Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

94: Gott slut 2016

Det gångna året har bjudit på osedvanligt många höjd- och lågpunkter. Det har också varit ett storartat år för den frihetliga rörelsen. Hör Klaus, Per och Ola diskutera några av sina favorithändelser och avslöja sina önskningar inför 2017.

”Vi måste prata om” diskriminering

Helt i linje med ett #vimåsteprataom-inlägg på Facebook inbjuder inte denna artikel till något egentligt prat. Jag är inte ute efter medhåll eller mothugg, inte heller efter att signalera hur god och dygdig jag är. Jag är intresserad av att ostört berätta om min inställning till diskrimineringsfrågan. Om du vill besvara artikeln har jag två krav: 1) att du har läst den och 2) att du inte förkastar eller godtar mina argument baserat på vem jag är.

Oärligheten själv: Magdalena

Häromdagen gjorde finansminister Magdalena Andersson en stor sak av att Sveriges magdalena-andersson-229x300ekonomi går så bra under hennes och (S)-kollegornas överlägsna tillsyn. I Riksdagens talarstol tryckte hon till Moderaternas Niklas Wykman och skröt om allt bra som händer i ekonomin: vi har 120 000 fler jobb; vi har den högsta sysselsättningsgraden som Eurostat någonsin uppmätt för något EU-land; ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år; och (S)-regeringen har vänt de oansvariga och skattesänkande Moderaternas underskottspolitik till en budget i balans. Ojdå. Så bra?

Likvärdighetsprincipen existerar inte

Människor är olika mycket värda, eftersom människor värderar varandra olika högt. Jag värderar mina egna barn högre än dina, du gör det motsatta. Vore jag IT-chef skulle jag välja en rullstolsburen Java-expert framför Michael Phelps. Som simcoach skulle jag göra det omvända.

Alla verkliga värden (värderingar) är unika och beror på vem som värderar vad, i vilken situation och i vilket syfte. En verklig analys av värderingar skulle därför inkludera samtliga dessa aspekter.

Förtrycket ”en man – en röst”

I Aftonbladet skriver Wolfgang Hansson om den amerikanska federala statens demokratiska brister. Eftersom systemet inte är rakt proportionellt så drar Hansson slutsatsen att det inte är demokratiskt. Som argument, eller snarare slagord, nämns att ”Den demokratiska grundregeln en man, en röst … gäller inte”.

Det kommer nog som en överraskning för de flesta som vet något om amerikansk politik. För visst är det ”en man – en röst” som gäller? Däremot räknas rösterna inte exakt proportionellt för landet som helhet. Ungefär som i Storbritanniens enmansvalkretsar eller de svenska utjämningsmandaten.

Basis dagdröm

mr-b-hits-the-million-1989I vissa länder, mitt eget inräknat, har jag nyligen lagt märke till en ökad tendens av att ekonomin nigerianiseras: det vill säga, ett hopp om att uppnå välstånd genom att delta i den ena eller andra skumraskaffären, istället för att öka den totala mängden välstånd.

Hur man för fram frihet

Om friheter inte förlorades skulle det inte finnas något behov av att arbeta för frihet. De flesta amerikaner är omedvetna om en minskning i personlig frihet och anledningen är uppenbar: minskningen sker sällan i form av snabba personliga förluster utan istället sker den i form av obemärkt erodering och därmed kommer vi, precis som ryssarna, att betrakta vilket tillstånd vi än befinner oss i som normalt.

Statistik: en politikers bästa vän

96
Politiker från alla håll och kanter tycker om att prata: ju mer, desto bättre. Och när de pratar försöker de med näbbar och klor övertyga dig och mig och alla andra med en politisk röst om att just deras problembeskrivning är viktigast, att just deras lösningar har de bästa resultaten och att forskningen stödjer just dem. I sitt ständiga sökande efter auktoritet och retorisk makt faller de ofta pladask i en statistisk villervalla av förvirring.

Vem är din favoritdiktator?

Fidel Castro binder Raul Castro binder en meningsmotståndare vid ett träd innan han avrättas.

På samma sätt som alla har sitt favoritbrott, har alla även sin favoritdiktator. Under en stor del av 1900-talet var Fidel Castro alla intellektuellas älskling. Delvis var det för att han, likt dem, var så ovårdad, och delvis för att han så fullständigt representerade deras allra högsta önskemål (inom varje rebell döljer sig en diktator). Finns det något bättre för en intellektuell än drömmen om att kunna orera i flera timmar framför en publik som vare sig kan svara eller invända?

Vad borde Human Action heta på svenska?

Det första namnet vi hade bestämt oss för.

När vi lanserade det här projektet för två år sedan var det mycket diskussioner om vilket namn boken skulle få. Den engelska titeln är som bekant Human Action. Hur översätter man det bäst till svenska? Bland många förslag stack Mänsklig handling, Mänskligt handlande och Den agerande människan ut. Även om det sistnämnda kanske är det mest poetiska bestämde vi oss ändå för det första och lanserade en kampanj för att översätta Mänsklig handling till svenska. Men detta mötte starka protester och vi bytte till Mänskligt handlande.

Hur jag hittade frihetens idéer

Många vägar leder människor till att omfamna frihetens idéer. De komma från höger, från vänster, från norr, från söder och pepparkakeland. Tänkte härmed kortfattat beskriva min vandring. Mer som en kanske underhållande historia snarare än för att min egen person är särskilt intressant. Många gillar historier ur verkliga livet och vem vet, kanske finns det någon där ute som identifierar sig en gnutta och kan få lite moraliskt stöd i att våga ta steget.

Ola Nevander deltar i Freedom under Fire

Institutets egen Ola Nevander deltog för inte så länge sedan i ett avsnitt av serien Freedom Under Fire, producerad av den polsk-amerikanska Foundation of Education and Economic Development. Resultatet blev en 20 minuters video där, utöver Ola Nevander, bland annat Martin Eriksson från Bubb.la deltar. Ämnet som detta avsnitt avverkar är den svenska myten.

Hayeks tal till Ludwig von Mises

Herr ordförande, professor von Mises, mina damer och herrar. Det har aldrig funnits, och jag tror inte att det kommer finnas igen, ett tillfälle då jag känt mig så hedrad och stolt över att få stå upp och uttrycka för alla här, och hundratals andra personer, den stora beundran och tacksamhet vi känner gentemot en utmärkt akademiker och en stor människa. Det är en ära jag utan tvekan får för att jag bland de tillgängliga är en av hans äldsta elever, vilket gör att jag därför kan återberätta lite mer personliga historier om vissa faser i arbetet som utförts av den man vi hedrar idag.

Libertarianism och öppna gränser

Det har nyligen blivit en modesak att likställa libertarianism med marknadsekonomi, öppna gränser och globalism, i en sådan omfattning att alla som vågar motsätta sig invandring och handel kallas despoter och anti-frihetliga. Jag vill betona vad libertarianism står för, och bestrida idén att statligt öppnade gränser främjar frihet.

Libertarianerna är en kult

”Dom är lite jobbiga va.” Det är vad Jonny Lander tycker om Misesinstitutet. Icke desto mindre gick han motvilligt med på att berätta om vad libertarianism är för något – det är en skrämmande bild som målas upp när vi får inblick i denna kult.

Det här med kalkylering

9789175680590_200x_kunskap-konkurrens-och-rattvisa_kartonnageJag erkänner (mot)villigt att jag gav den minietatistiska podden The Usual Suspects ytterligare en chans, trots att första avsnittet kändes som rätt dålig användning av min tid (men jag är å andra sidan inte deras publik). Ungefär som att rösta i allmänna val – en aktivitet med en väldigt hög alternativkostnad.

Något Mises är bra på och folk är dåliga på

Människor har alltid haft svårt att förstå sig på det de inte kunnat se. Spanjorerna brukar säga att ”Ojos que no ven, corazón que no siente” (syns inte, finns inte), och genom historien har människor sannerligen förundrats över sådant deras ögon varit oförmögna att ta in. För att få rätsida på det hela har de ofta bakat in det här som varit osynligt för blotta objekt i ett konkret objekt. Det bästa exemplet är kanske Aristoteles uppfattning om att objekt har en inneboende kraft i sig som gör att de rör sig åt ett visst.

Valet från den ljusa sidan

Media har helt och hållet tappat den narrativa kontrollen

Jag vill tala om några ljusa sidor av detta avskyvärda val, och en av de allra mest uppenbara är denna: teknologin har gjort det möjligt för oss att överkomma pressens grindvakt, motsätta oss de officiella berättelserna, ta del av verkliga nyheter och verkliga fakta, och hota det politiska etablissemangets grepp om den allmänna opinionen. Informationsanden är ur flaskan, och den kommer inte att återvända. I den digitala världen överger folk det som Tom Woods kallar de tillåtna åsikterna, och har verkliga debatter utan något mediafilter.

Libertarianism och religioner utan kyrkor

Den romerska kejsaren Julianus Apostata försökte återgå till hedendomen efter att hans fars kusin, Konstantin den store gjort kristendomen till en statsreligion nästan 50 år tidigare.

Problemet är dock att han växte upp som en kristen, och således föreställde sig att hedendomen krävde samma strukturer som kyrkan, så han försökte skapa hedniska biskopar, församlingar och så vidare. Han insåg inte att varje hednisk grupp hade sin egen definition av en religion, att varje tempel skiljde sig åt i sitt utövande, att hedendomen per definition var utspridd med avseende på utförande, ritualer, kosmogoni, utövande, och ”tro”. Hedningar hade inte en kategori för hedendom.

Ett kapitel om identitetspolitikens föregångare

Mises rycker ut till förnuftets försvar i det tredje kapitlet. Han avvärjer angrepp mot det och går hårt åt de som försökt smutskasta människans tankeförmåga.

I detta kapitel tar Mises itu med det han benämner polylogism, vilket var särskilt populärt mellan 1800-talets andra halva och 1900-talets första. Det är föreställningen om att det skulle finnas flera olika typer av logik för olika grupper av människor. Vad som är rätt för en människa av en viss ras eller viss klass skulle alltså kunna vara fel för en annan människa med en annan bakgrund.

Varför du borde läsa Mises!

Det finns väldigt många böcker som en österrikare ’måste’ läsa. Men vår tid är begränsad och vi måste välja ut ett antal böcker vi läser. Jag tycker att Human Action är en av de böckerna du borde välja. Mises mästerverk har en tröskel, men om man redan kan lite och lyckas ta sig över den tröskeln kan man lära sig oerhört mycket.

“Vi kan använda oss av en fiktiv bild av en ekonomi i jämviktsläge för att förstå vilket läge vår ekonomi ständigt rör sig emot. Men vi får inte begå samma misstag som moderna nationalekonomer gör och tro att denna tankekonstruktion antingen skulle säga oss någonting om vår nuvarande ekonomi eller ge några instruktioner för hur vi ska ta oss till jämviktsläget, vilket vi inte ens kan eftersom världen är föränderlig.”

De mest intoleranta

Efter 18 månaders kampanjande och 18h av upprörda krönikor, tv-soffor och facebook-uppdateringar är vi alla trötta på Trump & co – men kan..

0

En kort analys av USA-valet

Det amerikanska presidentvalet är över för den här gången, och segraren, den 45e presidenten i amerikas förenta stater, heter Donald J. Trump. Ett resultat som, om man får tro Carl Bildt, endast en apa i inre Kina trodde på. Det är inte bara ett felaktigt påstående, då bland annat Mises-institutets Ola Nevander, Klaus Bernpaintner och Joakim Fagerström menade att Trump skulle vinna valet (och ingen av dem är vare sig apor eller befinner sig i Kinas inland), utan det är också talande om orsaken till att Trump vann: etablissemangets total verklighetsfrånvaro.

Välkommen till valdagen!

Idag är det valdag i Amerikat. Jonny är så lycklig över detta. Oavsett vem som vinner ser han sin möjlighet i att vara aningen mindre sämst jämfört med de andra kandidaterna.

92: Praxeologi, den österrikiska skolans grundval – med Ola Nevander

Nyligen höll Ola Nevander ett föredrag hos FMSF om praxeologi. Det som särskiljer den österrikiska ekonomiska skolan från andra synsätt är dess fundament och metod. Det positivistiska perspektivet hävdar att enbart det som kan mätas, prövas och falsifieras kvalificerar som vetenskap, och att ekonomisk vetenskap därför måste efterlikna fysiken; det innebär att varje ekonomisk ”lag” är bara giltig tillsvidare, tills eventuellt nya fakta framkommer. Det österrikiska praxeologiska metoden å andra sidan hävdar att det finns fasta lagar även inom ekonomin och som inte kan falsifieras av fakta. Slutsatserna från de två synsätten blir dramatiskt olika.

”Negativ ränta” existerar inte

Vi österrikiska ekonomer är vana vid att uttryck korrumperas, missbrukas och omdefinieras av statskramare och andra som både älskar och förespråkar stark centraliserad kontroll över pengar och makt. Uttrycket ”inflation” är ett prima exempel. Vi österrikare anser att ”inflation” är skapandet av nya fiatpengar, det vill säga en inflation av penningtillgången. Detta står i skarp kontrast till vad vi vanligtvis hör i mainstream-media och från alla ekonomer som påverkats av Keynes. De använder uttrycket i betydelsen allmänn prisökning. Nuförtiden ser nästan alla på inflation på detta sätt, så till den grad att vi österrikare alltid måste säga ”inflation av penningförrådet” när vi använder uttrycket ”inflation”.

Kan du beskriva Mänskligt handlande med en enda mening?

När vi påbörjade översättningen gav min farmor och faster mig 500 kronor. Det var välbehövt och att det kom från farmor var särskilt roligt, eftersom hon råkar vara kommunist. Det kanske var så att jag inte lyckades förmedla vad boken handlade om till farmor och att hon inte riktigt begrep vad hon stöttade. För det är inte helt enkelt att på ett koncist sätt sammanfatta de 881 sidorna som finns i Mänskligt handlande.

Zombier – de medvetslösa kollektivisterna

Hoppskräck, äckel och några frigörande skratt. Det var vad jag förväntade mig när jag för femton år sedan bänkade mig framför zombiefilmen 28 dagar senare. Men jag kunde inte ana hur illa det skulle bli. Likt ett svensexeoffer som blir av med ögonbindeln först när bungyhoppet är ett faktum överrumplades jag av en total skräckupplevelse. Jag är fortfarande inte återställd.