Med Das Ich mot pestilensen


I tider av pestilens är det som bekant svårt – för att inte säga omöjligt – att värja sig från tanken att såväl isoleringen som karantänen tydligt representerar en platonisk-spengleriansk grotta. För en guénonian eller mensurärrprydd preussisk esoteriker är detta inte nödvändigtvis av ondo, men för den faustiska människan utgör inte desto mindre en dylik belägenhet många gånger en närmast outhärdlig begränsning, då en sådan tillvaro står i direkt motsättning till hennes mest grundläggande natur och fjättrar henne vid en miljö hon av naturen strävar att röra sig bort ifrån.

+ There are no comments

Add yours