Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Veckan som förgick (2017-10)

Konkurrensen hårdnar. Vi blir allt fler som driver med samtiden så här i slutet av det demokratiska experimentet. Å andra sidan råder det ingen brist på råmaterial så länge det råder allmän och lika rösträtt. Men även vi, med våra dokumenterat låga förväntningar, måste erkänna att vi imponeras av att det liksom aldrig tar slut. Det är som att falla ner i ett bottenlöst hål och ständigt känna det pirrande suget i magen.

Värnplikt utan lojalitet

Så var värnplikten tillbaka. Liksom den eviga debatten för och emot. Principiellt sinnade menar att värnplikt är slaveri, vilket ofrivillig tjänstgöring faktiskt är. Pragmatiskt sinnade påpekar å andra sidan att om vi ska kunna värna vår frihet och egendom måste någon ställa upp till försvar och då får man acceptera lite ”slaveri”. Kan det lösas så både principryttare och pragmatiker blir nöjda?

Veckan som förgick (2017-08)

Det går fort i hockey. Förra veckan begravde herr Schulman den politiska korrektheten. Den här veckan började SVT nedmonteringen av åsiktskorridoren, då Peter Springare och Leif GW på ren svenska, utan DN-sarneckiska krumbukter, förklarade att invandrare är mer kriminella än svenskar. Nu snuskfantiserar vi om vilka angrepp värdegrunden kommer utsättas för under den kommande veckan.

Att förstå Ludwig von Mises ekonomi


Ludwig von Mises, en av de absolut främsta ekonomiska tänkarna på 1900-talet, var en teoretisk systembyggare. Det går en röd tråd genom alla hans verk, vilket enklast kan ses i hur idéerna i Theorie des geldes und der Umlaufsmittel (1922) får en bredare och klarare applicering i Die Gemeinwirtschaft (1922) och sedan uttrycks som klarast i Human Action (1949). Men detta gäller inte endast dessa tre verk utan samtliga av Mises texter, som bör läsas som bitar i det större systembygget. För att parafrasera en nutida österrikisk tänkare, Mises bör läsas med misesianska glasögon.

Socialism eller inte?

Fredrik Segerfeldt skriver kort om Sverige på Facebook i ett inlägg som, i alla fall av texten att döma, syftar till att motbevisa tesen att Sverige är socialistiskt. Eller, för att använda Segerfeldts term, ”a socialist hellhole” (ung. ett socialistiskt helvete).

Veckan som förgick (2017-07)

Ygemannen

Veckan-trollet vaknar ur sitt ide, ser sig omkring och upptäcker en värld som är både ny och likadan som förut. Ny såtillvida att PK tydligen har dödförklarats. Likadan i meningen fortsatt absurdare för varje dag – tänk kamelmjölk, får och åsnor i kommunal regi. Trollet tvekar, men bestämmer sig ändå för att göra ett försök. Det kan ju bli roligt.

I väntan på RM: Klaus intervjuas av Conrad

I väntan på att Radio Mises ska komma igång igen (vilket det kommer göra) så rekommenderas Conrads intervju av Klaus. Det blev en nästan tre timmar lång intervju med idéer om hur man kan reformera och reparera Sverige med frihetliga medel.

Alla älskar Hans Rosling

Det är svårt att inte gilla Hans Rosling och dennes idoga arbete att skingra ignoransen kring hur världen faktiskt blir bättre. Faktum, Rosling påminde oss, är att världsfattigdomen sjunker som en sten, att folk får det bättre i rasande takt, att sjukdomar, hunger och usla levnadsförhållanden håller på att försvinna. Visserligen finns allt sådant kvar, men trots att världens population ökar så går antalet – inte bara procenttalet – fattiga, sjuka, hungrande ner, ner, ner.

Tid – Handlingars tidsmässiga relation

En individs två handlingar är aldrig synkrona, det tidsmässiga förhållandet mellan dem är antingen förr eller senare. Individers handlingar kan enbart anses vara synkrona om vi tar fysiska metoder för tidmätning i beaktande. Synkronism är ett praxeologiskt begrepp som enbart gäller olika handlande människors samlade ansträngningar.

En människas individuella handlingar följer efter varandra. De kan aldrig utföras i samma ögonblick. De kan bara följa efter varandra i mer eller mindre snabb följd. Det finns handlingar som tjänar flera syften på en och samma gång. Det skulle vara missvisande att kalla dem en sammanslagning av flera handlingar.

Vad är pengar? (Del 2)

Det som du dagligen använder som pengar är inte pengar. Den svenska kronan är ett centraliserat, monopoliserat, penningpolitiskt fiffelinstrument. Så länge som du gör bruk av svenska kronor accepterar du en boja kring din fot.
vad_ar_pengar

Tid – Hushållning med tid

3. Hushållning med tid

Människan är underordnad tidens gång. Hon föds, växer, åldras och dör. Hennes tid är knapp. Hon måste hushålla med den på samma sätt som med andra knappa faktorer.

Hushållning med tid har en särskild karaktär på grund av tidens unika och oåterkalleliga gång. Innebörden av detta faktum tar sig uttryck i varje del av teorin om handling.

Lauren Southern om SJWs och Millenials

Lauren Southern är varken ekonom eller libertarian, men är trots det ganska välkänd i frihetskretsar. Hennes många youtube-klipp för Rebel Media (en downloadkanadensisk konservativ nyhetssajt) där hon provocerar sk Social Justice Warriors (SJW; eller som Southern skämtsamt refererar till dem: ‘Social Justice Stormtroopers’) är fantastiskt underhållande för alla som gillar se vänstertomtar koka över av obefogad ‘traumatiserande’ ilska.

Vad är pengar?

Guldmynt. Foto: Linnaea Mallette
Pengar har inte något inneboende värde. Pengarnas värde är helt enkelt uppdiktat, sprunget ur människans förmåga att föreställa sig saker som inte existerar. Förtroendet till pengarna finns i vår gemensamma idéhistoriska marinering, inte i någon fysiskt påvisbar verklighet. Pengar uppstår där människan skapar värde, och frivilligt erbjuder sitt värde i utbyte mot andras värde.

Det som avgör pengarnas värde är huruvida människan ägnar sig åt aktiviteter som hennes bröder och systrar anser vara värdefulla. När så är fallet är pengarna en idé som hjälper människan att blomstra. Men att blanda ihop pengarna med någonting verkligt är ett misstag, det enda som är verkligt är mänskliga handlingar.

Staten är skadlig för din hälsa och säkerhet

flodeMamma vet bäst

Den federala lagstiftningen om hälsa och säkerhet baseras på ett flertal ologiska premisser. Dessa premisser diskuteras tyvärr aldrig. Istället bombarderas vi med skräckhistorier om att företag avser göra sina vinster utan att ta hänsyn till allmänhetens hälsa eller dess arbetares säkerhet.

Vetenskapen har bevisat att abort är ok

Jag har nyligen sett ett flertal personer posta nedanstående video om abort med Bill Nye, som är tänkt att visa att vetenskapen bevisat att abort är ok. Med risk för att göra mig ovän med halva (eller närapå hela) Sveriges befolkning, känner jag mig manad att skriva detta, som en enkel övning i logik.

Att tala är silver – att tala väl är guld!

CiceroVåra meningsmotståndare är – likt sofisterna under Sokrates dagar – ofta slipade och välpolerade oratorer. Det är dags att jämna ut oddsen!

Vi har i ett tidigare blogginlägg nämnt Liberty Stockholm Toastmasters som ett av senaste fröna i den frihetliga skogen. Föreningen har nu blivit en officiell Toastmastersförening, vilket firas nu på måndag den 30 januari kl 18:45 på Hantverkargatan 12 i Stockholm (portkod: C5599F)

Tid – Det förflutna, nuet och framtiden

Det är handlandet som förser människan med kännedom om begreppet tid och gör henne medveten om tidens gång. Idén om tid är en praxeologisk kategori.

Handlande är alltid riktat mot framtiden. Det är väsentligen och av nödvändighet ett planerande och handlande för en bättre framtid. Dess mål är alltid att se till att framtida tillstånd är mer tillfredsställande än de skulle vara utan handlande. Det missnöje som får människor att handla orsakas av en otillfredsställelse inför de förväntade framtida tillstånd som troligen skulle inträffa om ingenting gjordes för att ändra dem. Oavsett vad kan handlandet endast påverka framtiden, och aldrig det nu som med varje oändlig liten del av en sekund försvinner in i det förflutna.

Traianus guld

Föreställ dig att du är en romersk kejsare, till exempel Traianus som härskade mellan 98 – 117 e.Kr. Föreställ dig nu att du erövrar ett nytt territorium som är fullproppat med rika guldådror, till exempel Dacia (101 – 102 e.Kr).

Plötsligt är du dränkt i guld. En till synes oändlig ström med hårdvaluta låter dig nu förverkliga dina utlovade projekt. Du kan rusta upp dina förfallna akvedukter och skämma bort dina undersåtar med spektakulära offentliga bad. Dina hårdföra och upprorsbenägna legionärer kan äntligen få sin sold. Storartade gladiatorspel och generösa brödutdelningar är säkrade för överskådlig framtid.

trajanus_guld_inflation_riksbanken

Inte lätt att vara journalist


Ekonomi är så enkelt att alla tycker att de förstår det. Och därmed går det också så enormt fel ganska ofta. Som t ex den här utrikeskrönikan av Erika Bjerström, som vi bjuder på godbitar från nedan. Hon vet nog inte vad hon säger, men det gör inte saken bättre. För problemet är att hon upprepar myter och dumheter och därmed hjälper till att förleda ytterligare en generation ekonomiskt okunniga och oförstående.

Tid – Praxeologins tidsmässiga karaktär

1. Praxeologins tidsmässiga karaktär

Begreppet förändring implicerar begreppet tidsmässig följd. Ett fast och för evigt oföränderligt universum skulle stå utanför tiden, men det skulle vara dött. Koncepten förändring och tid är oskiljaktigt förenade med varandra. Handlande syftar till att uppnå förändring och ingår därför i den tidsmässiga följden. Det mänskliga förnuftet är till och med oförmöget att föreställa sig en tidlös tillvaro och ett tidlöst handlande.

Den som utför en handling skiljer på tiden före handlandet, tiden som förbrukas genom handlandet och tiden efter det att handlandet avslutats. Hon kan omöjligen förhålla sig neutral till tidens förlopp.

Den svenska Trabant-kön

Trabanten var en gammal Östtysk bil från före Berlinmurens fall som blev symbol för undermålig kommunistisk kvalité. Bilen var ökänd för att fungera illa men var trots det så eftertraktad att kötiden var uppemot 15 år. När priser och marknader inte får styra går ekonomier åt skogen och Östtyskland var inget undantag.

Den svenska Trabant-kön stavas hyreslägenheter. Till skillnad från Trabanten har problemet varken avskaffats eller förvisats till historien. Samme svensk som så gärna skrockar åt Trabanten och berättar historier om Östtyskland, stödjer sannolikt hjärtligt hyresregleringar.

Social rättvisa: Hur kulter förslavar med hjälp av språket


För nästan tre år sedan skrev jag i artikeln “The Tyranny of Fundamentalist Language” om hur religösa grupper på ytterkanten lyckas förslava sina följare genom att skapa ett språk och ett ordförråd som förstärker känslan av att det är “vi mot dem”. Jag hade nyligen lämnat min uppväxts evangeliska kyrka, och jag ville sammanfatta – så gott jag kunde – varför det är så svårt att nå fram till individer som är en del i dessa ultra-konservativa religösa grupper.

Till min stora glädje mottogs min artikel väl. Många svarade mig med berättelser om nära och kära som fastnat i grupperingar som kan betecknas som kulter, eller åtminstone uppvisade kultliknande beteenden. En familjemedlem till en av de som dog i Waco-belägringen e-mailade mig och uttryckte sin tacksamhet för att jag hade satt ord på känslor som den burit i över två årtionden.

Varför statliga lösningar vanligtvis skapar inflation

mises-inflation2En väsentlig del av de ”icke-ortodoxa” doktriner som förespråkas av alla socialister och interventionister, är att återkommande depressioner är ett fenomen som är inbyggt i hur marknadsekonomin fungerar. Emedan socialisterna hävdar att denna ondska endast kan utrotas genom att ersätta kapitalismen med socialism, hävdar interventionisterna att staten är kapabel att korrigera marknadsekonomin på ett sådant sätt att man kan uppnå något de kallar ”ekonomisk stabilitet”. Dessa interventionister skulle ha rätt om deras planer för att bekämpa depressionerna syftade till att radikalt överge kreditexpansionen. De förkastar dock denna idé. Vad de vill göra är att öka kreditexpansionen ännu mer och förhindra depressioner genom antagandet av särskilda ”kontracykliska” åtgärder.

Allt kan köpas, utom detta.

Det finns ett ordspråk som lyder: Allt kan köpas, utom tid. I det femte kapitlet i Mänskligt handlande, som är det sista kapitlet med en liten mer filosofisk inriktning, tittar Mises närmare på vad tid är.

Tid är någonting vi måste hushålla med. Alla människor är dödliga och vi har bara ett begränsat antal saker vi kommer hinna med under våra liv. Det vi inte hinner med under den perioden kommer vi aldrig bli färdiga med, så på så sätt är vår tid något vi måste hushålla med. Men Mises noterar att hushållningen med tid är av ett annat slag än annan hushållning. Varför det? Jo, för att tidens gång är oåterkallelig. Det finns ingenting som kan stanna tiden.

Mitt nyårslöfte för 2017: färre liberaler!

Runt om i Sverige kämpar olika människor just nu med att leva upp till sina nyårslöften. Vissa går på gym och andra har slutat röka. Jag önskar dem all lycka till och hoppas att alla som lovat saker under tolvslaget klarar av att hålla det, eftersom även jag har ett nyårslöfte. För 2017 har jag lovat mig själv att jag ska lägga mindre energi på svenska liberaler. Under åren har jag ägnat ganska mycket uppmärksamhet åt dem. De har ju kloka tankar i många olika områden, så om de bara släppte sina lustiga idéer om att staten behövs för att försvara äganderätten kunde ju kanske plocka upp lite klokare tankar, såsom idén om att staten är ond och att ingen människa borde ha en herre.

Tillväxt räddar de fattiga, inte påtvingad jämlikhet

Ekonomiska olikheter och den ilska som omgärdar denna fråga dominerade valkampanjen i USA. Polemiken flödade över hela det politiska spektrumet gällande frågan, men vi har inte kommit närmare någon egentlig klarhet.

Brist på klart tänkande gällande ekonomiska olikheter har existerat under mycket lång tid. Se till exempel på Illinois delstatskonstitution som antogs 1970, den lyder bland annat att delstaten ska söka utrota “fattigdom och ekonomiska olikheter.” (*)

Notera kopplingen mellan fattigdom och olikheter. Det låter bra. Vem skulle inte vilja utrota båda sakerna?

Men tänk igenom det.