Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Folksuveräniteten är hotad – en inblick i EU:s rättssystem och varför vi bör lämna unionen

Vår tids mest betydelsefulla politiska vägval angår inte en klassisk vänster-höger-debatt om resursfördelning eller storleken på den offentliga sektorn. Det har i stället blivit alltmer tydligt att dagens viktigaste fråga rör en konflikt där globalisering och maktcentralisering ställs mot nationalism och frihetliga tankar om decentraliserade styrelseformer. Medan demokratisk nationalism och klassisk liberalism enas i en längtan efter frivillig samverkan och närhet till ansvariga beslutsfattare, företräder anhängare av överstatliga majoritetsbeslut en auktoritär hållning till den globala statsmaktens verksamhet.

Realistisk Libertarianism som Höger-Libertarianism

Låt mig inledningsvis säga någonting om libertarianismen som en helt och hållet deduktiv teori.

Om det inte fanns någon knapphet i världen, skulle konflikter människor emellan vara omöjliga. Mellanmänskliga konflikter gäller överallt och alltid knappa resurser. Jag vill använda en sak till X och du vill använda samma sak till Y. På grund av konflikter som dessa – och för att vi har förmågan att kommunicera och argumentera sinsemellan – söker vi normer för vårt beteende i syfte att undvika dessa konflikter. Syftet med normer är alltså att undvika konflikt. Om vi inte ville undvika konflikter, skulle sökandet efter normer för vårt beteende vara meningslöst. Vi skulle istället kämpa och slåss om saken.

Praxeologi – vad är det egentligen?

Inget är så viktigt för att förstå den österrikiska skolans särart som konceptet praxeologi. Österrikare sysslar med praxeologi, inte med statistik. De är praxeologer, inte nationalekonomer. Vi ska beskriva detta koncept mer ingående senare, men låt oss kort bara förklara att praxeologi är vetenskapen om mänskligt handlande.

Vad libertarianism inte är

Om man ska kritisera något bör man först ta reda på vad det är, annars blir det tramsigt. Det finns ett antal återkommande argument mot libertarianism som är tramsiga på det viset. De kommer inte sällan från personer som ”gått vidare” från frihetlig filosofi. Det är ändå nyttigt att se på några av dessa argument, inte minst för att förståelse av en företeelse ibland ökar genom en beskrivning av vad den inte är.

Stulna pengar arbetar inte

Den enda anledningen till att arbeta är för att förbättra livet för oss själva och för andra människor. Att hjälpa andra människor få vad de vill ha är samtidigt det bästa sättet för oss själva att få det vi vill ha.

Finansmarknader i populärkultur: ‘Margin Call’

Populärkultur-analys på ingång. Ve och fasa, du fagre Mises-läsare; du är nu varnad.

Det finns många ikoniska filmer och serier om finansmarknader: Wolf of Wall Street, The Big Short¸Gordon Gekkos Wall Streets-filmer, Other People’s Money och Showtime’s Billions (som jag lyckades klämma under ledigheterna, men den analysen får ni vänta på tills efter nästa säsong). Idag vill jag prata om en annan välkänd finanskrisfilm: Oscars-nominerade Margin Call från 2011 med bland annat Zachary Quinto och Kevin Spacey.

Kommunismens brott – vad visste vänstern, och när visste de det?

I egenskap av universitetsprofessor undervisar jag, deltar i professionella sällskap, föreläser på åtskilda lärosäten, presenterar artiklar på vetenskapliga konferenser och granskar texter för inhemska tidskrifter och lokala nyhetstidningar, kort sagt: Jag klarar mig. I många år har jag levt i fruktan inför att behöva besvara Frågan. Märkligt nog har ingen frågat. I början undrade jag om jag hade ett problem med mitt ego. Kände jag mig förorättad av att erfara att jag inte var viktig nog att tillfrågas? Fick inte mer synliga och yrkesmässigt hyllade profiler med liknande bakgrund som jag ställas till svars? Uppenbarligen inte. Så vitt jag vet har ingen av de andra, en inte obetydlig skara, blivit tillfrågade heller.

Varför Keynes teori inte är ekonomi

Om man enkelt ska sammanfatta Keynes teori, som numera är det som kallas ”makroekonomi”, så handlar den om att det är efterfrågan som ”driver” marknaden. För utan efterfrågan kan företag inte sälja sina produkter, vilket gör att de måste avskeda sin personal.

Utan fredsmaxim, ingen dans

Och Jesus sade: ”Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.”

Det här är den kristna versionen av den gyllene regeln: ”Vi bör behandla andra så som vi själva vill bli behandlade.” Ett vida spritt maxim som har spårats så långt som 4000 år bakåt i tiden, till det antika Egypten.

Nä, jag kommer inte att rösta

Nu är det valår! Det innebär dels att det är val till olika statliga församlingar någon gång i september och dels att hela det offentliga samtalet kommer att domineras av politiska frågeställningar. Även det personliga samtalet med släkt och vänner under ett valår tenderar att handla om valet. ”Vad kommer du att rösta på?” kommer nog vara den vanligaste frågan under år 2018.

Liberty Toastmasters gästar bubb.la Premiums medlemsträff

På torsdag kväll, den 4 januari, är det träff i Stockholm för Bubb.la Premium-medlemmar. Denna gång är Liberty Stockholm Toastmasters inbjudna och besökarna kommer att få sig till livs ett litet smakprov i form av ett tal. I detta fall är det undertecknad som skall hålla tal för att lösa projekt nummer tre i den första Toastmasters-manualen. Projektet heter ”Get to the point” och är avsett att öva just det, att komma till saken och att åhörarna efter talet skall veta exakt var det var som var poängen. Talaren skall även försöka nå ut med uppriktighet och övertygelse. Jag hoppas kunna lösa uppgiften väl, och de som är med på torsdag kommer kunna bedöma hur jag lyckades.

Misesinstitutet och det nya året

Världen över dras fler och fler människor till de idéer som Misesinstitutet står för – idéer som utan aktörer som vi hade riskerat att dö ut fullständigt. Fler och fler vet idag vilka Mises, Rothbard och Hoppe är, och vilka idéer de står för än någonsin tidigare.

Mises och jultomteprincipen

Utdrag från Mänsklig Handling: i kapitel 36 beskriver Mises den så-kallade ‘Reservfonden’ och liknar den med jultomten. Se orginalutdraget på mises.org från juldagen.

Tanken som ligger till grund för all interventionistisk politik är att den mer välbärgade delen av befolkningens inkomster och förmögenheten är en fond som fritt kan användas för att förbättra villkoren för de mindre bemedlade. Kärnan i den interventionistiska politiken är att ta från en grupp för att ge till en annan. Det är konfiskering och fördelning. Varje åtgärd är slutligen motiverad av det är rättvist att kuva de rika till förmån för de fattiga.

Kryptovalutor och ägande

Kryptovalutor är tekniskt sett inte särskilt spännande. De utvecklades med avsikten att möjliggöra snabba och billiga transaktioner, men snabba och billiga och överföringar på internet är inget nytt. Redan på 90-talet kunde e-post skickas billigt och blixtsnabbt över internet. I mer modern tid byter spelvalutor smidigt händer i olika dataspel. Blogginlägg kan publiceras på en lördag och kommentarer till det kan komma på en söndag, varför transaktioner av kryptovalutor under helgen inte heller det borde vara särskilt spännande.

Vägar till friheten

Frågor som frihetsälskande människor världen över funderar över är: hur finner man mer frihet i det personliga livet och hur kan man skapa ett friare samhället? Hur gör man motstånd i en värld som behärskas av statens anhängare?

Varför bitcoin och bostäder är särskilt bubbliga: en essä till blankarnas försvar

I Burton Malkiels välkända A Random Walk Down Wall Street diskuterar han ofta den effektiva marknadshypotesen, utvecklad av, och ofta sammankopplad med, nobelpristagaren Eugene Fama. I ett stycke parafraserar Malkiel en av 1900-talets mest välkända nationalekonomer, Paul Samuelson, i följande ordalag: marknadspriser ”ger oss de bästa tillgängliga estimaten av en tillgångs verkliga värde” (s. 189, 10:e upplagan).

Vad är postmodernism?

De senaste månaderna har jag lyssnat på Jordan Peterson, och jag har märkt att han ofta kommenterat den destruktiva filosofin postmodernism, en filosofi som i hans ögon är den kraft som ligger bakom den pågående kulturella förstörelsen i väst.

Bitcoin, betalningsmedel och pengars kvalitet

Institutets fellow Joakim Book skriver idag på mises.org om bitcoins begränsningar som valuta och betalningsmedel. Att ta en starkt skeptisk position mot bitcoin som framtidens valuta må vara ovanligt och okonventionellt bland libertarianer, den grupp som kanske mest ivrigt påhejat valutans utveckling de senaste åren. Det är kanske då det är som viktigast att gå tillbaka till vår intellektuella bas och jämföra krypto-entusiasternas påståenden med vår rikliga litteratur kring pengar och penningpolitik.

X. Utbyte i samhället – Kalkylerat handlande

Alla de praxeologiska kategorierna är eviga och oföränderliga, eftersom de är unikt bestämda av det mänskliga sinnets logiska struktur och de naturliga förutsättningarna för människans existens. Vid handlande eller teoretiserande om handlande kan människan varken frigöra sig från dessa kategorier eller gå bortom dem.

Formulera, förpacka, förkunna – så vinner vi myternas krig

Alla som argumenterar mot staten kommer att stånga pannan blodig mot dess mur av myter. Det hjälper inte hur försiktigt vi lägger fram vår kritik. De vuxna bland undersåtarna är hyperkänsliga och alltid beredda att beskydda staten. Det som skänker staten ett sådant mangrant och ilsket glödande försvar är att den är skicklig på att forma berättelsen om sig själv. Staten behöver sällan använda sitt våldsmonopol.

Bitcoin är inte en fiatvaluta

För att förstå varför Bitcoin inte är en fiatvalut måste man först veta vad en fiatvaluta är. Det finns två huvudsakliga definitioner. Den ena är korrekt, den andra är en propagandistisk avledningsmanöver.

101: Marknadslagen

Professor Per Bylund reder ut Says marknadslag. Den är egentligen så självklar att den kan vara svår att uppfatta som en ekonomisk lag. Samtidigt är den oerhört kraftfull: den som förstår marknadslagen kan själv analysera många ekonomiska problem och genomskåda de flesta politiska rökridåer.

Varför fick Hayek Nobelpriset egentligen?

Det Ekonomipris Friedrich Hayek mottog 1974 är kanske det mest förtjänta hittills. Han fick det för sitt ”banbrytande arbete inom teorin om pengar och ekonomiska fluktuationer”, kort sagt för att ha bidragit till vad som kallas den österrikiska konjunkturcykelsteorin.

Kritik: Skuld de första 5000 åren (2/2)

David Graeber är verkligen inte först med att förespråka en teori om pengarnas ursprung ur kredit. Joseph Schumpeter beskrev Platon som en av de första förespråkarna för denna teori. Han hävdade också att Aristoteles är den tidigaste kända förespråkaren för teorin om pengar som sprungna bytesvaror, specifikt ädla metaller.

Denna fråga har alltså diskuterats åtminstone sedan dess. Kan det vara som så att båda utsagorna är sanna på sitt sätt?

100: Michelle, Maggan, Gudrun, Göbbels

Varför är så många usla idéer så populära? Och varför är frihetliga idéer så impopulära? Det kan ha att göra med vilken finess de prånglas ut. Anders Larm, Niklas Nordling och Peter Strömberg från Liberty Toastmasters tar med retorikens verktygslåda till studion och visar upp de viktigaste instrumenten. Det visar sig att frihetens vänner har mycket att lära av frihetens fiender. Vi får också se ett ”Table Topic” tillredas och serveras i realtid.