Begin typing your search above and press return to search. Press Esc to cancel.

Archives

Det fina med #Metoo-kampanjen

Tidigare idag publicerades ett väldigt kritiskt inlägg om #Metoo här på Mises.se, en kampanj genom vilken kvinnor talar ut om övergrepp de utsatts för. Jag kände för att svara på denna, inte för att jag misstror någon av de angivna faktauppgifterna som anfördes i texten, utan för att jag inte ser vad de har att göra med kampanjen eller vad som skulle vara förargligt med denna.

Bort med förtalslagstiftningen!

Onda människor finns och det är inte fel att varna för dessa. Om man vet med sig att en människa är farlig bör man berätta för andra. Förtalslagstiftningen kväver dock detta informationsspridande och hjälper uslingar. Den motiveras med felslutet att man skulle ha rätten att bestämma över sitt eget rykte.

98: Rädda kontanterna

Visserligen är riksbankens kontantpengar inte idealiska, de kan lätt inflateras. Men de har i alla fördelen fördelen att de är anonyma, lättare att skydda från beskattning och annan konfiskering än elektroniska pengar på konto. Det stora hotet mot kontanterna är plastkortens bekvämlighet. Förutom upprop för att rädda kontanterna fnissar vi lite åt Riksbankens e-kronor och filosoferar över bitcoinalternativet.

IX. Idéernas roll – del fyra

Begreppen framsteg och tillbakagång är enbart meningsfulla i ett teleologiskt tankesystem. Inom ett sådant ramverk är det rimligt att kalla ett närmande av det avsedda målet för framsteg och en rörelse i motsatt riktning för tillbakagång. I avsaknad av hänvisning till någon enskild aktörs handlande och ett bestämt mål är båda dessa begrepp tomma och utan mening.

En av 1800-talsfilosofins brister var att den missförstod betydelsen av kosmisk förändring och smusslade in framstegstanken i teorin om biologisk förändring. När man ser tillbaka från vilket givet tillstånd som helst, finns det inget problematiskt med att använda orden utveckling och evolution i neutral betydelse. Då kännetecknar evolution den process som ledde från tidigare till nuvarande förhållanden. Men man måste akta sig för att blanda ihop förändring med förbättring, eller utveckling med utveckling mot högre livsformer. Det är inte heller acceptabelt att ersätta religionens och de äldre metafysiska lärornas antropocentrism med en kvasivetenskaplig antropocentrism.

Vad Mises tyckte om massorna

De flesta som skrivit om personen snarare än nationalekonomen Ludwig von Mises håller med om att han var en vänlig, hårt arbetande och nyfiken själ – kanske med undantag av Milton Friedman och hans ökända beskrivning av en ursinning Mises som fördömde hela Mont Pèlerin Society som ”en bunt socialister”. Ja, Mises växte upp i en annan tid och med andra erfarenheter av klass än 2000-talets moderna och hyperintoleranta PK-maffia, och sa och formulerade sig därmed på sätt som få, bortsett Hans-Hermann Hoppe själv, idag skulle våga.

Efterfrågan skapar inte arbete

Det är nästan universellt accepterat idag att efterfrågan (läs: konsumtion) skapar arbetstillfällen. Den här övertygelsen stödjer den generella Keynesianska idén att regeringar bör ”stimulera” ekonomin, antingen genom finans- eller penningpolitik, när den genomgår en recession.

IX. Idéernas roll – del tre

Samhället är skapat av mänskligt handlande. Det mänskliga handlandet styrs av ideologier. Således är samhället och varje konkret organisering av samhället ett resultat av ideologier, vilka till skillnad från vad marxismen påstod inte är produkten av ett särskilt samhällstillstånd.

Bylund om kalkyleringsproblemet i RoPE

Mises argument mot socialism, att en ekonomi med centraliserat ägande genom staten inte förmår allokera resurser på ett rationellt sätt och därmed inte kan tillfredsställa verkliga behov, är fortfarande högaktuellt – trots att det publicerades 1920 och debatten fortgick till (åtminstone) publiceringen av Human Action 1949. För de allra flesta är argumentet antagligen helt okänt, vilket är ett resultat av att socialister ofta ägnar sig åt önsketänkande snarare än realism.

Bekännelser från en ”öppna gränser”-libertarian, del 2

Invandrings-fredag fortsätter. Läs gärna även de tidigare bidragen om Tino Sanandajis MassutmaningGeorge Borjas We Wanted Workers och Bekännelser från en ”öppna gränser”-libertarian.

Som jag visade förra veckan är många av de anti-invandringsargument som förs fram av libertarianer osammanhängande eller främmande för libertariansk filosofi. Vad som dock alltid fått mig att omfamna öppna gränser som ett mål i sig var fattigdomsbekämpningen och välståndsökningen (Argument 1B i föregående del).

Fem sätt att hjälpa ditt barn värna äganderätten

Jag kan fortfarande känna skam när jag minns hur min mamma med bestämda steg vandrade över till grannlägenheten för att kräva tillbaka de leksaker som två äldre pojkar hade bytt till sig från mig. Hon kom tillbaka tomhänt. Bytt är bytt.

Pojkarna hade lirkat till sig några av mina finaste Fisher-priceleksaker, inköpta i Brasilien, i utbyte mot en trasig vattenpistol och en Bamsetidning. Värderingar är förvisso subjektiva – men detta var ett byte som borde lämnat en fadd smak i munnen på samtliga inblandade.

Bekännelser från en ”öppna gränser”-libertarian, del 1

Vi fortsätter trenden med invandrings-fredag här på Mises-redaktionen. Läs gärna även de tidigare bidragen om Tino Sanandajis Massutmaning och George Borjas We Wanted Workers.

Bekännelser och intellektuell ärlighet är viktig. I likhet med 2000-talets kända bok- och filmsuccé En shopaholics bekännelser kommer här en kanske lite mer allvarlig sådan: jag var en gång starkt för fri invandring och öppna gränser – en kontroversiell och ofta impopulär åsikt bland libertarianer.

IX. Idéernas roll – del två

Teorierna som styr handlande är ofta ofullkomliga och otillfredsställande. De kan vara motsägelsefulla och omöjliga att inordna i ett heltäckande och sammanhängande system.

Om vi tittar på alla de teorem och teorier som styr hur vissa individer och grupper agerar som ett sammanhängande nätverk och så långt som möjligt försöker samordna dem till ett system, det vill säga en sammanhängande kunskapsmassa, kan vi kalla den en världsåskådning.

Vad Says lag är och varför den är central för att förstå marknadsekonomi

Nästan hela den ekonomiska teori som John Maynard Keynes utvecklade i sitt magnum opus The General Theory of Employment, Interest and Money (1936), baseras på att det som numera kallas Says lag* är fel. Vissa skulle t o m hävda att det var ett av de grundläggande syftena med boken: att göra sig av med Says lag. Varför var det så viktigt för Keynes att avfärda denna ”lag”?

IX. Idéernas roll – del ett

Förnuftet är människans särskilda och utmärkande kännetecken. Praxeologin behöver inte fråga om förnuftet är ett lämpligt verktyg för att nå kunskap om slutlig och absolut sanning. Den behandlar endast förnuftet i den mån det gör det möjligt för människan att handla.

Alla de föremål som är grunden för människans sinnesintryck, uppfattningar och observationer uppenbarar sig även framför djurens sinnen. Men enbart människan kan omforma stimuli från sinnesintryck till observationer och erfarenheter. Enbart människan kan strukturera sina olika observationer och erfarenheter till ett sammanhängande system.

Semesterläsning: Massutmaning

Jag ägnade en stund av semestern åt att plöja igenom Tino Sanandajis bästsäljare Massutmaning – ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende. Det är som skrivits på många andra ställen ett ambitiöst och omfattande projekt.

Sanandaji förtjänar all heder och respekt för att han inte låtit sig kuvas av den kulturella självcensur som länge gjorde det svårt att få fram fakta på bordet i denna fråga. Han är en sällsynt intellektuell kraft som nästan på egen hand vänt en kontroversiell och besvärlig debatt som länge saknade förankring i fakta, inte för att de senare saknades utan för att de reflexmässigt avfärdades på grund av sociala tabun.

Om idéer och ideologier i nionde kapitlet av Mänskligt handlande

Kapitel nio är ett av flera ”slaskkapitel” där ämnen viktiga nog för Mänskligt handlande men för spretiga för att passa in i någon av bokens trettioåtta andra kapitel diskuteras. Här hanterar Mises ideologi och ideologiska övertygelsers betydelse för mänskligt beteende. Ekonomen Bob Murphy menar i sin studieguide för Human Action att Mises centrala argument i kapitel nio är att idéer styr människans öden – tvärtemot vad Marxismen vanligtvis lär ut, där ideologisk övertygelse följer från klasstillhörighet. Tyvärr tar det Mises ungefär tio sidor av förvirrade diskussioner om politisk harmoni samt kulturell och social traditionalism innan han verkligen når kapitlets syfte: att förklara idéernas roll i samhället.

Bylund på Liberty Internationals världskonferens

I förra veckan anordnades Liberty International (tidigare International Society for Individual Liberty) sin 34:e årliga världskonferens. Bland talarna på årets konferens i Fajardo i Puerto Rico var svenska Misesinstitutets senior fellow Per Bylund. Hans presentation ”The Unrealized: Even libertarians don’t understand how destructive regulations are” kan ses här.

De fem bästa föreläsningarna från Mises University 2017

I slutet av juli gick Mises University av stapeln i ett stekhett Alabama. Studenter och lärare från hela världen träffades för att diskutera konjunkturcykler, statsskulder och pengar. Men du som missade det behöver inte sörja, vi har sammanställt en lista över de fem bästa föreläsningarna!

De filosofiska premisserna till praxeologin

Det som ur ett filosofiskt perspektiv är spännande med Ludvig von Mises ”Human Action” är föreningen av en klassisk aristotelisk syn på kausalitet med kantiansk epistemologi (vetenskapsfilosofi). Human Action är inte bara en teori om mänskligt handlande i generell mening och en ekonomisk teori, utan dessutom ett inlägg i samtida filosofisk debatt om hur vi får säker kunskap och vad som orsakar mänskligt handlande.