Frågan om tiggeri har ältats en hel del, både i den allmänna debatten, och här på bloggen, samt även hemma vid matbordet. Nåväl, jag vidhåller att ett storskaligt förbud mot tiggeri är felaktigt, och svårt att implementera. Medborgare ska kunna be sina medmänniskor om något utan ersättning, detta kan inte förbjudas.

Vi lever i illusionen att politiska diskussioner kan leda någon vart, att vi kan övertala de andra, att de ska lyssna på sunt förnuft, och till slut ändra åsikt. Alla politiska debatter går ut på detta.

Allt oftare får vi höra att nationalismens fula tryne dyker upp här och där, ofta i Central- och Östeuropa, men även i Trumpland och på den svenska vischan. Frågan är egentligen vad som avses? Vad är egentligen nationalism? Hur yttrar den sig?

Barnafödandet i Ungern och i andra Central- och Östeuropeiska länder har sedan murens fall varit relativt lågt. Nu vill den ungerska regeringen stimulera barnafödandet genom att ge skattebefrielse till kvinnor som fött fyra eller fler barn.

Vi pratar ibland om att bevara det samiska kulturarvet, det indianska, inuitiska, romska osv. Däremot så nämns sällan det svenska som något värt att visa upp för eftervärlden. Ibland påstås det att det inte finns någon genuin svensk kultur, eller etnicitet heller för den delen.

Allt fler menar att EU har haft sina glansdagar, och att nu väntar blott den långa nerförsbacken till historiens sophög. De främsta problemen har varit de ekonomiska kriserna, skuldsättningen, överstatligheten, misstron mot ledarskapet, samt migrationskrisen och gränskontrollerna.

Ett lands militära utgifter anses till stor del spegla dess kraft på slagfältet. Och i dagens högteknologiska samhälle så har kostnaderna för avancerade vapen ökat rejält. Och för att ha en chans att vinna ett modernt krig så krävs det avancerat flygvapen, moderniserade marina enheter och välutrustade marktrupper.

Vi är alla trötta på rapporteringen om Brexit, de ändlösa förhandlingarna mellan EU och Storbritanniens representanter. Tänk att de aldrig kan komma till skott?

Enligt en undersökning som gjordes av det amerikanska marknadsföringsbolaget Sprout Social anser cirka 82 procent av konsumenter som kallar sig liberaler att märken som tar politisk ställning är pålitliga. Konservativa är mycket mer skeptiska och enbart 46 procent av de tillfrågade tycker likadant.

I Japan finns en växande grupp människor som kallas för hikikomori. De lever ensamma och isolerade, ofta är det någon förälder som tar hand om dem och lagar mat etc. De fördriver dagarna med att titta på TV / datorn och går sällan utanför bostaden. Först var det mest män, men nu ökar även andelen kvinnor i gruppen.

Ibland får man höra att frivilliga avgifter på bloggar och videokanaler föraktfullt kallas för tiggeri.

Alla som upplevt livet i ett traditionellt jordbrukssamhälle vet ungefär hur arbetsuppgifterna är fördelade. Männen tar de tyngre sysslorna och kvinnorna ansvarar för hemmet och barnen.

Många har retat upp sig på den nya kulturministerns frisyr, att hon ser ut som någon man mötte på Roskildefestivalen 1993, eller någon från den lokala vegan- och djurrättsföreningen.

Demokrati är för många en självklarhet, att alla myndiga medborgare får lägga sin röst vart fjärde år, därefter formas ett parlament och en regering som lotsar folket vidare på den politiska resan.

När Internet föddes för några decennier sedan så upplevdes det som ett under av frihet av många, och en möjlighet att dela information, sälja och köpa, utan några större restriktioner eller regleringar. Vi har under årens lopp upplevt revolutionen som det nya mediet skänkt våra liv, och då handlar det inte längre om enbart handel och utbyte, utan även om sociala interaktioner, i form av sociala medier, forum, bloggar, debatt, nyheter, videos, filmer etc.

Förvisso känns 2019 som ett tomt ark, men några saker vet vi på förhand.

Äganderätten är en viktig princip, utan den skulle vi haft svårt att bygga samhällen, men denna princip vilar på förvånansvärt lösa grunder. Är gården min egendom för att min farfarsfarfar brände ner skogen, satte upp ett staket, och började bruka marken?

Libertarianer och många frihetliga härleder sin ideologi från ickeaggressionsprincipen, som är den övergripande byggstenen inom dessa tankeströmningar. Detta får en del intressanta konsekvenser. Ett exempel är synen på skatt. Följaktligen bör all typ av beskattning betraktas som stöld, ty om du inte betalar skatten så drivs det in med våld eller med hot om våld/straff.

Det är alltfler som inser att teorierna om global uppvärmning kan leda till fullskalig despotism. För att rädda jorden från koldioxidutsläppen så förespråkar somliga en övergripande myndighet som styr och ställer med våra resurser och hur de nyttjas.

Vi har under historiens gång varit styrda av krigaradel, präster, köpmannaadel, byråkrater, folkliga/populistiska ledare etc, och ibland av en kombination av de olika grupperna. Vad som utmärker vår tid är förmodligen att vi med lätthet kan peka ut eliten, men det är svårare att se vem som egentligen bestämmer.

När kvinnorörelsen tillkämpade sig lika lagar och villkor i början av 1900-talet var egentligen kampen om jämlikhet över. Åtminstone på det legala planet. När kvinnor fick lika rösträtt, så hade de möjlighet att rösta in sina medsystrar till kommuner, landsting och riksdag. De hade även i övrigt samma rättigheter som män, möjlighet att förvärvsarbeta, försörja sig själva, äga och starta företag etc.

Whiggismen och den klassiska liberalismen uppstod under 1600-1700-talen och var en köpmannaideologi. Det är därför den i Sverige kallas borgerlig, ty det var städernas borgare/köpmän som ville ha lägre skatter, tullar och samma rättigheter som adeln och kungligheter.

Vad är öppna gränser egentligen? Att alla ska få komma in ett land, även brottslingar, beväpnade grupper, 10,000-tals personer i grupp? Nej, det går inte, ungefär på samma sätt som vi inte släpper in vem som helst i våra hem.

Bakom alla styrelseskick finns det nästan alltid en slags grundlag eller konstitution. Den reglerar hur makten förhåller sig till folket, att lagarna utformas rättfärdigt och att folket rättigheter inte kränks.

Jag väl medveten om att återvandring av invandrare är ett ganska befläckat begrepp, som ofta lanseras av partier inom det nationella sfären. Men även de etablerade partierna kan inom en snar framtid bli tvingade att ta ställning till detta, och även vi medborgare.

Under den senaste veckan har det poppat upp dussintals artiklar om klimatet hos de traditionella medierna. Det handlar givetvis om den globala uppvärmningen, om hur haven kommer att stiga, öknarna breder ut sig, och hur världen kommer att gå under.

Efter terrorattentatet i New York 9/11 röstade de amerikanska politikerna snabbt igenom ett antal undantagslagar. En av de mest uppseendeväckande detaljerna var att terrorister kunde hamna utanför det ordinarie rättsväsendet, och frihetsberövas utan sedvanlig rättegång.

Ett kännetecknade drag hos Milton Friedman och den s.k nyliberalismen är tanken om att lägga ut statliga verksamheter på entreprenad. 1980-90-talets privatiseringar i Sverige gick i denna anda.

Steven Pinker säger att det inte är en slump att det inte finns några libertarianska länder på jorden. Sociala utgifter har ett gemensamt värde, även om de äkta libertarianerna protesterar mot det, eftersom den fria marknaden inte har någon möjlighet att underhålla fattiga, barn, äldre och andra samhällsmedlemmar som inte kan bidra till marknadsekonomin. Allt eftersom länder utvecklas, initieras sociala program på naturlig väg. Därför är libertarianismen en marginell idé, snarare än ett universellt värde – och det är troligt att det förblir så.

Polackerna beslutade sig för att hjälpa Sverige med de omfattande skogsbränderna, de skickade 40-brandbilar och ca 140 brandmän, som färdades i en karavan genom Sverige upp till Härjedalen. Ivrigt påhejade i sociala medier; polackerna sågs som räddare i nöden, i tider av inkompetens och svagt politiskt styre.