Jag har under det senaste halvåret blivit mycket tryggare i min politiska världsbild. Kanske beror det på att jag har tänkt mindre på implikationerna av mina uppfattningar och mer på utgångspunkterna för dem. Därtill har jag nog blivit lite avtrubbad. Det är ju bara massa käbbel i politiken. Käbbel och decemberöverenskommelser. Sedan en tid tillbaka har jag kallat mig för ”ganska liberal”. Etiketten är bra. Jag får skäll från alla håll: av anarkisterna för att jag är för sossig och av ”liberalerna” för att jag är för anarkistisk. Den ger mig spelrum.