Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Är hotet från radikal islam överdrivet?

I samband med att president Trump infört inrese-restriktioner gentemot ett antal muslimska länder, så uppstår givetvis frågan om huruvida hotet från radikal islam är överdrivet eller ej?

Vi kan konstatera att det finns ca 1,7 miljarder muslimer i världen. Kanske hälften av dem vill införa sharia-lagar, kanske fler, kanske färre; detta är givetvis en hypotetisk siffra. Ingen vet exakt, men vi kan vara säkra på att en betydande del förespråkar islamsk lagstiftning. Och vi ser ökad radikalisering även i fordom moderata muslimska länder som Turkiet. Och i länder som Saudiarabien, Iran och IS-kontrollerade områden så är sharialagarna redan införda.

Donald Trump är en klassisk amerikansk president

Donald Trump är en klassisk amerikansk president; han gillar stora familjer och många barn, därutöver är han skeptisk till aborter, som anses inskränka på rätten till liv. Även ett foster är en människa, eller åtminstone något som kan bli en människa. Abort är överhuvudtaget en svår fråga. Även i länder där man är positiv till aborter så finns det regler för själva processen, det är viktigt att informera kvinnan vad hon gör, så att hon kanske ångrar sig senare. Det är ju inte en självklarhet att man kan bli med barn igen, och att barnet som föds är friskt, särskilt inte när man försöker skaffa barn allt senare i åldrarna.

Amerikas nya framtidstro

Vi står vid födelsen av ett nytt årtusende, redo att lösa rymdens mysterier, för att befria jorden från elände sjukdom och att utnyttja morgondagens energikällor, industrier och teknologier.

/Donald Trump

Fritt översatt från Trumps tacktal när han svor presidenteden igår. Ja, det var längesedan jag hörde något så framtidsoptimistiskt.

Är det korrekt att diskutera politisk korrekthet?

Begreppet politisk korrekthet nämns ofta i samhällsdebatten. Det anses av många vara något dåligt som hämmar samtal och förståelse. I grunden handlar det om en slags samtalsetik, där ingen av parterna ska gå över en given gräns, så att samtalet inte urartar, och man håller s.k god ton.

Den arabiska slavhandeln


Det pratas ofta om européernas skuld vad gäller slavhandel, men de största slavhandlarna historiskt sett var förmodligen araberna, där handeln pågick från medeltiden till början av 1900-talet. Svarta män och kvinnor fördes via handelsstationer utmed Afrikas kuster, och såldes vidare till arabländerna och ända bort till Amerika. De manliga slavarna kastrerades ofta, och rika araber kunde ha hundratals eunucker till sin tjänst. Det är svårt att ge exakta siffror, men man beräknar att omkring 8-17 miljoner afrikaner blev förslavade under tiden som handeln pågick.

Profetior inför 2017

2016 var året då USA och Ryssland i större utsträckning fjärmade sig från varandra. 2017 kan istället bjuda på mer förbrödring och samarbete. Krim får status av någon slags autonom republik, och Ukrainas östra provinser får lite mer självstyre. Ryssland släpps åter igen i den ekonomiska gemenskapen och landets urusla finanser får en liten skjuts framåt.

Skillnaden mellan aristokrati och demokrati

Aristokrati är ett slags fåmannavälde, där en samhällelig elit styr landet. Medlemmarna får tillträde antingen genom sin sociala klass eller utifrån sin förmögenhet. I vissa regioner utgörs aristokratin av samhällets militärbefälhavare eller adeln, i andra områden kan aristokratin utgöras av rika köpmannafamiljer. Förmögenhet, släkttavla och jordägande är ofta biljetten in i det ledande skiktet.

Själva beslutsfattandet påminner mångt och mycket om våra demokratiska system, där man samlas i rådssalar och röstar om viktiga frågor. Det kan tillika finnas olika grupperingar som har lagstiftande, verkställande makt, och andra politiska funktioner.

En alternativ europeisk historiekarta

Ibland funderar man på vad som skulle ha hänt OM historien tagit en annan vändning. Alternativa händelser kan i vissa fall leda till fundamentala förändringar.

Vad skulle ha hänt om byzantinarna lyckats behålla sitt rike och besegrat turkarna på 13-1400-talet?

Skillnader mellan män och kvinnor

Hos de flesta levande varelser finns det skillnader mellan de bägge könen, även hos människan. Ibland glömmer vi detta, ofta på grund av kulturella- , ideologiska- eller praktiska skäl. Men det kan vara intressant att vet vad som skiljer män och kvinnor åt, förutom fortplantningsorganen.

R-ordet – då och nu

Att kalla någon för rasist handlar numera mest om en slags ideologisk positionering, dels förkastar man någons politiska åsikter, och dels visar man tillhörighet med andra s.k antirasister. Att påstå att ordet används vidlyftigt idag vore en grov underdrift.

Det händer att civilisationer går under

Den siste Östromerske kejsaren Konstantin XI Palailogos tittade ut från fönstret i det enorma palatsen i Konstantinopel, och insåg att slaget var förlorat. Året var 1453 och turkarna hade belägrat staden i 53 dagar. Slutet närmade sig för det 1500 år gamla romerska väldet, som länge var bärare av vår civilisation. Facklan som brunnit så länge skulle snart släckas. Inte ens det varangiska gardet kunde nu skydda kejsaren. Det fanns inga yxor, svärd, pilar eller kanoner som kunde mota undan den väldiga hären som samlats runt staden.

Vår överdrivna fascination av kön, sex och ras

Varje skola, universitet, museum och snart även företag har någon slags plan för genusarbete. Enligt Wikipedia är genus (engelska gender) ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende. Genus är det sociala könet. Begreppet härstammar från diverse feministiska åskådningar, där traditionellt kvinnliga aktiviteter ratas. Och man vill istället erövra manliga områden, och på detta sätta ta makten över sina liv. Förvärvsarbete anses exempelvis mer attraktivt än barnpassning och städning i hemmet.

Falska nyheter och konspirationsteorier på sociala medier

Det har i upprörda ordalag talats om falska nyheter på Facebook och Twitter. Och att dessa nyheter anses ha påverkat det amerikanska presidentvalet. Nu måste man ta krafttag mot hat och falska nyheter på nätet, enligt vissa politiker och debattörer. Att det tillika är ett hån mot det fria ordet verkar de inte förstå. Rätten att få tala fritt är viktigare än att tala rätt, eftersom vi ofta inte vet vad som är rätt förrän i efterhand.

Italienarna läxade upp sina politiker

Italien är känt för alla sina ministerbyten och något röriga politiska arena. Det är svårt att rösta igenom lagar i Italien, dels finns det många olika fraktioner i parlamentet, och dels ska lagförslaget godkännas av högsta domstolen samt senaten. De föreslagna ändringarna i konstitutionen var avsedda att förenkla den här proceduren, och ge exempelvis senaten och regionerna mindre makt.

Kommer robotarna att ta våra jobb?

När Gutenberg uppfann tryckpressen så var det ett direkt hot mot alla munkar som satt på klostren och kopierade skrifter, som de gjort i hundratals år. Men vad som hände var att tryckpressen istället skapade många nya möjligheter. Plötsligt kunde man trycka massor av skrifter. Böcker, tidningar, tidskrifter, reklamblad hamnade strax i var mans hand. Och en uppsjö av tryckerier, författare, journalister, skriftställare, reklammakare fick jobb – istället för en handfull munkar.

Öppna gränser, murar eller något annat

Det finns en del debattörer och politiker som förespråkar öppna gränser, och gör det i någon slags vänsterliberal/nyliberal anda. I Sverige är det Miljöpartiet som pratat om det mest, men även Fredrik Reinfeldts tal om öppna hjärtan färgas av idéerna.

Frågan är vad som avses; ska kriminella, krigsförbrytare eller folk utan id-handlingar få passera fritt? Ska vi inte ha några gränskontroller alls? Om 200 beväpnade personer närmar sig, ska de släppas in?

Europas enda ockuperade stat

Cypern är Europas enda ockuperade land, där ön och huvudstaden Nicosia delas av murar och barriärer. 1974 ockuperade Turkiet en tredjedel av den lilla önationen, med förevändningen att de skulle skydda den turkcypriotiska minoriteten. 42 år senare är ockupationsmakten fortfarande kvar.

Nationalism under 2000-talet

Sedan 1800-talet är nationalismen en av de viktigaste faktorerna för att definiera ett land. Om vi tar Sverige som exempel, det minsta gemensamma nämnaren är att vi uppfattar oss själva som svenskar, och har en gemensam historia. Vårt land hålls inte ihop av en filosofisk idé, geografiska förutsättningar eller tvång från andra nationer. Sverige är svenskarnas land, och idén bakom nationen är baserad på språk, historia, kultur och etnicitet.

Jämförande studie…

capitalism

Det sprids en del falsarier ute på sociala medier om chokladproduktion. Jag kände att någon borde förklara ännu lite tydligare hur det ligger till.

Sveriges framtida politiska riktning

Socialdemokratin är just nu slut som politisk kraft. Det socialistiska budskapet nådde till vägs ände när muren föll i slutet på 1980-talet. Och klassiska socialister har sedan dess haft svårt att samla sig, och framförallt inte kunnat redovisa en trovärdig ekonomisk politik.

Istället har de satsat på identitetspolitik, med genus/gender, etnicitet, feminism etc i fokus. Men även denna inriktning är på väg att dö ut, mest på grund av de inbyggda paradoxerna. När vänstermänniskor exempelvis skapar en ras-separatistisk aktivitet – vad skiljer dem från ultranationalister och vit-makt-sfären? Det är ju samma slags rasism, fast man byter färg.

Klass, ras och kön i det postmoderna västerländska samhället

Under hela efterkrigstiden så var ledordet jämlikhet. Vi eftersträvande någon slags balans mellan klasser, kön och raser. Alla var lika värda, åtminstone på pappret, och man närmast undertryckte etnicitet, ursprung, klasser etc. Under senare år har emellertid detta ändrats. Feminismen har utvecklats i en mansfientlig riktning där man öppet hånar män. Det pratas också mycket om gender och genus, och olika sexuella läggningar.

Demokrati accepteras enbart när den fyller ens egna syften

Demokrati är något fantastiskt, men endast när ens egen kandidat vinner valen. Annars har man inte mycket till övers till systemet. Nu postas det listor och namnunderskrifter i protest mot den demokratiskt valde presidenten Donald Trump. De sociala medierna är fulla med indignerade poster om hur världen kommer att söndras och förtäras av den där mannen som man hatar så mycket. Uttrycket “dåliga förlorare” får en helt ny innebörd.

Trumps tacktal

Donald Trump höll ett i mitt tyckte mycket bra tacktal. Där han först tackar Hillary Clinton, och därefter meddelar att det inte längre handlar om uppdelning och fiendskap utan om enighet. Att han vill vara alla amerikaners president, och att han vill sträcka ut en hand till alla motståndare för att skapa samförstånd.

Snart är alla traditionella medier ägda av staten

Det går dåligt för traditionella medier, folk köper färre papperstidningar, och ungdomarna tittar på Youtube och inte på vanlig TV. Räddningen anses vara ökad digitalisering, vad det nu betyder; det finns ju redan en uppsjö med tidningar, videotjänster, bloggar och alternativa medier på nätet.

Olika utgångspunkter för icke-tro

Vi lever i ett sekulärt samhälle, många säger att de inte tror på kristendomen och dess budskap. Men vi bekänner oss ofta medvetet eller omedvetet till dess etik och nedärvda seder, som kan ha sitt ursprung i äldre traditioner, hedendom etc. Och det finns olika sätt att inte tro – det populära begreppet ateism är bara en variant. Låt oss börja med den:

Ateister är övertygade om att det inte finns några gudar, de är självsäkra, och de hänvisar till den moderna vetenskapen när de vill avisa olika gudsbegrepp. Det finns helt enkelt inga gudar, har aldrig funnits, och det går inte att bevisa deras existens. Det handlar om myter och legender som skapats av människor. Den handfasta övertygelsen får ateisterna nästan att framstå som en egen religion.

Fördelar med små stater och regionalism

Historieböckerna lärde oss att byar slogs ihop till regioner, som förenades i länder, som senare bildade imperier. Den här utvecklingen ansågs närmast oundviklig, likt en organisk samhällsutveckling.

Idag finns det all anledning att omvärdera de små länderna, och vi noterar att de har många fördelar gentemot stora tunga statsbildningar.

Det vi ofta ser är ekonomiska och finansiella fördelar hos länder som Monaco, Lichtenstein, Luxemburg, Malta etc, men det finns andra positiva aspekter.

 

Sverige skulle kunna ta emot en halv miljon flyktingar per år

Med lite god vilja skulle Sverige kunna ta emot en halv miljon flyktingar per år. Om folk upplät tomma rum i sina hus och lägenheter och sina sommarstugor, då skulle det kunna gå.

Om lärare, läkare, sjukvårdare, polis, brandkår och ambulanspersonal gjorde sitt yttersta så skulle det kunna fungera. Den offentliga sektorn skulle behöva nyanställa. Skatterna skulle  höjas, vi närmar oss kommunalskattenivåer på närmare 40%. Även moms och punktskatter skruvas åt.

Ofrihet i ett fritt samhälle

Många libertarianer och klassiska liberaler ser framför sig ett samhälle med låga skatter och mindre statlig inblandning, öppna gränser, handelsfrihet, somliga vill legalisera droger, och andra vill ha rätten att bära vapen.

Många av de här friheterna kan uppnås om man har en minimal stat med få relevanta lagar och regler, i kombination med en stark äganderätt.

Om all mark i ett samhälle ägdes av privata aktörer skulle exempelvis dumpning av miljögifter bli svårt, eftersom stämning och dryga böter alltid skulle föreligga. Markägare skulle också kunna sköta ordningen inom sina områden genom att hyra in privata väktare. På det här sättet skulle privata initiativ kunna ta över mycket av det som statsmakten sköter idag.

Stadsporten

I äldre traditionella samhällen fanns det ofta regler för vad och vilka som fick passera in och ut ur städer och byar. Det stod vakter vid stadsportarna som kontrollerade de resande.

Om du var en tillfällig besökare var det sällan några problem att passera. Du sågs som en tillgång. Med all säkerhet skulle du göra av med pengar, handla varor eller tjänster, och det var fördelaktigt för staden och dess borgare. Tiggare och fattiga människor var inte lika populära.

Bilbränder i Sverige – ökning eller minskning?

Det är tidsödande att leta fram fakta om specifik brottslighet i Sverige. I samhällsdebatten går åsikterna isär. Somliga anser att brottsligheten ökar, och att siffrorna mörkas, att statistiken justeras i politiskt syfte. Andra menar att allt är frid och fröjd, att brottsligheten minskar eller att anmälningsbenägenheten ökar etc.