Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Kreativ förstörelse sänker värdet på taximedaljongen

Har ni sett hur taximonopolets medaljongpriser korrigeras i respons till delningsekonomins taxitjänster?

När jag jobbade på krog i Göteborg på 1990-talet brukade jag och mina arbetskamrater åka ”svarttaxi”. Det var ett gäng privata chaufförer som specialiserade sig på köra hem restaurangpersonal som jobbade sent på helgerna när det kunde vara svårt att få en ”vanlig bil”. Privatchaufförernas regler varierade men var konsekvent mer generösa än monpoltaxi.

Vetenskaplig metod: cirkelresonemang och grupptänk

Som österrikare är det inte ovanligt att man utsätts för nedlåtande kommentarer om bristande ”vetenskaplighet”. Anledningen är att praxeologi, den deduktiva metod som den österrikiska skolan förlitat sig till sedan Menger, för många framstår som ovetenskaplig. Varför? För att den inte genererar hypoteser som sedan ”testas” mot den objektiva verkligheten. Därmed är det inte möjligt att veta om slutsatserna verkligen är sanna, heter det. Hur kan man verkligen veta att något är som man säger om man inte ”testat” det?

97 – Joakim Book

Vi samtalar med Joakim Book om hur han under en lång vandring i Sydamerika fann sitt kall i livet: att studera nationalekonomi för att kunna förstå världen. Blev antagen till Adam Smiths universitet i Glasgow. Besvikelsen när han väl började studera vanlig nationalekonomi: “Något måste vara fel här”. Glädjen och räddningen när han slutligen fann österrikisk ekonomi. Nu summer fellow på Mises-institutet i Alabama och studerar deflation. Vad mer kan en människa önska?

Missa inte Coraxconf 28-30 juli på Malta!

Misesinstitutet älskar bubb.la. Vi är oerhört glada över denna sofistikerade partner i kampen för friheten.

Med sin start som nyhetsaggregator med libertariansk inriktning har initiativet utvecklats till att allt mer producera eget innehåll, och har knutit en mängd duktiga människor till sig. Radio bubb.la är idag stapelvara bland svenska libertarianer och frihetsvänner. Vi på Misesinstutet uppskattar särskilt deras ekonomispecial – som är insatt och underhållande.

Rapport from Rothbard Graduate Seminar

I vårt ständigt sökande efter praxeologisk sanning och vårt uppdrag att förmedla aktuella händelser i den Austro-libertarianska världen för den svenska publiken har vi skickat en mullvad djupt in i maktens mest hemliga korridorer; sommarforskarna på Mises-institutet i Auburn, Alabama – och mer specifikt Rothbard Graduate Seminar, en glorifierad bokcirkel där kusliga professorer berättar spökhistorier för 24 särskilt förlorade studenter. Dessa studenter, samlade under en vecka i en regnig och slumrande studentstad, har intensivt förberett sig genom att läsa samma revolutionära text och spenderar dagarna med att ivrigt diskutera tolkningar kring Profetens ord.

Varför socialism är bra för politiker men dåligt för arbetare

Socialism leder till att samhället politiseras. Det finns knappast något som på ett värre sätt kan påverka produktionen av välstånd.

Socialism, eller i alla fall dess marxistiska variant, säger att dess mål är fullständig jämlikhet. Marxisterna påpekar att så länge man tillåter privat ägande av produktionsmedlen, tillåter du skillnader. Om jag äger resurs A, äger du inte resurs A, och vår relation i förhållande till resurs A blir olik och ojämlik. Genom att avskaffa privat ägande av produktionsmedlen menar de att alla med en gång blir delägare i allting. Detta återspeglar allas jämlika hållning i egenskap av att de är människor.

Parisavtalet: Magiska papper, signerade av självgoda politiker, ”räddar” inte klimatet

För närvarande lever vi i en tid där vi bönar och ber våra politiker om att tvinga oss att rädda jorden från den Ohyggliga Vetenskapligt Säkerställda Klimatapokalypsen. Sagt och gjort vänder maktens spelledare, glada i hågen, ryggen åt enkla incitamentsbaserade lösningar och pekar med hela handen emot storvulna, centraliserade, myndighetsutredda och högtidligt deklamerade “avtal” – undertecknade av de viktigaste av politiska schamaner.

96: Egendomliga egendomar

Efter en kort diskussion om alt-rightrörelsen ger sig Klaus och Jon på frågan om vad egendom är och bör vara. Det är klurigare än man i förstone kan tro. Även information om Trygghetsfrämjandet – en ny frihetlig satsning för att uppmuntra vanligt folk att själva vara med och ordna trygghet nu när våldsmonopolet sviker. Och slutligen, vad sjutton händer med Bitcoin.

VII. Handlande i världen – produktion

4. Produktion

Framgångsrikt handlande leder till att det eftersträvade målet uppnås. Det producerar produkten.

Produktion varken skapar eller frambringar någonting som inte fanns tidigare. Den förändrar givna element genom att kombinera medlen. Producenten är inte en skapare. Människan skapar endast i sitt tänkande och i sin fantasi. I den yttre världen är hon endast någon som förändrar. Det enda hon kan åstadkomma är en kombination av de tillgängliga medlen på ett sådant sätt att det följer av naturlagarna att det eftersträvade resultatet kommer att uppnås.

Mises räddar Wien från bolsjevismen

När jag började på universitetet var även jag helt och hållet en etatist. Jag skilde mig dock åt från mina studenter i det att jag var anti-Marxist. Vid den tiden visste jag endast lite om vad Marx skrivit, men jag var väl bevandrad i Kautskys allra viktigaste verk. Jag var en entusiastisk läsare av Neue Zeit, och följde noggrant den revisionistiska debatten. Den marxistiska litteraturens plattityder gjorde mig illamående. För mig tedde sig Kautsky nästan löjlig.

VII. Handlande i världen – Mänskligt arbete som ett medel

När de fysiologiska funktionerna och det mänskliga livet används som ett medel kallas det arbete. Uppvisandet av den mänskliga energins möjligheter och de vitala processer som människan inte använder för att uppnå externa mål, vilka skiljer sig åt från dessa processers fortgång eller den fysiologiska roll de spelar i fullbordandet av hans biologiska livsekonomi, är inte arbete utan liv. Människan arbetar genom att utnyttja sin styrka och sina förmågor som medel för att bli kvitt obehag och för att ersätta sina förmågors och nervers spontana verkan med ett målinriktat användande av mänsklig energi. Arbete är ett medel, inte ett mål i sig.

VII. Handlande i världen – Lagen om avkastning

För varor av den första ordningen (konsumtionsvaror) betyder kvantitativ bestämdhet av det resultat som åstadkoms med hjälp av en ekonomisk vara att en kvantitet a, antingen under en viss tid eller hela tiden, ger upphov till effekten α. För varor av högre ordningar (produktionsvaror) betyder det att kvantiteten b framkallar effekten β, förutsatt att den komplementära orsaken c bidrar med effekten γ. Endast den sammanlagda effekten av β och γ resulterar i kvantiteten p av konsumtionsvaran D. I detta fall finns det tre kvantiteter: b och c av de två komplementära varorna B och C, samt p av produkten D.

Inflation: En gangsterverksamhet

Det är hot om våld, tvång och bedrägeri som möjliggör inflation. Så har det alltid varit, och så är det än idag.

För dem av er som minns lärdomarna vi hämtade ur Trajanus guld (pub 25 jan) torde det vara uppenbart att när ekonomer studerar inflation, så borde de analysera förändringar i penningmängden. Att bedriva inflation handlar inte om att öka priser.

Personlig frihet och påhittade grupper

Personlig frihet för mig innebär att göra mina egna val och ta ansvar för mina egna val, och att samtidigt inte ta ansvar för ageranden som inte är mina val. Ett sätt att tänka på detta är att vara medveten om det finns påhittade grupper. Påhittade grupper kan förvirra dig och hindra dig från att leva ditt eget liv och njuta av den personliga frihet som bara uppkommer när du styr dina egna handlingar och tar ansvar för dina egna handlingar.

VII. Handlande i världen – Lagen om marginalnytta

Handlande sorterar och graderar. Ursprungligen känner det bara till ordinaltal och inte kardinaltal, men den yttre världen som människan måste anpassa sitt beteende till är en värld med massa och mängd. I denna värld existerar det kvantitativa relationer mellan orsak och verkan. Om det vore annorlunda, det vill säga om vissa saker kunde erbjuda en obegränsad mängd tjänster, skulle sådana saker aldrig vara knappa och inte kunna behandlas som medel.

Vad är marginalnytta egentligen?

Den österrikiska ekonomiska skolan beskylls ofta för att vara för abstrakt. Det belackarna syftar på är österrikarnas bruk av resonemang och deduktion, istället för matematik och empiri. De får naturligtvis tycka att detta är fasansfullt, men det är någonting som känns konstigt med påståendet om att den österrikiska skolan skulle vara abstrakt. Kapitel sju i Mänskligt handlande är ett bra exempel på det.

95: Tillbaka i etern!

Radio Mises gör en trevande comeback understödd av Jon Nylander och Jonny Lander. Jon får berätta sin historia. Och peppsnack inför Stockholm Freedomfest den 13 maj.

Trump och skatteillusionen

Trumpadministrationen och finansminister Steven Mnuchin offentliggjorde under gårdagen sitt förslag till skattereform. Förslaget marknadsförs som ”den största skattesänkningen i amerikansk historia” och innehåller bland annat:

Välståndsgapet

Oxfam, välgörenhetsorganisationen som älskar de fattiga så mycket att det är närapå garanterat att de aldrig kommer att avskaffa sig själva, oavsett hur rik mänskligheten blir, har gått ut och påstått att de åtta rikaste människorna i världen äger lika mycket som den fattigaste hälften av hela den samlade mänskligheten.

En slags urspårad senmodernitet


Det finns olika vävnader på den västerländska filosofihistorien och även olika lager av djup. I denna artikel vill jag sätta fingret på en sådan vävnad som löper från Demokritos och Epikuros under antiken, återuppväcks av Francis Bacon vid modernitetens skymning och som påverkar den anglosaxiska förkärleken för utilitaristiskt tänkande inom etik och politisk teori.

Ovisshet – Klassannolikhet & Fallsannolikhet

Klassannolikhet innebär att vi med hänsyn till det aktuella problemet vet, eller tror oss veta, allting rörande beteendet hos en hel klass av händelser eller fenomen. Beträffande de aktuella enskilda händelserna eller fenomenen vet vi dock ingenting, förutom att de är enheter i denna klass.

Vi kan, till exempel, veta att det finns 90 lotter i ett lotteri och att 5 av dem kommer att dras. Sålunda vet vi allt om beteendet med avseende på hela klassen av lotter. Om de enskilda lotterna vet vi emellertid ingenting, förutom att de är enheter i denna klass av lotter.

Alienation på riktigt


Karl Marx skriver i Das Kapital om arbetares alienation från slutprodukten under kapitalistisk produktion. Alienationen i sig är ett resultat av alltför hög arbetsdelning inom väldigt specialiserade produktionsprocesser inom företag (på hans tid, framför allt fabriker), vilket leder till att arbetare får svårt att se det egentliga värdet av deras produktion. Med andra ord: alienationen inom företagen ger kapitalisten – företagsägaren – möjlighet att utnyttja arbetare och utvinna mervärdet av deras arbete i profit. Kapitalistiskt företagande är alltså ett sätt att lura arbetare i gemen på det värde de producerar.

Den ovillkorliga kärlekens skuggsida

Går det att centralplanera fram en känsla utan oanade konsekvenser? Hur förhåller sig den ovillkorliga kärlek som ibland utlöses vid kollektiva kriser, till den mer alldagliga variant som utmärks av att vara specifik, riktad och exklusiv? Och har människan inte rätt till samtliga sina känslor som råkar infinna sig när tragedin är framme?

Ovisshet – Ovisshet och handlande & Betydelsen av sannolikhet

Att framtiden är oviss impliceras redan i själva handlingsbegreppet. Att människan handlar och att framtiden är oviss är inte två oberoende frågor, utan enbart två olika sätt att se på samma sak.

Ponera att resultatet av allt som händer helt bestäms av eviga och oföränderliga lagar som styr all utveckling och uppkomst i hela universum. Vi kan vidare anta att alla fenomen av nödvändighet är förbundna och beroende av varandra, att de har ett orsakssamband och att detta är ett grundläggande och slutgiltigt faktum. Låt oss dessutom helt avfärda föreställningen om den obestämda slumpen.

Spel, dobbel och Mises

För den som spelar roulett är utsikterna ganska dystra. Ju mer man spelar, desto mer kommer man att förlora. Det begränsade antalet roulettmiljonärer och det stora antalet framgångsrika kasinon verkar onekligen tyda på det, men varför är det så? I det sjätte kapitlet av Mänskligt handlande förklarar Ludwig von Mises att det har att göra med att spel såsom roulett tillhör en kategori som kallas klassannolikhet, vilken skiljer sig från en typ av sannolikhet som kallas fallsannolikhet.

Mises, invandring och nation

Joe Salerno har skrivit en väldigt bra artikel som beskriver Ludwig von Mises syn på politiska gränser, invandring och nation. Salerno tydliggör även Mises syn på liberalism, och det är inte klassisk liberalism så som den vanligtvis beskrivs. Hela artikeln är värd att läsa minst två gånger. I denna artikel kommer jag endast att försöka mig på en snabb översikt.

Steve Bannon avfärdar österrikisk ekonomi

I en kolumn i New York Times för några veckor sedan, skrev Robert Draper om den döfödda RyanCare. Han erinrade sig en konversation han hade haft med vita husets chefsstrateg Stephen Bannon tidigare under året. Bannon, som beklagade sig över både demokraternas och republikanernas oförmåga att faktiskt genomföra saker, jämförde de identitetsbesatta socialliberalerna med de endimensionella konservativa.