen bara är ett led i USA:s kulturkrig mot Europa?

Aftonbladet Kultur publicerade i dagarna en text av Susanna Alakoski med rubriken: ”Här har ni ert land, Sverigevänner”.

Reklamen i dag (och populärkulturen) utgår allt oftare från att västerlandets män upphört att vara män. De är inte längre intresserade av att försöka förstå vad det innebär att vara man, de tycker bara det är jobbigt.

De politiska kommentatorerna och historikerna är överens: Fidel Castro älskade glass. Många människor som mött honom eller arbetat med honom har vittnat om hur Fidel avslutade varje middag med några skopor glass.

Den allmänna nyhetsrapporteringen har varit inriktad på de många obesvarade frågorna kring vem som egentligen var beställare av mordet … men det mest märkliga är väl ändå att de som nu har makten i Haiti (det vill säga den figur som erkänts av USA) har begärt hjälp av USA och FN för att återställa ordningen.

Någon gång framöver – förr än vi nog kan ana – kommer det att ligga många små bröder och systrar till Alan Kurdi på stranden kring fästet för Öresundsbron … på den danska sidan. De har dock kommit flytande från den svenska sidan.

När mångkultur diskuteras i det här landet är det alltid frågan om kulturella företeelser som mat, musik, dans som behandlas. Eller hur man uppträder mot det motsatta könet och i familjen.