Ställer vi rätt fråga?


Om och när krisen tar slut – kommer ”vi” att lära oss något? Kommer man verkligen att inse att Just-In-Time och otillräcklig inhemsk matproduktion inte är hållbart, som många hoppas, eller blir det bara samma idioti som efter IT-säkerhetsläckor: ”Vi måste se till att det här inte händer igen”?