Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

95: Tillbaka i etern!

Radio Mises gör en trevande comeback understödd av Jon Nylander och Jonny Lander. Jon får berätta sin historia. Och peppsnack inför Stockholm Freedomfest den 13 maj.

Trump och skatteillusionen

Trumpadministrationen och finansminister Steven Mnuchin offentliggjorde under gårdagen sitt förslag till skattereform. Förslaget marknadsförs som ”den största skattesänkningen i amerikansk historia” och innehåller bland annat:

Välståndsgapet

Oxfam, välgörenhetsorganisationen som älskar de fattiga så mycket att det är närapå garanterat att de aldrig kommer att avskaffa sig själva, oavsett hur rik mänskligheten blir, har gått ut och påstått att de åtta rikaste människorna i världen äger lika mycket som den fattigaste hälften av hela den samlade mänskligheten.

En slags urspårad senmodernitet


Det finns olika vävnader på den västerländska filosofihistorien och även olika lager av djup. I denna artikel vill jag sätta fingret på en sådan vävnad som löper från Demokritos och Epikuros under antiken, återuppväcks av Francis Bacon vid modernitetens skymning och som påverkar den anglosaxiska förkärleken för utilitaristiskt tänkande inom etik och politisk teori.

Ovisshet – Klassannolikhet & Fallsannolikhet

Klassannolikhet innebär att vi med hänsyn till det aktuella problemet vet, eller tror oss veta, allting rörande beteendet hos en hel klass av händelser eller fenomen. Beträffande de aktuella enskilda händelserna eller fenomenen vet vi dock ingenting, förutom att de är enheter i denna klass.

Vi kan, till exempel, veta att det finns 90 lotter i ett lotteri och att 5 av dem kommer att dras. Sålunda vet vi allt om beteendet med avseende på hela klassen av lotter. Om de enskilda lotterna vet vi emellertid ingenting, förutom att de är enheter i denna klass av lotter.

Alienation på riktigt


Karl Marx skriver i Das Kapital om arbetares alienation från slutprodukten under kapitalistisk produktion. Alienationen i sig är ett resultat av alltför hög arbetsdelning inom väldigt specialiserade produktionsprocesser inom företag (på hans tid, framför allt fabriker), vilket leder till att arbetare får svårt att se det egentliga värdet av deras produktion. Med andra ord: alienationen inom företagen ger kapitalisten – företagsägaren – möjlighet att utnyttja arbetare och utvinna mervärdet av deras arbete i profit. Kapitalistiskt företagande är alltså ett sätt att lura arbetare i gemen på det värde de producerar.

Den ovillkorliga kärlekens skuggsida

Går det att centralplanera fram en känsla utan oanade konsekvenser? Hur förhåller sig den ovillkorliga kärlek som ibland utlöses vid kollektiva kriser, till den mer alldagliga variant som utmärks av att vara specifik, riktad och exklusiv? Och har människan inte rätt till samtliga sina känslor som råkar infinna sig när tragedin är framme?

Ovisshet – Ovisshet och handlande & Betydelsen av sannolikhet

Att framtiden är oviss impliceras redan i själva handlingsbegreppet. Att människan handlar och att framtiden är oviss är inte två oberoende frågor, utan enbart två olika sätt att se på samma sak.

Ponera att resultatet av allt som händer helt bestäms av eviga och oföränderliga lagar som styr all utveckling och uppkomst i hela universum. Vi kan vidare anta att alla fenomen av nödvändighet är förbundna och beroende av varandra, att de har ett orsakssamband och att detta är ett grundläggande och slutgiltigt faktum. Låt oss dessutom helt avfärda föreställningen om den obestämda slumpen.

Spel, dobbel och Mises

För den som spelar roulett är utsikterna ganska dystra. Ju mer man spelar, desto mer kommer man att förlora. Det begränsade antalet roulettmiljonärer och det stora antalet framgångsrika kasinon verkar onekligen tyda på det, men varför är det så? I det sjätte kapitlet av Mänskligt handlande förklarar Ludwig von Mises att det har att göra med att spel såsom roulett tillhör en kategori som kallas klassannolikhet, vilken skiljer sig från en typ av sannolikhet som kallas fallsannolikhet.

Mises, invandring och nation

Joe Salerno har skrivit en väldigt bra artikel som beskriver Ludwig von Mises syn på politiska gränser, invandring och nation. Salerno tydliggör även Mises syn på liberalism, och det är inte klassisk liberalism så som den vanligtvis beskrivs. Hela artikeln är värd att läsa minst två gånger. I denna artikel kommer jag endast att försöka mig på en snabb översikt.

Steve Bannon avfärdar österrikisk ekonomi

I en kolumn i New York Times för några veckor sedan, skrev Robert Draper om den döfödda RyanCare. Han erinrade sig en konversation han hade haft med vita husets chefsstrateg Stephen Bannon tidigare under året. Bannon, som beklagade sig över både demokraternas och republikanernas oförmåga att faktiskt genomföra saker, jämförde de identitetsbesatta socialliberalerna med de endimensionella konservativa.

Replik till “Alla är förlorare på privat välfärd”, Aftonbladets Ledare 3:e april 2017

Jonna Sima på Aftonbladet skriver en utförlig, lång och gedigen text som kommer fram till att vinstintresse är dåligt och hänvisar till en ny oberoende vetenskaplig rapport.

Rapporten är skriven av Per Molander. Han är privat konsult anlitad av statliga “Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi” under Finansdepartementet. Det går bra för Pers bolag Arbor Aktiebolag. 2016 hade Pers bolag en vinstmarginal på 82,79% och tillgångar på 2 689 000 kr, vilket är helt ok med Reepalu och Sima får vi utgå ifrån. Per har skrivit många rapporter som skattebetalarna har fått betala. Det verkar dock som att det är vinstintresse som ligger bakom författandet av rapporten som kritiserar vinstintresset. Vi måste här bli vaksamma, enligt Simas resonemang.

Hur stor är den minimala staten?

vw-rabbit-wolf-small-15596Statens vara eller icke-vara är ett hett diskussionsämne, med statsförespråkare i alla färger på ena sidan och anarkister på andra sidan. Debatten har ofta sin utgångspunkt i att anarkisten måste rättfärdiga sin position med konkreta exempel på hur saker och ting skulle fungera utan en stat. Vem ska bygga vägar, dirigera flygtrafik, fånga brottslingar, och plocka all bomull? Givetvis bra frågor som har diskuterats, och diskuteras, flitigt.

Bitcoin och Lars Wilderäng

Författaren och debattören Lars Wilderäng har ännu en gång påvisat sin djupa okunskap om hur Bitcoin fungerar i ett otrevligt, osakligt och fradgatuggande inlägg på sin blogg, Cornucopia.

I sin korta bloggpost hävdar han att Bitcoin, per transaktion, konsumerar mer energi än ett amerikanskt hushåll gör bruk av på drygt tre dagar. För att påvisa detta pekar han ut information från hemsidan Bitcoin Energy Consumption index. Där står det mycket riktigt att en transaktion kostar drygt 101 kWh. En någorlunda insatt person reagerar på denna slutsats, kan det verkligen kosta 3.4 amerikanska energihusdagar att skicka 25 kr (i BTC) för att betala sin kaffe. Nej det kan det inte. Det är en pinsamt ogenomtänkt slutsats.

Veckan som förgick (2017-10)

Konkurrensen hårdnar. Vi blir allt fler som driver med samtiden så här i slutet av det demokratiska experimentet. Å andra sidan råder det ingen brist på råmaterial så länge det råder allmän och lika rösträtt. Men även vi, med våra dokumenterat låga förväntningar, måste erkänna att vi imponeras av att det liksom aldrig tar slut. Det är som att falla ner i ett bottenlöst hål och ständigt känna det pirrande suget i magen.

Värnplikt utan lojalitet

Så var värnplikten tillbaka. Liksom den eviga debatten för och emot. Principiellt sinnade menar att värnplikt är slaveri, vilket ofrivillig tjänstgöring faktiskt är. Pragmatiskt sinnade påpekar å andra sidan att om vi ska kunna värna vår frihet och egendom måste någon ställa upp till försvar och då får man acceptera lite ”slaveri”. Kan det lösas så både principryttare och pragmatiker blir nöjda?

Veckan som förgick (2017-08)

Det går fort i hockey. Förra veckan begravde herr Schulman den politiska korrektheten. Den här veckan började SVT nedmonteringen av åsiktskorridoren, då Peter Springare och Leif GW på ren svenska, utan DN-sarneckiska krumbukter, förklarade att invandrare är mer kriminella än svenskar. Nu snuskfantiserar vi om vilka angrepp värdegrunden kommer utsättas för under den kommande veckan.

Att förstå Ludwig von Mises ekonomi


Ludwig von Mises, en av de absolut främsta ekonomiska tänkarna på 1900-talet, var en teoretisk systembyggare. Det går en röd tråd genom alla hans verk, vilket enklast kan ses i hur idéerna i Theorie des geldes und der Umlaufsmittel (1922) får en bredare och klarare applicering i Die Gemeinwirtschaft (1922) och sedan uttrycks som klarast i Human Action (1949). Men detta gäller inte endast dessa tre verk utan samtliga av Mises texter, som bör läsas som bitar i det större systembygget. För att parafrasera en nutida österrikisk tänkare, Mises bör läsas med misesianska glasögon.

Socialism eller inte?

Fredrik Segerfeldt skriver kort om Sverige på Facebook i ett inlägg som, i alla fall av texten att döma, syftar till att motbevisa tesen att Sverige är socialistiskt. Eller, för att använda Segerfeldts term, ”a socialist hellhole” (ung. ett socialistiskt helvete).

Veckan som förgick (2017-07)

Ygemannen

Veckan-trollet vaknar ur sitt ide, ser sig omkring och upptäcker en värld som är både ny och likadan som förut. Ny såtillvida att PK tydligen har dödförklarats. Likadan i meningen fortsatt absurdare för varje dag – tänk kamelmjölk, får och åsnor i kommunal regi. Trollet tvekar, men bestämmer sig ändå för att göra ett försök. Det kan ju bli roligt.

I väntan på RM: Klaus intervjuas av Conrad

I väntan på att Radio Mises ska komma igång igen (vilket det kommer göra) så rekommenderas Conrads intervju av Klaus. Det blev en nästan tre timmar lång intervju med idéer om hur man kan reformera och reparera Sverige med frihetliga medel.

Alla älskar Hans Rosling

Det är svårt att inte gilla Hans Rosling och dennes idoga arbete att skingra ignoransen kring hur världen faktiskt blir bättre. Faktum, Rosling påminde oss, är att världsfattigdomen sjunker som en sten, att folk får det bättre i rasande takt, att sjukdomar, hunger och usla levnadsförhållanden håller på att försvinna. Visserligen finns allt sådant kvar, men trots att världens population ökar så går antalet – inte bara procenttalet – fattiga, sjuka, hungrande ner, ner, ner.

Tid – Handlingars tidsmässiga relation

En individs två handlingar är aldrig synkrona, det tidsmässiga förhållandet mellan dem är antingen förr eller senare. Individers handlingar kan enbart anses vara synkrona om vi tar fysiska metoder för tidmätning i beaktande. Synkronism är ett praxeologiskt begrepp som enbart gäller olika handlande människors samlade ansträngningar.

En människas individuella handlingar följer efter varandra. De kan aldrig utföras i samma ögonblick. De kan bara följa efter varandra i mer eller mindre snabb följd. Det finns handlingar som tjänar flera syften på en och samma gång. Det skulle vara missvisande att kalla dem en sammanslagning av flera handlingar.

Vad är pengar? (Del 2)

Det som du dagligen använder som pengar är inte pengar. Den svenska kronan är ett centraliserat, monopoliserat, penningpolitiskt fiffelinstrument. Så länge som du gör bruk av svenska kronor accepterar du en boja kring din fot.
vad_ar_pengar

Tid – Hushållning med tid

3. Hushållning med tid

Människan är underordnad tidens gång. Hon föds, växer, åldras och dör. Hennes tid är knapp. Hon måste hushålla med den på samma sätt som med andra knappa faktorer.

Hushållning med tid har en särskild karaktär på grund av tidens unika och oåterkalleliga gång. Innebörden av detta faktum tar sig uttryck i varje del av teorin om handling.