Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Tid – Praxeologins tidsmässiga karaktär

1. Praxeologins tidsmässiga karaktär

Begreppet förändring implicerar begreppet tidsmässig följd. Ett fast och för evigt oföränderligt universum skulle stå utanför tiden, men det skulle vara dött. Koncepten förändring och tid är oskiljaktigt förenade med varandra. Handlande syftar till att uppnå förändring och ingår därför i den tidsmässiga följden. Det mänskliga förnuftet är till och med oförmöget att föreställa sig en tidlös tillvaro och ett tidlöst handlande.

Den som utför en handling skiljer på tiden före handlandet, tiden som förbrukas genom handlandet och tiden efter det att handlandet avslutats. Hon kan omöjligen förhålla sig neutral till tidens förlopp.

Den svenska Trabant-kön

Trabanten var en gammal Östtysk bil från före Berlinmurens fall som blev symbol för undermålig kommunistisk kvalité. Bilen var ökänd för att fungera illa men var trots det så eftertraktad att kötiden var uppemot 15 år. När priser och marknader inte får styra går ekonomier åt skogen och Östtyskland var inget undantag.

Den svenska Trabant-kön stavas hyreslägenheter. Till skillnad från Trabanten har problemet varken avskaffats eller förvisats till historien. Samme svensk som så gärna skrockar åt Trabanten och berättar historier om Östtyskland, stödjer sannolikt hjärtligt hyresregleringar.

Social rättvisa: Hur kulter förslavar med hjälp av språket


För nästan tre år sedan skrev jag i artikeln “The Tyranny of Fundamentalist Language” om hur religösa grupper på ytterkanten lyckas förslava sina följare genom att skapa ett språk och ett ordförråd som förstärker känslan av att det är “vi mot dem”. Jag hade nyligen lämnat min uppväxts evangeliska kyrka, och jag ville sammanfatta – så gott jag kunde – varför det är så svårt att nå fram till individer som är en del i dessa ultra-konservativa religösa grupper.

Till min stora glädje mottogs min artikel väl. Många svarade mig med berättelser om nära och kära som fastnat i grupperingar som kan betecknas som kulter, eller åtminstone uppvisade kultliknande beteenden. En familjemedlem till en av de som dog i Waco-belägringen e-mailade mig och uttryckte sin tacksamhet för att jag hade satt ord på känslor som den burit i över två årtionden.

Varför statliga lösningar vanligtvis skapar inflation

mises-inflation2En väsentlig del av de ”icke-ortodoxa” doktriner som förespråkas av alla socialister och interventionister, är att återkommande depressioner är ett fenomen som är inbyggt i hur marknadsekonomin fungerar. Emedan socialisterna hävdar att denna ondska endast kan utrotas genom att ersätta kapitalismen med socialism, hävdar interventionisterna att staten är kapabel att korrigera marknadsekonomin på ett sådant sätt att man kan uppnå något de kallar ”ekonomisk stabilitet”. Dessa interventionister skulle ha rätt om deras planer för att bekämpa depressionerna syftade till att radikalt överge kreditexpansionen. De förkastar dock denna idé. Vad de vill göra är att öka kreditexpansionen ännu mer och förhindra depressioner genom antagandet av särskilda ”kontracykliska” åtgärder.

Allt kan köpas, utom detta.

Det finns ett ordspråk som lyder: Allt kan köpas, utom tid. I det femte kapitlet i Mänskligt handlande, som är det sista kapitlet med en liten mer filosofisk inriktning, tittar Mises närmare på vad tid är.

Tid är någonting vi måste hushålla med. Alla människor är dödliga och vi har bara ett begränsat antal saker vi kommer hinna med under våra liv. Det vi inte hinner med under den perioden kommer vi aldrig bli färdiga med, så på så sätt är vår tid något vi måste hushålla med. Men Mises noterar att hushållningen med tid är av ett annat slag än annan hushållning. Varför det? Jo, för att tidens gång är oåterkallelig. Det finns ingenting som kan stanna tiden.

Mitt nyårslöfte för 2017: färre liberaler!

Runt om i Sverige kämpar olika människor just nu med att leva upp till sina nyårslöften. Vissa går på gym och andra har slutat röka. Jag önskar dem all lycka till och hoppas att alla som lovat saker under tolvslaget klarar av att hålla det, eftersom även jag har ett nyårslöfte. För 2017 har jag lovat mig själv att jag ska lägga mindre energi på svenska liberaler. Under åren har jag ägnat ganska mycket uppmärksamhet åt dem. De har ju kloka tankar i många olika områden, så om de bara släppte sina lustiga idéer om att staten behövs för att försvara äganderätten kunde ju kanske plocka upp lite klokare tankar, såsom idén om att staten är ond och att ingen människa borde ha en herre.

Tillväxt räddar de fattiga, inte påtvingad jämlikhet

Ekonomiska olikheter och den ilska som omgärdar denna fråga dominerade valkampanjen i USA. Polemiken flödade över hela det politiska spektrumet gällande frågan, men vi har inte kommit närmare någon egentlig klarhet.

Brist på klart tänkande gällande ekonomiska olikheter har existerat under mycket lång tid. Se till exempel på Illinois delstatskonstitution som antogs 1970, den lyder bland annat att delstaten ska söka utrota “fattigdom och ekonomiska olikheter.” (*)

Notera kopplingen mellan fattigdom och olikheter. Det låter bra. Vem skulle inte vilja utrota båda sakerna?

Men tänk igenom det.

94: Gott slut 2016

Det gångna året har bjudit på osedvanligt många höjd- och lågpunkter. Det har också varit ett storartat år för den frihetliga rörelsen. Hör Klaus, Per och Ola diskutera några av sina favorithändelser och avslöja sina önskningar inför 2017.

”Vi måste prata om” diskriminering

Helt i linje med ett #vimåsteprataom-inlägg på Facebook inbjuder inte denna artikel till något egentligt prat. Jag är inte ute efter medhåll eller mothugg, inte heller efter att signalera hur god och dygdig jag är. Jag är intresserad av att ostört berätta om min inställning till diskrimineringsfrågan. Om du vill besvara artikeln har jag två krav: 1) att du har läst den och 2) att du inte förkastar eller godtar mina argument baserat på vem jag är.

Oärligheten själv: Magdalena

Häromdagen gjorde finansminister Magdalena Andersson en stor sak av att Sveriges magdalena-andersson-229x300ekonomi går så bra under hennes och (S)-kollegornas överlägsna tillsyn. I Riksdagens talarstol tryckte hon till Moderaternas Niklas Wykman och skröt om allt bra som händer i ekonomin: vi har 120 000 fler jobb; vi har den högsta sysselsättningsgraden som Eurostat någonsin uppmätt för något EU-land; ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år; och (S)-regeringen har vänt de oansvariga och skattesänkande Moderaternas underskottspolitik till en budget i balans. Ojdå. Så bra?

Likvärdighetsprincipen existerar inte

Människor är olika mycket värda, eftersom människor värderar varandra olika högt. Jag värderar mina egna barn högre än dina, du gör det motsatta. Vore jag IT-chef skulle jag välja en rullstolsburen Java-expert framför Michael Phelps. Som simcoach skulle jag göra det omvända.

Alla verkliga värden (värderingar) är unika och beror på vem som värderar vad, i vilken situation och i vilket syfte. En verklig analys av värderingar skulle därför inkludera samtliga dessa aspekter.

Förtrycket ”en man – en röst”

I Aftonbladet skriver Wolfgang Hansson om den amerikanska federala statens demokratiska brister. Eftersom systemet inte är rakt proportionellt så drar Hansson slutsatsen att det inte är demokratiskt. Som argument, eller snarare slagord, nämns att ”Den demokratiska grundregeln en man, en röst … gäller inte”.

Det kommer nog som en överraskning för de flesta som vet något om amerikansk politik. För visst är det ”en man – en röst” som gäller? Däremot räknas rösterna inte exakt proportionellt för landet som helhet. Ungefär som i Storbritanniens enmansvalkretsar eller de svenska utjämningsmandaten.

Basis dagdröm

mr-b-hits-the-million-1989I vissa länder, mitt eget inräknat, har jag nyligen lagt märke till en ökad tendens av att ekonomin nigerianiseras: det vill säga, ett hopp om att uppnå välstånd genom att delta i den ena eller andra skumraskaffären, istället för att öka den totala mängden välstånd.

Hur man för fram frihet

Om friheter inte förlorades skulle det inte finnas något behov av att arbeta för frihet. De flesta amerikaner är omedvetna om en minskning i personlig frihet och anledningen är uppenbar: minskningen sker sällan i form av snabba personliga förluster utan istället sker den i form av obemärkt erodering och därmed kommer vi, precis som ryssarna, att betrakta vilket tillstånd vi än befinner oss i som normalt.

Statistik: en politikers bästa vän

96
Politiker från alla håll och kanter tycker om att prata: ju mer, desto bättre. Och när de pratar försöker de med näbbar och klor övertyga dig och mig och alla andra med en politisk röst om att just deras problembeskrivning är viktigast, att just deras lösningar har de bästa resultaten och att forskningen stödjer just dem. I sitt ständiga sökande efter auktoritet och retorisk makt faller de ofta pladask i en statistisk villervalla av förvirring.

Vem är din favoritdiktator?

Fidel Castro binder Raul Castro binder en meningsmotståndare vid ett träd innan han avrättas.

På samma sätt som alla har sitt favoritbrott, har alla även sin favoritdiktator. Under en stor del av 1900-talet var Fidel Castro alla intellektuellas älskling. Delvis var det för att han, likt dem, var så ovårdad, och delvis för att han så fullständigt representerade deras allra högsta önskemål (inom varje rebell döljer sig en diktator). Finns det något bättre för en intellektuell än drömmen om att kunna orera i flera timmar framför en publik som vare sig kan svara eller invända?

Vad borde Human Action heta på svenska?

Det första namnet vi hade bestämt oss för.

När vi lanserade det här projektet för två år sedan var det mycket diskussioner om vilket namn boken skulle få. Den engelska titeln är som bekant Human Action. Hur översätter man det bäst till svenska? Bland många förslag stack Mänsklig handling, Mänskligt handlande och Den agerande människan ut. Även om det sistnämnda kanske är det mest poetiska bestämde vi oss ändå för det första och lanserade en kampanj för att översätta Mänsklig handling till svenska. Men detta mötte starka protester och vi bytte till Mänskligt handlande.

Hur jag hittade frihetens idéer

Många vägar leder människor till att omfamna frihetens idéer. De komma från höger, från vänster, från norr, från söder och pepparkakeland. Tänkte härmed kortfattat beskriva min vandring. Mer som en kanske underhållande historia snarare än för att min egen person är särskilt intressant. Många gillar historier ur verkliga livet och vem vet, kanske finns det någon där ute som identifierar sig en gnutta och kan få lite moraliskt stöd i att våga ta steget.

Ola Nevander deltar i Freedom under Fire

Institutets egen Ola Nevander deltog för inte så länge sedan i ett avsnitt av serien Freedom Under Fire, producerad av den polsk-amerikanska Foundation of Education and Economic Development. Resultatet blev en 20 minuters video där, utöver Ola Nevander, bland annat Martin Eriksson från Bubb.la deltar. Ämnet som detta avsnitt avverkar är den svenska myten.

Hayeks tal till Ludwig von Mises

Herr ordförande, professor von Mises, mina damer och herrar. Det har aldrig funnits, och jag tror inte att det kommer finnas igen, ett tillfälle då jag känt mig så hedrad och stolt över att få stå upp och uttrycka för alla här, och hundratals andra personer, den stora beundran och tacksamhet vi känner gentemot en utmärkt akademiker och en stor människa. Det är en ära jag utan tvekan får för att jag bland de tillgängliga är en av hans äldsta elever, vilket gör att jag därför kan återberätta lite mer personliga historier om vissa faser i arbetet som utförts av den man vi hedrar idag.

Libertarianism och öppna gränser

Det har nyligen blivit en modesak att likställa libertarianism med marknadsekonomi, öppna gränser och globalism, i en sådan omfattning att alla som vågar motsätta sig invandring och handel kallas despoter och anti-frihetliga. Jag vill betona vad libertarianism står för, och bestrida idén att statligt öppnade gränser främjar frihet.

Libertarianerna är en kult

”Dom är lite jobbiga va.” Det är vad Jonny Lander tycker om Misesinstitutet. Icke desto mindre gick han motvilligt med på att berätta om vad libertarianism är för något – det är en skrämmande bild som målas upp när vi får inblick i denna kult.

Det här med kalkylering

9789175680590_200x_kunskap-konkurrens-och-rattvisa_kartonnageJag erkänner (mot)villigt att jag gav den minietatistiska podden The Usual Suspects ytterligare en chans, trots att första avsnittet kändes som rätt dålig användning av min tid (men jag är å andra sidan inte deras publik). Ungefär som att rösta i allmänna val – en aktivitet med en väldigt hög alternativkostnad.

Något Mises är bra på och folk är dåliga på

Människor har alltid haft svårt att förstå sig på det de inte kunnat se. Spanjorerna brukar säga att ”Ojos que no ven, corazón que no siente” (syns inte, finns inte), och genom historien har människor sannerligen förundrats över sådant deras ögon varit oförmögna att ta in. För att få rätsida på det hela har de ofta bakat in det här som varit osynligt för blotta objekt i ett konkret objekt. Det bästa exemplet är kanske Aristoteles uppfattning om att objekt har en inneboende kraft i sig som gör att de rör sig åt ett visst.

Valet från den ljusa sidan

Media har helt och hållet tappat den narrativa kontrollen

Jag vill tala om några ljusa sidor av detta avskyvärda val, och en av de allra mest uppenbara är denna: teknologin har gjort det möjligt för oss att överkomma pressens grindvakt, motsätta oss de officiella berättelserna, ta del av verkliga nyheter och verkliga fakta, och hota det politiska etablissemangets grepp om den allmänna opinionen. Informationsanden är ur flaskan, och den kommer inte att återvända. I den digitala världen överger folk det som Tom Woods kallar de tillåtna åsikterna, och har verkliga debatter utan något mediafilter.

Libertarianism och religioner utan kyrkor

Den romerska kejsaren Julianus Apostata försökte återgå till hedendomen efter att hans fars kusin, Konstantin den store gjort kristendomen till en statsreligion nästan 50 år tidigare.

Problemet är dock att han växte upp som en kristen, och således föreställde sig att hedendomen krävde samma strukturer som kyrkan, så han försökte skapa hedniska biskopar, församlingar och så vidare. Han insåg inte att varje hednisk grupp hade sin egen definition av en religion, att varje tempel skiljde sig åt i sitt utövande, att hedendomen per definition var utspridd med avseende på utförande, ritualer, kosmogoni, utövande, och ”tro”. Hedningar hade inte en kategori för hedendom.