Svaret är förstås att Sverige tål i princip hur många vemodiga tallar som helst eftersom skogens vemod finns i vårt DNA. Den som inte är alldeles tondöv behöver egentligen bara lyssna på några strofer av våra mest kända och älskade folkvisor – eller för den delen våra kända, och av folktonerna inspirerade, kompositörers verk – för att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer.