Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Jakten på orangea Hitler

Orangea Hitler är vad kravalldemonstranterna i Antifa kallar Donald Trump. De har inte så mycket till övers för den nyvalde presidenten, men deras syn speglar även många mediers och liberala amerikaners. Trump är dålig och förblir dålig. Och nu vill man dra honom inför riksrätt.

Drömmen om öppna gränser

Vad är en gräns för något egentligen? Behövs gränser? Kortfattat så är det en skiljelinje mellan ett autonomt landområde och ett annat. Inom de olika länderna gäller olika lagar och regleringar, även språket, kulturen och ekonomin kan skilja sig.

Att verka för öppna gränser tycker många är en vacker tanke, men det medför en del närmat omöjliga utmaningar.

En bidragande orsak till flyktingkrisen var att statsmakten inte respekterade det kommunala självstyret

Principerna om kommunalt självstyre är gamla, förmodligen äldre än själva staten. Då vårt land under förhistorisk tid var uppdelad i mindre enheter, och de små regionerna hade självstyre. Även under medeltiden skötte landsändar och socknar sig själva, centralmakten kunde inte lägga sig i allt, och hade inte heller intresse av att att göra det. Så länge bönderna betalade sitt tionde och staten fick sin beskärda del av kakan fick regionerna i stort sett klara sig själva.

För de som saknar Gudarna

Shäpetwuul (Shaepethwuuhl) klassificeras enligt Prof. Elberich Mördinger som ett högre multidimensionellt väsen, dvs en gudom. Den åttonde inkarnationen, som är den mest välkända siktades på 1600-talet, mer om detta längre fram. Därefter är det omtvistat huruvida Shäpetwuul visat sig i vår värld.

Absolut frihet

Allt fler kommer till slutsatsen att mer frihet kan vara en lösning på många av våra politiska problem. Om vi har en mindre statsmakt, färre regler, om vi människor tillåts organisera våra liv själva – då skulle världen bli mycket bättre. Och jag är benägen att hålla med, vi skulle absolut må bättre av en mindre klåfingrig statsmakt, decentralisering skulle öka intresset för hur vi organiserar våra närområden.

Outsider vinner även i Frankrike

Emmanuel Macron är på väg att vinna presidentvalet i Frankrike. Han beskrivs som en mittenpolitiker och etablissemangets röst, men det är förmodligen helt fel. Han dök upp från skuggorna och utan ett ordentligt parti tog han täten i presidentvalet och vann över de etablerade partierna. Ungefär som om Andres Borg skulle starta ett nytt parti och plötsligt sopa socialdemokraterna, moderaterna och SD under mattan.

Det vackra hatet

Om man inte är vänster när man är ung har man inget hjärta, brukar man säga. Och om man är vänster när man är gammal har man ingen hjärna, brukar också tilläggas ibland.

6 timmars arbetsdag

Till skillnad från många andra har jag inget emot sex timmars arbetsdag. Jag har inget emot 10 timmars eller 4 timmars arbetsdag heller. Jag tycker inte att man ska lägga sig i hur många timmar folk vill jobba. Eller hur de kommer överens med arbetsgivaren, enskilt eller kollektivt, så länge det är fria överenskommelser.

Globalismen – dess för och nackdelar

Globalism och globalisering kom på modet efter Sovjetunionens fall på 1990-talet. Det fanns en tanke om att världens nationer skulle närma sig varandra både genom handel, gemenskap arbete etc –  och att gränserna sakta skulle suddas ut.

Därför hatar somliga kapitalismen

Kapitalism är i grund och botten ett system där medborgaren tillåts äga och driva företag. Den fria marknaden är intimt förknippad med begreppet. Inget konstigt tycker det flesta, men likväl har systemet väldigt många motståndare, både från vänster och höger på den politiska spelplanen. Genom att reglera marknaden, skapa statliga företag, monopol, eller låta staten ta över vissa affärsområden så slår man effektivt hål på systemet. Vi har egentligen inga riktiga kapitalistiska system idag, utan en slags blandekonomi med kapitalistiska inslag. Men hur kommer det sig att kapitalismen ändå har så många hatare?

Så mycket kostar det att ta fram en ny lag

Våra politiker styr landet, och de har ett stort ansvar, som inbegriper mängder av resor, möten och överläggningar. De deltar i debatter, utfrågningar och gör allehanda utspel i medierna. Det här är den förenklade bilden många av oss har av de folkvalda.

I grund och botten är det emellertid lagstiftningen som är själva kärnfunktionen i det demokratiska arbetet. Genom att att ändra i regelverket kan man påverka samhället i olika riktningar. Att införa skatt på bensin anses minska privatbilismen, och förbud av rökning på restauranger anses bidra till en bättre inomhusmiljö och minskad rökning.

EU – centrum, periferi och splittring

Efter det kalla krigets slut på 1990-talet upplevde världen en slags frihetlig ovisshet under ett årtionde. Sedan hände något besynnerligt, vi började plötsligt att upptäcka gamla allianser och bindningar.

Vad kan vi konkret göra för att förhindra terrordåd i framtiden?

Vi upplever lugnet efter stormen nu. Många slår sig för bröstet, vi hör följande meningar repeteras: –ingen kan knäcka oss, vi står enade, polisen gjorde ett enastående bra jobb, medierna rapporterade sakligt etc etc. Att sitta och upprepa utsagor om sin egen förträfflighet är som att sitta och sjunga kumbaya, när världen rasar runtomkring en.

Vad händer nu – paradigmskifte?

Nu hände det som många befarat och varnat för – ett terrorattentat i Stockholm. Den misstänkte är en 39-årig uzbekisk man, tidigare känd av säpo, som dessutom uppgett att han sympatiserar med islamistiska organisationer.

Frågan är vad som händer framöver, när flaggorna försvinner från Facebook, och blodet torkats upp från Drottninggatan?

Är grundlagen viktigare än självaste demokratin?

De flesta samhällen har någon slags grundlag eller konstitution. Det handlar om ett slags överliggande ramverk av lagar som är grundläggande för samhällets funktioner. Här brukar man lägga saker som rör yttrandefrihet, äganderätt, likhet inför lagen etc.

I en lössläppt demokrati utan grundlag skulle man i extremfallet kunna lagstifta om att alla svarthåriga inte får jobba inom myndigheter och förvaltning. Eller att folk med mycket pengar tvingas betala extra mycket skatt, eller att äganderätten bara gäller om staten inte intresserar sig för marken eller fastigheten, eller att yttrandefriheten bara gäller ibland, och inte alltid.

Är mittenpolitiken död?

I tider av djupt politikerförakt och misstro mot medier och etablissemang finns det människor som söker sig till andra idéer och lösningar om hur samhället ska organiseras.

Vi ser delvis ett uppsving för vänsterfalangen med sina social justice warriors och trumphatare. Kärnan är ganska liten, men de har en väldigt lång svans av halvpassiva sympatisörer. De plockar snabbt upp allehanda trender från de amerikanska universiteten, det handlar bl.a om tankar kring genus/gender, rasifiering, safe spaces, koldioxidaktivism, veganism, politisk korrekthet etc etc. Här hittar vi urbana kulturpersoner, lärare, akademiker, studenter etc. En stor del av det svenska politiska etablissemangen tillhör delvis denna falang, även de s.k borgerliga.

Från fascist till inkompetent

I USA har det skett en slags förändring  i debattklimatet. Det generella åsikten bland vänsterintellektuella initialt var att Trump var fascist och en hitlerkopia.

Men nu när Trump misslyckats med att baxa igenom den nya sjukförsäkringsreformen i representanthuset – så är han inte längre fascist – utan han är numera inkompetent. Trumphatet byter härmed inriktning en smula. Läs Scott Adams blogg för mer detaljer.

Palmemordet – 31 år senare

Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme sköts till döds i centrala Stockholm klockan 23:21 fredagen den 28 februari 1986. Mordet är fortfarande ouppklarat, det finns mängder av olika spår och teorier. Mordgåtan 31 år efter själva händelsen lever sitt eget liv. Jag har under några veckor lyssnat på en initierad Youtubekanal som heter just Palmemordet.

Sverige uppdelat i smånationer

Vi ser idag olika frihetsrörelser runt om i världen, där kanske Skottland är den mest kända, följt av Baskien, Katalonien, Norditalien och många fler. Detta är förmodligen är motreaktion mot århundraden av unionstänkande och en ständigt närvarande övermakt, som dessutom vanligen befinner sig långt borta, och ofta har en dålig känsla för vad den specifika regionen egentligen behöver.

Staten – finns den?

Statsmakten är något självklart för de flesta. Det är till den man betalar skatt, och därifrån kommer skola, vård, polis, försvar etc. Det är också till staten man vänder sig när man ska ha olika tillstånd, prövningar och all annan byråkrati. Och det är våra folkvalda politiker som styr staten och stiftar lagar. Så ser det ut, grovt förenklat.

Men om folket plötsligt bestämde sig för att inte längre vilja ha en stat – då skulle staten inte längre finnas kvar. Även om staten skulle spjärna emot, så är folket fler än statens funktionärer och tjänstemän. Och staten är egentligen ingenting utan sina medborgare. Blott ett tomt skal.

Nolltolerans

Det pågår mängder av jämförelser mellan olika sorters statistik. Har grova våldsbrott verkligen ökat? Eller är det anmälningsbenägenheten? Vad händer egentligen med Sverigebilden. Vad tycker folk utomlands om Sverige?

Och så här fortsätter det, det tar aldrig slut. En introvert navelskådardebatt som aldrig kommer att leda någonstans.

Jag struntar egentligen i tidigare statistik, och metadebatten däromkring. Glöm det.

Vitt slödder & det glödande klasshatet

Det går inte längre att göra sig lustig över afrikaner, asiater, judar etc, det anses inte civiliserat och tillhör gamla tiders burleskerier. Och gott så, skämt som innefattar ras, hudfärg och utseende kan ju uppfattas som illvilligt och nedvärderande. Det är inget vi behöver sträva efter. Däremot kan svarta skämta om svarta, judar med judar etc. Men det är en annan historia..

Det krisande västerländska demokratin

Vi håller ofta vår liberala demokratiska tradition högt, och tycker att det är ett under av frihet och jämlikhet. Men betänk att under många gångna tider så lade sig kungen inte alltid i allmogens göromål, så länge de betalade sitt tionde.  Därför bör vi fundera över vårt frihetsbegrepp. Var friheten kanske till och med större förr i tiden? Då vi inte hade ett 50%-skattetryck och komplicerad byråkrati som skulle plöjas igenom. Och vi fick leva ifred.

Frihet vs tvång

När man läser historia förundras man över att Moussolini var kommunist innan han blev fascist, vi har ju lärt oss att dessa ideologier är varandras motsatser. Hitler var tillika imponerad av Stalin, vars ideologier också ibland beskrivs som raka motsatser. Och nationalsocialismen som var ett hopkok av socialism och nationalism gör inte bilden klarare.

Skippa golfrundan

Carl Bildt (om någon minns honom) menar i en SVT-intervju att Trump borde skippa golfrundan och komma till Sverige själv, för att bilda sig en uppfattning om migrationsproblematiken.

Detta är ett ganska lustigt uttalande på flera olika sätt. Dels försöker ju Bildt som så många andra tona ner problemen och göra sig lite lustig över Trump.

Make Sweden lagom again

Debatten i Sverige är svart och vit. Antingen är man för eller emot. Migrationsproblemen har ställt folk mot väggen, många följer SD:s linje och vill minimera både flyktinginvandring och arbetskraftsinvandring. Medan andra med miljöpartiet som fanbärare vill ha mer eller mindre öppna gränser.

Vem betalar bolagsskatten?

Vi hör ofta nyheter om att stora företag försöker undvika bolagsskatt på olika sätt, och att det är omoraliskt, och att den här typen av skatteflykt bör bekämpas.

Men vem betalar bolagsskatten egentligen?

På ett ytligt plan så känns bolagsskatten bra. Det är ju rika företag som betalar. Och det går helt i linje med vänsterns idé om att beskatta de rika.